Hjärt- och kärlsjukdomar

Man som skördar tomater

Sjukdomar i hjärtat och blodkärlen är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Förändringar i kost och livsstil kan minska risken för att drabbas.

Hjärt- och kärlsjukdom är ett samlingsnamn för sjukdomar där hjärtat eller blodkärlen inte fungerar som de ska. Det är till exempel hjärtinfarkt, hjärtsvikt, kärlkramp och stroke (blodpropp eller blödning i hjärnan).

Det är många saker som påverkar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Risken för hjärt- och kärlsjukdom kan minska om man

  • rör på sig regelbundet
  • stressar mindre
  • inte röker
  • äter mycket grönsaker och frukt
  • äter mer av mat med omättade fetter, till exempel: lax, och sill, rapsolja och olivolja och  mindre av mat med mättat fett: till exempel smör, grädde, och korv.

Fördjupning om hjärt- och kärlsjukdomar 

Färre dör, men många drabbas fortfarande

Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat kraftigt sedan 1980-talet och det beror bland annat på att andelen personer med höga kolesterolvärden (blodfetter) är lägre nu än tidigare. Bättre medicinsk behandling och färre rökare är andra anledningar till minskningen.

Det finns också förändringar som ökar dödligheten, till exempel att fler är överviktiga eller har diabetes typ 2. Även om dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskar finns det stora möjligheter att förändra av matvanor och livsstil så att färre drabbas.

Maten vi äter skiljer sig åt i olika regioner i världen, men samma skyddande faktorer och riskfaktorer gäller för hjärt- och kärlsjukdom. I många låginkomstländer minskar dödligheten i infektionssjukdomar. Istället står livsstilssjukdomar som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar för en allt större del av dödligheten.

Matvanorna har betydelse

När forskare har undersökt matvanornas betydelse för risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom ser man tydliga samband. När man istället studerar olika livsmedel, som ingår i matvanorna, finns inte samma tydliga koppling. Det pekar på att det är många olika faktorer som har betydelse.

Matmönster av medelhavstyp och liknande koster med mycket grönsaker, frukt, fullkorn, fisk och vegetabiliska oljor som till exempel rapsolja eller olivolja kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Matvanor där mycket läsk, socker, kött och charkprodukter, smör och vitt bröd ingår kan bidra till att öka risken.

Att äta mycket salt ökar risken för högt blodtryck. Förhöjt blodtryck är i sin tur en stark riskfaktor för stroke och andra hjärt- och kärlsjukdomar.

Fett och risken för hjärt- och kärlsjukdom

Sammansättningen av fettet, det vill säga vilka fettsyror man får i sig, är viktigare än mängden fett man äter. Det är slutsatsen i Nordiska Näringsrekommendationer 2012 som baseras på forskningen om sambandet mellan fett, fettsyror och kroniska sjukdomar.

En del av det mättade fettet i maten bör ersättas med omättat fett. Det omättade fettet kan vara fleromättat eller enkelomättat fett. Det förbättrar blodfetterna och kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.

I praktiken betyder det att minska på charkprodukter och feta mjölkprodukter och istället äta mer fisk och oljor som till exempel raps- och olivolja. Ett sätt att äta mer av de oljorna är att välja flytande margarin i matlagning och Nyckelhålsmärkta margariner på smörgåsen.

Transfetter ska man helst undvika. De ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Industriellt framställda transfetter har minskat i svenska produkter, men finns ibland i kakor och kex producerade utanför Sverige. I dag får vi mest transfett från smör, feta mjölkprodukter och kött, men det handlar om mycket små mängder.

Fettet i maten påverkar blodfetterna

Alla fetter vi äter bryts ner i tarmen, och förs via blodet till levern där de byggs in i lipoproteinpartiklar som består av fett och proteiner. Lipoproteinerna, som också kallas blodfetter, transporterar på så sätt fettet i kroppen.

Det är många faktorer som påverkar blodfetterna. Om man äter mat med mycket mättade fettsyror och transfettsyror får man i allmänhet en sämre sammansättning av blodfetterna. Vissa mättade fettsyror höjer nivåerna av det man brukar kalla för det onda kolesterolet, LDL (low density lipoprotein).

LDL bidrar till att fett lagras i blodkärlen. Om det finns mycket LDL-kolesterol i blodet är risken stor att LDL oxideras, härsknar. Oxidationen gör att fett, kolesterol och kolesterolestrar fastnar i kärlens väggar. Blodkärlen blir trånga och blodcirkulationen sämre.

Ansamlingen av blodfetter orsakar en inflammation i kärlväggen som kallas ateroskleros, eller åderförfettning. Så småningom ansamlas kalcium i det fett som fastnat i kärlväggarna och så kallad plack bildas. Kärlen blir hårda och ojämna och risken för hjärtinfarkt och stroke ökar. Trånga kärl innebär också att hjärtat får arbeta hårdare för att pumpa runt blodet i kroppen. Ateroskleros är en process som sker i flera steg och tar lång tid.

De omättade fetterna, framför allt fleromättat fett, ger en bättre sammansättning av blodfetterna. Det så kallade goda kolesterolet, HDL (high density lipoprotein), hjälper till att rensa bort fettinlagringar från kärlen. HDL skyddar också kärlen genom att förhindra oxidation. Blodfetterna påverkas också av den totala fetthalten i kosten. Äter man mycket fett får man i allmänhet högre HDL. Har man däremot mindre fett totalt i maten så minskar i allmänhet HDL. Att kraftigt begränsa fettintaget (till mindre än 25 energiprocent) är därför inte någon fördel. För LDL-kolesterolnivån verkar det som att det inte spelar så stor roll hur mycket fett man äter - det handlar mer om balansen mellan olika typer av fettsyror.

Många olika riskfaktorer

Några av de många faktorer som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom är

  • rökning
  • för lite fysisk aktivitet
  • höga blodfetter
  • högt blodtryck
  • stress
  • övervikt eller bukfetma
  • ärftliga faktorer.

Om man bara har en riskfaktor är risken relativt liten. Har man däremot flera riskfaktorer är risken betydligt större. Även smala personer kan ha dåliga blodfetter och drabbas av åderförfettning, men risken att drabbas av hjärtinfarkt blir större för den som dessutom är överviktig, röker och har ett lågt intag av grönsaker och frukt samt fullkornsprodukter.

Hur mycket de enskilda riskfaktorerna spelar in varierar mellan de olika hjärt- och kärlsjukdomarna.

Senast granskad 2017-09-01