Hushållens matsvinn minskar

2022-06-02

Det slängs mindre mat i landets hushåll jämfört med tidigare. Det visar Naturvårdsverkets senaste statistik. Skälet till minskningen är troligen att fler har blivit medvetna om hur viktigt det är att minska matsvinnet.

Livsmedelsverket har under många år arbetat för minskat matsvinn i ett regeringsuppdrag tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket. En viktig del i detta är att påverka olika aktörer att minska sitt matsvinn, bland annat hushållen.

- Det slängs fortfarande alldeles för mycket mat, men det är glädjande att allt fler konsumenter tagit till sig vårt budskap och blivit medvetna om hur viktigt det är att minska sitt matsvinn, säger Karin Fritz matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.

Minskning i hushållen

Det slängs sammanlagt över en miljon ton livsmedelsavfall varje år i Sverige. Livsmedelsavfallet delas upp i två delar; dels det som är oätligt exempelvis ben, skal och kaffesump, dels det som är onödigt att slänga, vilket kallas matsvinn, alltså mat som hade kunnat ätas upp.

I de flesta delar i livsmedelskedjan har det inte skett någon minskning av hur mycket livsmedel som slängs. Livsmedelsbutiker ligger till exempel på samma nivå som 2018.

För hushållen visar Naturvårdsverkets statistik att matsvinnet som slängs i soporna har minskat från 19 kilo per person och år till 17 kilo.

- En minskning på två kilo per person kanske låter lite, men tänk så här. För hela befolkningen handlar det faktiskt om cirka 20 000 ton mat som inte slängts. Det är väldigt mycket mat som räddats, säger Karin Fritz.

Utöver detta hälls 18 kilo mat ut i vasken per person och år, vilket även det är en minskning jämfört med tidigare.  

Avgörande för klimatet och miljön

Matsvinnet har stor påverkan på klimatet och miljön. Idag står matsvinnet för mellan 8-10 procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen, samtidigt som en tredjedel av all mat som produceras inte äts upp.

Sveriges regering har antagit två nationella etappmål för minskat matsvinn som går i linje med Agenda 2030 och till och med håller en högre takt. Dels ett etappmål om att matsvinnet ska minska så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med en femtedel från 2020 till 2025, dels ett etappmål om att livsmedelsförlusterna i produktionen ska minska så att mer kan bli mat.

Livsmedelsverket har tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket ett pågående regeringsuppdrag för att arbeta med detta. En viktig del i det är att arbeta för ett förändrat beteende hos konsumenterna, det vill säga i hushållen, så att matsvinnet minskar.

- Vi har fortfarande en väldigt lång väg att gå för att nå målet. Men förhoppningsvis kan konsumenternas ökade medvetenhet smitta av sig och inspirera fler delar av livsmedelskedjan, säger Karin Fritz. 

Fakta om Naturvårdsverkets undersökning om livsmedelsavfall

  • Rapportering av livsmedelavfall ska göras varje år till EU, men vissa delar i undersökningen kommer att göras med andra intervaller. Det är mängden livsmedelsavfall i hela livsmedelskedjan som mäts, från livsmedelsproducenter till hushållen.
  • Livsmedelsavfall består både av oätliga delar av livsmedel som ben, skal och kaffesump och matsvinn som hade kunnat ätas.
  • Matsvinn är sådant som hade kunnat ätas av människor, exempelvis matrester och annan mat som anses vara för gammal.

 

Ytterligare upplysningar för journalister

Livsmedelsverkets presstjänst 018-17 53 40