Kostråden har starkt stöd i den samlade forskningen

2018-01-03

I en artikelserie i Svenska Dagbladet påstås att den vetenskapliga grunden för de svenska kostråden är svag. Det stämmer inte. Kostråden bygger på den samlade forskningen, där olika typer av studier ingår. Det finns i dag stor samstämmighet i världen om vilka matvanor som är hälsosamma.

För att förklara hur människors hälsa påverkas av hur de äter, vilken slags mat de äter och vilka näringsämnen de får i sig utgår forskarna från olika typer av studier. För att studier ska få ligga till grund för rekommendationer krävs att de är välgjorda, det vill säga uppfyller vissa kvalitetskriterier.

- När flera studier av bra kvalitet pekar åt samma håll finns det bevis för ett visst samband. En enskild studie räcker inte för att förklara ett samband eller ligga till grund för en rekommendation, säger Hanna Eneroth, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.

Eftersom många sjukdomar som beror på vad du ätit utvecklas långsamt behövs så kallade observationsstudier. I en sådan studie följer man hur många människor äter och mår under lång tid utan att man påverkar deras matvanor.

I en randomiserad interventionsstudie jämförs hälsan hos personer som ändrar sina matvanor utifrån det som ska testas i studien med en grupp som äter "som vanligt". I de fall där det finns välgjorda sådana studier ingår de i vårt underlag.

Artiklarna i Svenska Dagbladet menar att kostråden saknar bevis, och jämför med läkemedelsprövning där randomiserade kontrollerade studier är nödvändiga och genomförbara.

- Att basera kostråd enbart på randomiserade interventionsstudier, är varken möjligt eller önskvärt. Det är mycket komplicerat, och ibland till och med oetiskt, att styra över människors mat under lång tid, säger Hanna Eneroth.

Inom området kost och hälsa finns etablerade metoder att granska och väga samman resultat från flera olika studier. De råd som finns idag är resultatet av sådan sammanvägning där olika typer av studier fördjupar förståelsen för vad som är hälsosam mat.