Frågor och svar om svensk kyckling

Närbild på tillagade kycklinglår.

Livsmedelsverket får en del frågor om svensk kyckling efter att den har fått rött ljus i WWF:s senaste köttguide. Här svarar vi på de vanligaste frågorna.

Ska man sluta äta svensk kyckling nu?

Nej, i jämförelse med andra länder står sig svensk kött- och mjölkproduktion väl när det gäller djuromsorg, användning av antibiotika samt klimatpåverkan. Det gäller även den svenska kycklingproduktionen. Tittar man i WWF:s köttguide så kan man också konstatera att även om svensk konventionell kyckling får rött ljus så har den bättre resultat än konventionell kyckling från något annat land i guiden. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv på mat finns det också annat att ta hänsyn till, utöver miljö och djurvälfärd. Exempelvis god näring och hälsa för människor, tryggad livsmedelsförsörjning och ekonomiska värden, som arbetstillfällen och levande landsbygd. Här bidrar svensk livsmedelsproduktion. Men självklart finns det utmaningar, och saker att jobba vidare med även inom svensk produktion.

Varför har svensk kyckling plötsligt fått en sämre bedömning än tidigare från WWF?

Utifrån vad WWF själva säger har det inte att göra med någon egentligen ändring i produktionen, utan att deras kriterier för bedömningen har justerats och skärpts. WWF är ju en miljöorganisation och deras roll är att försöka driva på utvecklingen i en mer miljömässigt hållbar riktning.

Är kycklingkött ett bra eller dåligt matval?

För miljön är det bra att minska den sammanlagda köttkonsumtionen, inklusive fågel, och ersätta en del av köttet med vegetabiliska livsmedel. Vad gäller just kyckling så är kycklingkött det köttslag som påverkar klimatet minst per kilo. Klimatpåverkan är en viktig utmaning, men det finns även andra miljöaspekter att ta hänsyn till. Fågeluppfödning bidrar till användning av växtskyddsmedel och till övergödning. Fågeluppfödning bidrar inte heller nämnvärt till ett varierat odlingslandskap eller ett rikt växt- och djurliv. Betande djur äter dessutom gräs, något vi människor inte kan äta, medan kycklingar äter spannmål, vilket vi människor kan äta direkt.

För hälsan är det bra att ersätta en del rött kött med fågel eller vegetabiliska livsmedel. Kött från kyckling, kalkon och andra fågelarter har inte visat sig öka risken för cancer, vilket rött kött och charkprodukter gör.

Vad tycker Livsmedelsverket om vilket kött man ska äta och WWF:s rapport/guide?

Livsmedelsverkets grundbudskap är detsamma som WWF:s. Det vill säga att vi bör minska mängden kött vi äter, och välja kött med omsorg. Det kan till exempel vara miljömärkt kött och kött som gör nytta, exempelvis från djur på naturbete. Som konsument kan du till exempel:

  • Minska på köttportionen och äta mer vegetariskt, så påverkar måltiden klimatet mindre. Det är bra att ersätta en del av köttet med vegetabilier som rotfrukter, spannmål, ärter och bönor.
  • Välja kött från betande djur som håller marker öppna och bidrar till biologisk mångfald, såsom naturbeteskött.
  • Äta fler delar av djuret, inklusive inälvsmat, så hela djuret tas till vara. Inte bara filé.
  • Undvika att kasta kött så att inte miljön påverkas i onödan av mat som inte äts upp.

Livsmedelsverket ger inte råd eller guidning på den detaljnivå som WWF:s köttguide gör. Det kan vara svårt att som konsument göra miljösmarta val, och WWF har här gjort ett omfattande arbete med att sammanställa underlag och försöka utveckla ett verktyg som underlättar för konsumenten. Vi vet dock att det i dagsläget inte är så lätt för konsumenten att hitta exempelvis miljömärkt kyckling i mataffären eller på restaurangen.

Vi köper in mat till skola, förskola och äldreboenden – ska vi sluta köpa svensk kyckling nu?

Nej, i jämförelse med andra länder står sig svensk kött- och mjölkproduktion väl när det gäller djuromsorg, användning av antibiotika samt klimatpåverkan. Det gäller även den svenska kycklingproduktionen. Tittar man i WWF:s köttguide så kan man också konstatera att även om svensk konventionell kyckling får rött ljus så har den bättre resultat än konventionell kyckling från något annat land i guiden. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv på mat finns det också annat att ta hänsyn till, utöver miljö och djurvälfärd. Exempelvis god näring och hälsa för människor, tryggad livsmedelsförsörjning och ekonomiska värden. Här bidrar svensk livsmedelsproduktion. Men självklart finns det utmaningar, och saker att jobba vidare med även inom svensk produktion.

För dig som upphandlar och köper in mat till offentliga måltider har Upphandlingsmyndigheten stöd i form av hållbarhetskriterier, med möjlighet att ta hänsyn till miljö, djurskydd och sociala villkor.

 

Miljösmarta matval

Senast granskad 2021-11-22