En stor vattenläcka – vad kan den innebära för måltidsverksamheten?

Lyssna

2022-12-09

Hur kan en vattenläcka påverka måltidsverksamheten och vilka är framgångsfaktorerna när det väl händer? Vi frågade två som nyligen varit med om just detta.

En sommarnatt i början av juni gick huvudvattenledningen i Nyköping sönder, vilket påverkade dricksvattenförsörjningen i både Nyköping och Oxelösund. Vattnet kom tillbaka i kranarna redan dagen därpå, men med rekommendation om att koka vattnet – och så skulle det förbli någon vecka framåt. Beslut om att stänga skolor och förskolor togs i båda kommunerna under morgonen efter att vattenläckan upptäckts. Skolorna var sedan stängda ett par dagar framåt.

Så vilka erfarenheter gjorde man i de måltidsverksamheter som drabbades av vattenläckan? För att få svar intervjuade Livsmedelsverket Marianne Backrud-Hagberg, verksamhetschef för Måltidsservice i Nyköpings kommun, och Susanne Gutke, kostchef i Oxelösunds kommun. Här kommer en sammanfattning av deras erfarenheter.

Beslutet om att stänga skolorna togs efter att kökens verksamhet redan hade satt i gång för dagen. I vissa fall var tillagning av mat till äldreomsorgen redan klar vilket gjorde att denna mat kunde levereras ut. Men all annan verksamhet – förberedelser för måltider till skola och förskola – fick avbrytas.

Kommunernas nödvattenplaner fungerade i stort, även om det var brist på vattendunkar, särskilt inom hemtjänsten. Jakten på vattendunkar föranledde bilresor till andra städer som Katrineholm och Södertälje.

Vattnet kom snabbt tillbaka i kranarna men det behövdes  kokas fram till tisdagen veckan efter. Det innebar mycket extra arbete och planering eftersom en del vatten behövde kylas. Nödvattentankarna  var till stor hjälp och de fanns kvar fram till att kokningsrekommendationerna upphävdes. En annan fråga  som uppstod var vilket kök som bäst kunde ta hand om disk, som kantiner och bleck.

I båda kommunerna identifierades en brist på engångsartiklar som papperstallrikar, engångsbestick och servetter, framförallt inom hemtjänsten. I viss utsträckning kunde måltidsverksamheten bistå med sådana artiklar. 

Både Marianne och Susanne satt med i kommunernas krisledningsorganisation vilket båda upplevde som en stor fördel eftersom de fick en överblick över det som gjordes i kommunen. De fick också snabbt tillgång till all ny information vilket förenklade krishanteringen.

Viktiga lärdomar:

• Se till att ha en beredskap för måltidsverksamheten, som till exempel hur man kan justera menyer utifrån olika händelser.

• Se även över behovet av reservkraft.

• Engångsmaterial som tallrikar, bestick och servetter kan man behöva lagra mer av.

• Det är bra med snabba beslut vid en händelse som innebär att man kan behöva stänga skolorna.  Detta beslut behöver sedan omgående kommuniceras ut till berörda verksamheter.

• Var flexibel med arbetsuppgifter. Ett exempel från Nyköping är att man gav medarbetare, som vanligtvis arbetar i skolköken, i uppgift att istället att åka och köpa vattendunkar som kunde användas inom hemtjänsten.

• Avsätt tid för övningar. Det som händer i verkligenheten är förstås samtidigt en övning i sig.

Till sist ett stort tack till Marianne och Susanne för att ni delade med er av era erfarenheter!

Länk till Livsmedelsverkets webbplats. Här hittar du Beredskapshandbok för offentliga måltider, tillhörande mallar och relaterad information.

Kontakta oss

Din fråga eller synpunkt

Din e-postadress

Ordverifiering Uppdatera captcha

Skicka