Bättre förutsättningar för sjukhusmåltider kan leda till kortare vårdtider

2022-11-21

Måltidsverksamheterna på landets sjukhus har utvecklats positivt de senaste åren, trots det äts maten inte alltid upp. Det är allvarligt för patienter som riskerar undernäring. En pressad vårdpersonal med för lite tid och för låg kunskap om matens medicinska betydelse kan vara hinder. Det visar en kartläggning som Livsmedelsverket har gjort.

Överlag har det skett en positiv utveckling av måltidsverksamheten. 15 av 21 regioner kan idag erbjuda måltider dygnet runt och det finns en bredd av rätter för patienterna att välja bland. Denna flexibilitet är en förutsättning för att kunna anpassa måltiderna till patienternas individuella behov och önskemål.

– Måltidsverksamheterna har utvecklat måltidsutbudet de senaste åren, men det finns fortfarande hinder på vårdavdelningarna för att maten fullt ut ska göra nytta för patienterna, säger Emelie Eriksson, projektledare för Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

Måltiderna påverkas av brist på tid, kunskap och samarbete

Det finns flera orsaker till att måltidskvaliteten inte blir så bra som den skulle kunna bli:

  • Tidsbrist – I en hårt belastad vård kan det vara svårt för personalen att få tid för måltidsarbetet. Det är en utmaning som förstärkts sedan coronapandemin.
  • Brist på samarbete – Måltidsverksamheten och vårdavdelningar samarbetar inte tillräckligt kring måltiderna och det finns inte heller något gemensamt uppdrag att samarbeta.
  • Bristande nutritionskunskap i vården – I 75 procent av regionerna är upplevelsen att läkare och vårdpersonal inte har tillräcklig kunskap om måltidens betydelse för att förebygga och behandla undernäring. Kompetensen uppges i hög grad vara styrd av vårdpersonalens personliga intresse för frågorna, snarare än krav från vårdorganisationen.

– Det är oroväckande att måltiderna inte prioriteras högre, med tanke på att många patienter är eller riskerar att bli undernärda. Läkare och vårdpersonal behöver grundläggande nutritionskunskap för att kunna bedöma om en patient riskerar undernäring och sätta in rätt åtgärder, säger Emelie Eriksson.

Många patienter riskerar undernäring

Många patienter som vårdas på sjukhus är eller riskerar att bli undernärda. Sjukdom och hög ålder ökar risken. 2021 vårdades drygt 160 000 personer över 80 år i slutenvården, med en genomsnittlig vårdtid på drygt fem dygn. Var fjärde patient på vårdavdelning riskerar att få trycksår, något som i många fall beror på att patienten fått i sig för lite mat. Utan tillräckligt med näring och energi finns det även risk för att mediciner blir verkningslösa.

– Måltiderna är en viktig del i den medicinska behandlingen. Det är dags att vårdens beslutsfattare ser värdet av sjukhusmåltiderna och ger personalen rätt förutsättningar i form av kunskap, tid för måltidsarbetet och bättre möjligheter att samarbeta, säger Emelie Eriksson.

Livsmedelsverkets kartläggning av sjukhusmåltiderna är den första nationella undersökningen av regionernas måltidsarbete. Samtliga 21 regioner deltog i kartläggningen.