Fakta om offentliga måltider

Kock i storkök

Här sammanställer vi fakta om offentliga måltider från olika källor. En del fakta är komplexa att ta fram, exempelvis uppgifter om antalet måltider som serveras samt kostnader för såväl livsmedel som måltiden i stort. Det är bra att ha i åtanke att beräkningarna bygger på flera antaganden, exempelvis kring måltidsordning och bortfall.

Antal måltider i vård, skola och omsorg

I Sverige serveras varje dag cirka 3 miljoner måltider i vård, skola och omsorg:

  • Förskola ca 730 000 måltider/dag
  • Skola ca 1,2 miljoner måltider/dag
  • Fritids ca 360 000 måltider/dag
  • Äldreomsorg ca 350 000 måltider/dag
  • Sjukvård ca 75 000 måltider/dag

Siffrorna är exklusive personalmåltider.

Mer än varannan måltid inom foodservice serveras inom det offentliga.

I skolan serveras huvudsakligen ett lunchmål per dag, medan en klar majoritet av alla förskolor serverar frukost, lunch och mellanmål. I beräkningar av antalet måltider räknar man med ett visst bortfall, exempelvis på grund av sjukfrånvaro.

På särskilda boenden serveras vanligtvis alla dagens måltider. Därutöver har ca 48 000 hemmaboende äldre beslut om matdistribution, vanligtvis en måltid per dag i form av matlåda. Cirka 10 000 äldre har beslut om dagverksamhet, även där kan det serveras måltider.

Inom sjukvården får ca 25 000 vårdtagare mat varje dag, vanligtvis alla dagens måltider.

Källa: Delfi Foodserviceguide 2015

Kostnader

De offentliga måltiderna kostar kommuner och landsting cirka 20–25 miljarder kronor per år. Detta beräknat utifrån att livsmedelsinköpen i regel står för cirka en tredjedel av den totala kostnaden.

På Skolverkets webbplats finns uppgifter över kostnader för bland annat skolmåltider, redovisade på riks-, läns- samt kommunnivå. Till exempel är kostnaden för skolmaten i genomsnitt 6 100 kr per elev och år i riket.

Livsmedelsförsäljning till offentlig marknad

Den offentliga marknaden för livsmedel 2013 uppgick enligt beräkningar till cirka 8,9 miljarder kronor:

  • Kommunal verksamhet ca 6,3 miljarder
  • Landsting och regioner ca 1,2 miljarder
  • Övrig statlig verksamhet (exempelvis kriminalvård och försvar) ca 1,4 miljarder

Med offentlig marknad räknas allt som köps in genom offentlig upphandling med skattemedel från kommuner, landsting och stat. 

Källa: Agroidé AB på uppdrag av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).

Livsmedelskostnad per portion

Livsmedelskostnad i kronor per dagsportion*:

  • Förskolan 20,65
  • Fritids 6,26
  • Förskoleklasser 10,2
  • Grund-/special och särskolor 13,3**
  • Gymnasieskolor 13,5
  • Servicehus, äldreboenden 57,60
  • Hemtjänst (matlåda) 20
  • Sjukvård 67,27

*Med dagsportion avses samtliga måltider som serveras under en dag. Dagsportion för en skolelev utgörs i regel av en skollunch, medan dagsportion på en förskola består av frukost, lunch och eftermiddagsmål. Inom äldreomsorgen och sjukvården avses alla måltider som serveras under ett dygn.

Källa: Delfi Foodserviceguide 2015

**Enligt Livsmedelsverkets och Skolmatens vänners kartläggning var livsmedelskostnaden i den kommunala grundskolan i snitt 10,47 kr per lunch år 2015.

Ekologiskt i offentliga kök

År 2015 var 31 procent av de livsmedel som köptes in till offentliga kök ekologiska. Det har varit en jämn ökning de senaste 10-15 åren, motsvarande andel 2003 var 3 procent. Spännvidden är stor mellan olika kommuner och landsting, med en variation från 0 till 72 procent mellan kommunerna och från 12  till 48 procent mellan landstingen.

Källa: Ekomatcentrum

Fakta om skolmåltider

  • De allra flesta kommuner, 89 procent, har en kostchef som ansvarar för skolmåltiderna.
  • 74 procent av kommunerna har ett kostpolitiskt program för måltiderna i grundskolan.
  • I snitt 71 procent av medarbetarna i kommunernas skolkök och restauranger har storköksutbildning, kockutbildning eller liknande.
  • 61 procent av landets kommunala grundskolor har tillagningskök i direkt anslutning till sina skolrestauranger.
  • Nästan tre av fyra skolor erbjuder minst två rätter att välja mellan varje dag.
  • Drygt två av tre skolor erbjuder alla elever ett vegetariskt alternativ varje dag.
  • Nästan alla skolor serverar varje dag en salladsbuffé med minst fem komponenter.
  • Söta drycker och bakverk förekommer ytterst sällan till lunch, men förekommer desto oftare i skolans kafeteria.
  • En övervägande majoritet av  skolorna uppnår näringsrekommendationerna avseende fibrer och järn. Skolorna har dock svårare att nå upp till rekommendationerna gällande vitamin D och fettkvalitet.
  • Cirka en av tre skolor följer Livsmedelsverkets råd om att servera lunch tidigast klockan 11.
  • Knappt hälften av skolorna gör minst varje läsår en undersökning för att ta reda på vad eleverna tycker om skolmaten.
  • Sex av tio skolor försöker minska på mängden kött i rätterna och istället föra in mer vegetabiliskt protein och/eller grönsaker.
  • En majoritet av skolorna mäter matsvinn under minst en mätperiod per termin.
  • Ungefär hälften av skolorna mäter och dokumenterar närvaro i skolrestaurangen dagligen.

Källa: SkolmatSveriges (Stockholms läns landsting) kartläggning av skolmåltidens kvalitet, läsåret 2014/15 (baserad på ett urval av landets grundskolor)

Visste du att...

  • Sverige och Finland är de enda länderna i världen som erbjuder alla elever i grundskolan kostnadsfri skollunch oberoende av föräldrarnas inkomst. Men allt fler länder upptäcker värdet i skolmåltiderna och erbjuder kostnadsfri eller subventionerad skollunch till elever i vissa årskurser.
  • Sedan juli 2011 är det inskrivet i skollagen att maten som serveras i grundskolan inte bara ska vara avgiftsfri utan även näringsriktig. Det är huvudmannen, alltså den som driver en skola, som har ansvaret för att kontrollera att skolmaten lever upp till skollagens krav.

Fakta om förskolemåltider

  • 62 procent av kommunerna har ett kostpolitiskt program för måltiderna i förskolan.
  • I snitt 72 procent av medarbetarna i kommunernas förskolekök har storköksutbildning, kockutbildning eller liknande.

Källa: Skolmatens Vänners (LRF) kommunundersökning från 2014

Fakta om äldreomsorgsmåltider

  • Medianpriset för en matlåda i ordinärt boende (exklusive matdistribution) är 50 kronor per matlåda. Priset varierar dock mellan 0–102 kronor.
  • I särskilt boende är medianavgiften för mat 3 090 kronor per månad. Avgiften varierar mellan 1 625–4 410 kronor.

Källa: Avgifter inom äldreomsorgen – Kartläggning och analys av kommunernas avgiftssystem, Socialstyrelsen (2014)

  • 7 procent av alla äldre med hemtjänst har beslut om matlagning av huvudmålet i hemmet. I en majoritet av landets kommuner förekommer inga sådana beslut överhuvudtaget (siffran är från 2014 då frågan inte fanns med i 2015-års enkät)
  • 74 procent av alla särskilda boenden  har rutiner för genomförande av dygnets alla måltider. 
  • 81 procent av alla äldre på särskilda boenden har en aktuell genomförandeplan som beskriver den äldres önskemål och behov i samband med måltiderna.

Källa: Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning

  • 76 procent av äldre på särskilt boende  tycker att maten smakar ganska eller mycket bra.
  • 70 procent av äldre på särskilt boende upplever att måltiderna oftast eller alltid är en trevlig stund på dagen.
  • Av de äldre i särskilt boende som ofta besväras av ensamhet svarar 27 procent att de sällan eller aldrig upplever att måltiderna är en trevlig stund.

Källa: Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016, Socialstyrelsen.

Visste du att...

  • Trots att antalet äldre i samhället ökar så minskar antalet äldre som bor på ett äldreboende. Det betyder att fler hemmaboende äldre behöver hjälp av kommunen för att sköta sin mathållning – en riktig utmaning!
Senast granskad 2017-02-17