Fortfarande mycket matsvinn - åtgärder för ökad trivsel och minskad stress i skolrestaurangen behövs

Lyssna

2023-06-01

Idag publicerar Livsmedelsverket den tredje kartläggningen av matsvinn i förskola och skola.  Vi vill börja med att rikta ett stort tack till alla er 184 kommuner som bidragit med data till den nationella statistiken och som nu gör det möjligt att se hur kommuner har svarat runt om i landet. Siffrorna bekräftar de siffror vi såg senast, 2020.

Denna gång har vi fått in tillräckligt med data för att kunna räkna upp matsvinnet nationellt både inom förskolan och skolan. I skolan uppgår matsvinnet till ungefär 11 700 ton på ett år, dvs 35 miljoner måltider som inte äts upp utan hamnar i sopkorgen. Inom förskolan är denna siffra 4 000 ton mat. Betydligt fler elever går i skolan än i förskolan men matsvinnet per barn är högre i förskolan, 71 gram exklusive dryck jämfört med 56 gram per elev i skolan. Det är egentligen ganska naturligt att matsvinnet är högre i förskolan. Dels har mätningar och arbetet med åtgärder pågått längre i skolan, dels behöver det finnas utrymme för ett så kallat måltidspedagogiskt matsvinn inom förskolan, där en viktig del är att skapa förutsättningar för barnen att prova nya smaker och rätter.

Mindre i sophinken, mer i magen

Att måltidsverksamheternas kostnader för livsmedel har ökat med cirka 15 procent sedan 2020 är en viktig anledning att satsa på åtgärder för att minska matsvinnet. Men maten som har lagats inom dessa verksamheter borde ha ätits upp, den är beräknad för att ge barnen och eleverna den näring och energi de behöver för att orka med dagen. Så när åtgärder görs för att minska matsvinnet behöver åtgärderna handla om att mer mat ska ätas upp. Helt enkelt att maten ska hamna i magen! Vi vet genom Livsmedelsverkets undersökning om barn och ungdomars matvanor att många elever redan äter för lite av skollunchen. När man jobbar med åtgärder för att minska matsvinnet är det alltså viktigt att samtidigt följa konsumtionen och att jobba för att inte mindre mat äts upp. Att arbeta för att mer mat hamnar hamnar i magen förutsätter ett samarbete med skolan. Det är svårt för måltidsverksamheten att själva lösa. Här har rektor möjlighet att påverka.

Vår kartläggning visar dock att det är mycket få kommuner som följer upp hur mycket eleverna äter, endast ett femtiotal kommuner kunde rapportera in konsumtionsdata. Att sätta mål kring konsumtionen och arbete för goda och trivsamma måltider parallellt med mål om minskat matsvinn är viktigt för att belysa fler aspekter kring hållbara måltider.

Även matsvinnet inom äldreomsorgen har kartlagts. Resultaten kommer att publiceras senare i en separat rapport.

Pengar i soptunnan när 35 miljoner skolluncher slängs - Pressmeddelande 1 juni

L 2023 nr 07 - Matsvinn i kommunala förskolor och skolor

Mer om matsvinn i offentliga måltidsverksamheter på webben

Kontakta oss

Din fråga eller synpunkt

Din e-postadress

Ordverifiering Uppdatera captcha

Skicka