Måltiderna på sjukhus är bra, men behöver bli en tydlig del av vården

Lyssna

2022-11-21

Måltidsverksamheterna på landets sjukhus har utvecklats positivt de senaste åren, de flesta regioner kan idag erbjuda en bredd av rätter dygnet runt. Trots det äts maten inte alltid upp, vilket är allvarligt för patienter som riskerar undernäring. En pressad vårdpersonal med för lite tid och för låg nutritionskunskap kan vara hinder. Det är några resultat från Livsmedelsverkets kartläggning av regionernas måltidsarbete.

I slutet av förra året intervjuade vi representanter från samtliga regioner för att ta reda på hur arbetet med måltiderna ser ut på Sveriges sjukhus. Nu är analysarbetet klart och vi kan konstatera att överlag ligger regionernas måltidsorganisationer bra till!

Goda förutsättningar för personcentrerade måltider

Vi ser en positiv utveckling mot mer personcentrerade måltider. 15 av 21 regioner kan idag erbjuda måltider dygnet runt och en bredd av rätter för patienterna att välja bland. Den flexibiliteten är en förutsättning för att kunna anpassa måltiderna till patienternas individuella behov och önskemål.

Regionerna är också ambitiösa när det gäller hur måltiderna ska bidra till en miljömässig hållbarhet. Nio av tio regioner har mål om minskat matsvinn och om ekologiska inköp, och sju av tio har mål om minskad klimatpåverkan.

Nästan alla regioner känner till Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider på sjukhus, som kom hösten 2020. För många regioner försvårades utvecklingsarbete under coronapandemin, trots det har hälften av regionerna utvecklat sjukhusmåltiderna i linje med riktlinjerna.

Brist på tid, kunskap och samarbete – utmaningar i vården

Men det finns utmaningar. En är att måltids- och vårdorganisationerna inte samarbetar tillräckligt kring måltiderna. Det finns inte heller något uttalat uppdrag att samarbeta. För att patienterna ska kunna tillgodogöra sig det fina måltidsutbudet behöver vårdpersonalen vara involverad i måltidsarbetet, och se måltiderna som grunden för nutritionsomhändertagandet.

Tidsbrist är en annan utmaning. I en hårt belastad vård kan det vara svårt för personalen att få tid för måltidsarbetet, vilket förstärkts sedan coronapandemin.

En tredje utmaning är bristande nutritionskunskap. I 75 procent av regionerna är upplevelsen att läkare och vårdpersonal inte har tillräcklig kunskap om måltidens betydelse för att förebygga och behandla undernäring. Det är oroväckande – risken är att patienternas nutritionsbehov inte blir korrekt bedömda eller att man inte sätter in rätt åtgärder. Dietisterna bedöms göra ett bra jobb, men vara för få.

Sjukhusmåltider som används på ett genomtänkt och flexibelt sätt, i tät samverkan mellan vård- och måltidsverksamhet, kan bidra till högre vårdkvalitet och bättre behandlingsresultat. Vår förhoppning är att den här kartläggningen ska bidra till att regionerna inspireras av varandras arbete för att utveckla arbetet med måltider på sjukhus1

Kartläggningen i sin helhet:
L 2022 nr 18 - Kartläggning av måltidsverksamheten på sjukhus 2022 - Fakta om offentliga måltider

Fakta - Sjukhusens måltider - Resultat i korthet

Kontakta oss

Din fråga eller synpunkt

Din e-postadress

Ordverifiering Uppdatera captcha

Skicka