Fakta om matsvinn i offentliga kök
Det som mäts det syns. Att regelbundet följa upp matsvinnet i skolan, förskolan och äldreboenden är en förutsättning för att kunna sätta in rätt åtgärder för att mindre mat ska slängas och mer mat hamna i matgästernas magar.
Livsmedelsverkets matsvinnskartläggningar
Livsmedelsverket har gjort en fjärde nationell kartläggning av matsvinnet i kommunala skolor och förskolor med data från 2024. 197 av landets 290 kommuner har rapporterat in matsvinnssiffror, det vill säga data från matsvinnsmätningar från minst fem vardagar i följd. Datan för matsvinnet i kommunala äldreboenden är ännu inte sammanställd, senaste rapporten finns nedan. I kartläggningarna ingår inte privat drivna verksamheter.
Att slänga mat är kostsamt för miljön, klimatet och plånboken. Därför är det viktigt att alla gör det som går för att undvika matsvinn. Men i vård, skola och omsorg är det viktigt av en annan orsak. Här borde maten som slängs i stället ha ätits upp och gjort nytta.
Matsvinnet i förskolan, skolan och på äldreboenden beror sällan på att det lagas för mycket mat, utan på att matgästen av olika anledningar inte äter upp maten. Åtgärder för att minska matsvinnet behöver därför handla om att skapa de bästa förutsättningarna för att maten faktiskt äts upp, till exempel ökad trivsel kring måltiden, lugn och ro och tillräckligt med tid att hinna äta upp det som finns på tallriken.
Enligt Agenda 2030 ska matsvinnet halveras till 2030. De offentliga måltidsverksamheterna har potential att bidra både till globala mål, det nationella etappmålet samt mål för den egna verksamheten och kommunen.
Matsvinnet i kommunala förskolor och skolor
Jämfört med tidigare kartläggningar är det fler kommuner som har rapporterat in matsvinnsdata – 197 jämfört med 184 kommuner år 2022. Mest mäter skolorna, men även inom förskolan är det betydligt fler som mäter. Sett över tid har matsvinnet inom skolor och förskolor minskat men minskningen går för långsamt.
Skolan arbetar mest aktivt med matsvinnet och där är matsvinnet lägst. Ändå slängs sammanlagt cirka 51 gram per elev från skollunchen. På ett år blir det ungefär 10 600 ton mat som inte äts upp utan hamnar i sopkorgen.
I förskolan är matsvinnet högre än i skolan, cirka 61 gram per barn. Men för mindre barn behöver det finnas utrymme för ett visst så kallat måltidspedagogiskt matsvinn – små barn behöver få prova nya smaker utan förväntan att äta upp.
Sammanlagt matsvinn - kök, servering och tallrik
Sammanlagt matsvinn
Mängd i gram per elev (viktat medelvärde)
Har matsvinnet minskat? För att kunna svara på denna fråga på nationell nivå behöver man titta på de viktade medelvärdena då hänsyn tas till kommunernas storlek. Medelvärdena visar en minskning av matsvinnet men det är viktigt att ha i åtanke att det är många faktorer som påverkar resultatet. Till exempel vilka kommuner som rapporterat in matsvinnsdata eller vilka verksamheter inom varje kommun som har deltagit i mätningarna.
Viktigt att sätta mål för både minskat matsvinn och konsumtion
Kommuner som har fastställda mätbara mål för matsvinn i förskolan och grundskolan uppvisar ett lägre serveringssvinn i förskolan och grundskolan, jämfört med de kommuner som inte har fastställda mål. Att sätta mål, mäta och agera är ett effektivt och framgångsrikt arbetssätt för att minska matsvinnet. Om fler kommuner skulle sätta mål för minskat matsvinn skulle en trolig effekt vara minskat matsvinn, eftersom det legitimerar att åtgärder och insatser införs.
Det är också viktigt att sätta mål för konsumtionen. Jämfört med 2022 har fler kommuner rapporterat in data för konsumtionen, hur mycket mat som äts upp. Det är positivt, eftersom det visar att medvetenheten ökar även om det fortfarande är relativt få som mäter detta mått jämfört med att mäta matsvinnet. Att få mäter tyder på att det är ett mått som är svårt och utmanande för kommunerna.
Serveringssvinn
Det är viktigt att mat som blivit över i serveringen kan tas tillvara. Ofta brukar mer än vad man tror gå att ta hand om, bara det sker på ett säkert sätt. I branschriktlinjen ”Offentlig säker mat” från Sveriges kommuner och regioner finns stöd kring det.
Serveringssvinn
Mängd i gram per elev (viktat medelvärde)
Tallrikssvinn
Tallrikssvinn
Mängd i gram per elev (viktat medelvärde)
Kökssvinn
Kökssvinn är det matsvinn som uppstår i köket i samband med förvaring, beredning och tillagning av mat. Hit räknas inte skal, ben och annat som inte är avsett att ätas. Detta är det svinn kommunerna mäter minst, men det har skett en betydande ökning sedan förra kartläggningen. 131 kommuner rapporterade in data 2024 jämfört med 126 kommuner 2022. Det är en liten ökning jämfört med 2022 men nästan en fördubbling mot 2020 då 70 kommuner rapporterade in data. Eftersom samma kök ofta levererar mat till både förskola, skola och äldreboenden redovisas en gemensam siffra för kökssvinn.
Typ av kök påverkar mängden matsvinn
Liksom i kartläggningen 2022 visar denna kartläggning att typen av kök påverkar mängden matsvinn. Inom förskolan är serveringssvinnet nästan dubbelt så stort i kommuner där fler barn äter i anslutning till ett mottagningskök. Samma samband finns inom skolan även om skillnaden inte är lika stor.
Några troliga anledningar till att det slängs mindre mat från det som serveras från ett tillagningskök är att det finns möjligheter att ta tillvara överbliven mat samt att det finns möjlighet att planera mängden mat och laga mat efter hand som den går åt.
Vad kostar maten som slängs i förskolor och skolor?
Kostnaden för 2024 års matsvinn är cirka 370 miljoner kronor, att jämföra med 360 miljoner kronor 2022. Matsvinnet har minskat, men i och med att kostnaden för livsmedel har ökat blir den totala kostnaden högre än 2022.
Matsvinnet i kommunala äldreboenden
Kartläggningen från 2023 visade att i de kommuner som rapporterat data för äldreomsorgen var matsvinnet på ungefär samma nivå som 2020. Vid luncherna slängs nära 108 gram per ätande. Det betyder att uppemot en tredjedel av måltiden slängs. Med tanke på att undernäring är vanligt bland sköra äldre är det allvarligt att den mat som planerats utifrån de äldres energi- och näringsbehov inte blir uppäten. Erfarenheter visar att matsvinnet är högre när svinnet inte mäts, eftersom medvetenheten ökar när matsvinnet synliggörs. Det innebär att inrapporterade siffror troligen är lägre än det genomsnittliga matsvinnet på äldreboenden i landet.
Det är mer ovanligt att mäta matsvinnet inom äldreomsorgen jämfört med förskolor och skolor. 2023 rapporterade 60 kommuner in data, det är en ökning jämfört med 2020. Att fler mäter innebär att medvetenheten ökar om var och varför maten slängs. Det i sin tur är en förutsättning för att kunna vidta åtgärder.
Regionernas mätningar av matsvinn på sjukhus
Hösten 2019 samlade Livsmedelsverket in resultatet av regionernas mätningar av matsvinn vid sjukhus. 13 av landets 21 regioner rapporterade in data. En sammanställning av resultaten visar att mängden mat som slängs i onödan i samband med sjukhusmåltiderna varierar mycket.
