Beredskapen för måltider i skola och omsorg behöver stärkas

2022-02-01

Även om beredskapen för att kunna servera mat inom skola och omsorg även vid kris har ökat så har fortfarande nästan hälften av kommunerna ingen plan vid kris.
Det visar en undersökning som Livsmedelsverket har gjort.

- Det är positivt att fler ser över sin beredskap. Barn och sköra måste få mat. Därför behöver fler kommuner jobba med sin måltidsberedskap, säger Emelie Eriksson på Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

Senast som Livsmedelsverket undersökte hur många kommuner som har beredskapsplaner för sin måltidsorganisation var 2018. Av de svarande angav då bara fyra av tio kommuner att de hade en. Hösten 2021 hade den siffran ökat till sex av tio, samt att andelen som svarade "vet ej" sjunkit.

En förklaring till ökningen är coronapandemin.
- Pandemin har synliggjort risker och vikten av en fungerande livsmedelsförsörjning överlag. Måltider är en viktig del i att skola, vård- och omsorgsverksamheten ska fungera så att vårdnadshavare och anhöriga kan gå till jobbet och bidra till att samhället fungerar. Därför måste beredskapsarbetet inom offentliga måltider fortsatt stärkas, säger Emelie Eriksson.

En annan förklaring till ökningen kan vara att Livsmedelsverket under de två senaste åren aktivt kommunicerat krisberedskap inom måltidsverksamheter. Samt att beredskapsfrågor och civilt försvar diskuteras mer i media och samhället idag, jämfört med 2018.

Handbok på gång

Måltidsverksamheter är beroende av att varuleveranser kommer fram, att el, vatten och it fungerar, och att det finns personal som kan arbeta. Att ta fram en beredskapsplan innebär en systematisk analys av vad som krävs för att verksamheten ska fungera, vilka konsekvenser det får om det inte gör det, samt att ta fram planer och åtgärder för att måltider ändå ska kunna tillagas och serveras.

- Då kan framtagna krismenyer, att ha ett köksnära lager och rutiner för att kunna rotera eller låna personal mellan köken, vara några lösningar. Varje organisation måste titta på sina förutsättningar, säger Emelie Eriksson.

I höst publiceras en handbok som ska stödja kommuner och regioner i det arbetet.

Börja i det lilla

De verksamheter som redan är på gång eller vill starta innan dess uppmuntras att börja i det lilla och utveckla efter hand.

- Vi vet att det finns ett engagemang och att det pågår många initiativ och arbeten – även om alla inte har en beredskapsplan än. Måltidsansvariga och beredskapssamordnare behöver prata med varandra om måltidsverksamhetens behov och roll i krisberedskapen i stort, säger Emelie Eriksson.

Ett annat tips är att lyfta beredskap i dialogen med närliggande kommuner och regioner samt i möten med den skola eller äldreboende som måltidsverksamheten stödjer.

-  Stärkt beredskap kräver dialog och samarbete, så dela och lär av varandra! säger Emelie Eriksson.

 

Ytterligare information för journalister:
Livsmedelsverkets presstjänst: 018 – 17 53 40