Mat och måltider i gruppbostäder (LSS)

Matlagning i en gruppbostad

Alla människor ska ha samma möjligheter att må bra och samhället ska främja fysisk aktivitet och bra matvanor för alla. Det står tydligt inskrivet i de svenska folkhälsopolitiska målen. Här finns information och stöd om hur personal i LSS-verksamheten kan stötta personer med intellektuell funktionsnedsättning och vissa autismspektrumtillstånd till bättre hälsa genom att främja bra matvanor.

Matvanor påverkar hälsan

Bra matvanor är viktigt för att må bra, både nu och längre fram i livet, och för att orka vara aktiv. Det kan förebygga livsstilssjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, diabetes typ 2, övervikt och fetma. Fetma i sig kan öka risken för olika sjukdomar, som cancer, och leda till mer stillasittande livsstil samt olika förslitningsskador. Ohälsosamma matvanor och för lite mat kan även leda till undervikt, näringsbrist och därmed olika hälsoproblem.

Stöd för bra matvanor

Maten ska täcka behovet av olika näringsämnen för att vi ska må bra. Därför är det bra att äta varierat. Maten ska även ge lagom mycket energi (kalorier) i förhållande till kropp och rörelse. Om vi äter för lite eller för mycket mat kommer det att påverka vår vikt.

Principen är enkel men, för många av oss, svår att följa. För personer med  intellektuell funktionsnedsättning och autismspektrumtillstånd kan det vara extra svårt och studier visar att många har svårigheter förknippade med mat och ätande. Det kan leda till ensidiga val av livsmedel vilket kan göra det svårt att få den näring som behövs. Men att ha en funktionsnedsättning behöver inte automatiskt medföra en dålig hälsa.

Vuxna människor har rätt att bestämma hur de vill leva sitt liv och det inkluderar självklart också människor i grupp- och servicebostad samt i daglig verksamhet. Men att ha en intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning kan göra det svårare att förstå konsekvenser av olika livsstilsval.  Därför kan individen behöva hjälp. Det innebär att individen har rätt att få stöd att förstå hur mat kan påverka hälsa och sjukdom och vad som är bra mat för hen utifrån individuella behov och förutsättningar.

Ledarskap

För personer som själva har svårt att förstå vad som är hälsosam mat har personalen ett stort ansvar för att leda och inspirera till hälsosamma matvanor. Det finns mycket att vinna på att satsa på utbildning och kompetens kring näring, kostråd och matlagning för personal i service- och gruppbostad och i daglig verksamhet. Att personalen har rätt kunskap och engagemang är en förutsättning för att kunna stötta individen till bättre matvanor.

Chefen kan visa på mat, måltider och hälsa som viktiga frågor och prioritera dessa i verksamheten. För att utveckla det hälsofrämjande arbetet kring mat och hälsa är ett första steg att lyfta frågan vid arbetsplatsträffar och personalmöten. All personal bör engageras i arbetet, även vikarier och annan tillfällig personal. Kanske går det även att intressera de boende att engagera sig i hälsofrågor?

Exempel på vad som kan göras:

  • Inkludera frågor kring mat och hälsa i policyer, riktlinjer och handlingsplaner.
  • Inkludera frågor kring mat och hälsa som en stående punkt på möten.
  • Utse mat- eller hälsocoacher, det vill säga personer i personalgruppen som får ett extra ansvar för frågor om mat och hälsa.
  • Engagera personer med kompetens om mat och måltider som stöd till verksamheterna, exempelvis måltidschef, kostekonom, dietist, hälsopedagog eller liknande, och avsätt tid för handledning av personalen.
  • Uppmuntra personalen att involvera individen i matlagning och andra sysslor kring måltiderna, se det som en självklar och naturlig del i de dagliga rutinerna för såväl personal som boende. Läs mer om att laga mat tillsammans på ett säkert sätt.

Samverkan och engagemang

I arbetet med att underlätta bra matvanor är det viktigt att all personal som möter individen arbetar åt samma håll och har gemensamma mål. Det gäller personal som arbetar på olika platser och nivåer i organisationen, både på gruppbostaden och i den dagliga verksamheten.

Även verksamheter utanför grupp- eller servicebostaden som träffar individen behöver känna till och arbeta mot samma mål. Det är också bra att ta med andra personer i de boendes närhet i det hälsofrämjande arbetet, exempelvis anhöriga och gode män. Naturligtvis måste allt samarbete ske tillsammans med individen på hens villkor.

Hur kan man arbeta med matvanorna i gruppbostaden?

Stödpersonal i gruppbostad, servicebostad och daglig verksamhet har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. De ska kunna ge stöd genom att vara goda förebilder, inspirera och visa på bra alternativ. 

Egenbestämmande och främja välbefinnande – diskutera konflikter och dilemman

Stöd till hälsosamma matvanor måste alltid ges med största respekt för individens rätt till självbestämmande. Två etiska principer kan komma i konflikt  – autonomiprincipen och omsorgsprincipen. Enligt autonomiprincipen finns det en moralisk skyldighet att respektera allas rätt att fritt bestämma över sig själva och sina tillgångar. Enligt omsorgsprincipen finns det en moralisk skyldighet att inte skada, att minska och förebygga lidande och att främja välbefinnande.

Det här kan vara svårt och det behövs tid för att lyfta frågor och diskutera situationer, konflikter och dilemman. Stödpersonalen behöver  stöd från ledningen och från varandra och få kunskap och fortlöpande kompetensutveckling. Personalen behöver känna och förstå varför och när det är rätt att påverka en situation till en mer hälsosam handling.

Att utveckla smaken

Trivsel och gemenskap

Måltiden kan användas för att väcka nyfikenhet kring mat och hälsa och vara en viktig del i de dagliga rutinerna. Förutom att ge näring kan måltiderna skapa gemenskap, delaktighet och meningsfullhet.

Hur matgästen upplever måltiden påverkas inte bara av maten på tallriken. Även måltidsmiljön och helheten runt måltiden är avgörande för upplevelsen. Vad som upplevs som trivsamt varierar med person, hälsotillstånd och funktionsnedsättning.

Äta ensam eller tillsammans? I en del gruppbostäder serveras gemensamma måltider och i andra äts vissa eller alla måltider i den egna lägenheten. Fördelen med gemensamma måltider är att de ger social samvaro samtidigt som det kan vara lättare att planera hälsosamma måltider. Fördelen med enskilda måltider är att självständigheten ökar och att de boende i högre grad kan besluta över sin egen vardag. Valet mellan gemensamma och individuella måltider bör göras utifrån de boendes behov och önskemål.

De svenska kostråden

Personal i gruppbostäder behöver ha ett professionellt förhållningssätt till mat och måltider. Det innebär att personalen behöver känna till de svenska kostråden och alltid sträva efter att laga mat och ge råd utifrån dem. Samtidigt behöver de kunna ta största möjliga hänsyn till individernas önskemål.

Fortbildning

Personal i gruppbostäder behöver kunskaper inom vitt skilda områden. Kunskap ger förståelse och vilja att förbättra. När det gäller mat och måltider är det önskvärt att ha kunskaper om värdet av en trivsam måltidsmiljö, matlagning, enklare näringslära, allergier, livsmedelshygien med mera. Vid behov kan även kunskap om mat vid olika sjukdomar behövas. Även de boende själva kan ha glädje och intresse av att veta mer om mat och hälsa.

Exempel på vad som kan göras:

  • Ge personalen möjlighet till fortbildning i form av kurser, internutbildning, studiecirklar eller handledning. Undersök om det går att engagera kostkompetensen i kommunen i detta arbete.
  • Ge personalen möjlighet att gå Socialstyrelsens och Livsmedelsverkets webbutbildning Samtal och råd om bra matvanor. Avgör från fall till fall om personalen behöver alla delar i utbildningen. Se vidare Utbildning.

Enkla pedagogiska modeller

I butiken – Nyckelhålet

Vid matbordet – Tallriksmodellen

Tallriksmodellen för den som rör sig mycket och för den som rör sig lite.

Den vänstra tallriken passa den som rör på sig ganska mycket. Den högra tallriken passar den som inte rör på sig så mycket.

Att äta för lite

Tallriksmodellen för personer som bara orkar äta en halv tallrik med mat kan se ut så här. Om portionerna blir mindre behöver de i stället bli flera, och fördelade över dagen. Ju mindre mat vid huvudmåltiderna desto fler näringsrika mellanmål behövs.

Tallriksmodellen för den med nedsatt aptit.

Även små förändringar gör skillnad

Att förändra matvanor kan vara svårt. En del motiverade personer vill kanske ändra allt på en gång, men stora förändringar kan vara svåra att hålla fast vid. För de allra flesta är det lättare att ändra matvanorna i små enkla steg. Att lägga till en god vana är oftast enklare än att ta bort en dålig.

Konkreta tips

Lära sig nya smaker

  • Hur och vad vi äter styrs ofta av vanor och det är inte alltid lätt att veta vilka alternativ som finns. Ett sätt att främja bra matvanor är därför att visa på bra alternativ. Både om gemensamma måltider serveras i bostaden eller om de boende lagar sina egna måltider har personalen stora möjligheter att ge förslag i mataffären och i köket.
  • Föreslå nya maträtter – exempelvis genom att titta på bilder och i receptböcker. Gärna i kombination med smakprov.
  • Smakprov – ibland behöver smaklökarna få vänja sig vid nya smaker, men även olika konsistenser och texturer på maten kan behöva testas vid många tillfällen för att smaken ska upplevs som god. Därför är det bra att få smaka på olika, gärna hälsosamma livsmedel och maträtter, många gånger.

Mer grönsaker och frukt

  • Ge förslag på nya livsmedel. Kanske genom ett besök hos en odlare eller i en butik med stor frukt- och grönsaksavdelning. Gärna i kombination med att smaka nytt.
  • Uppmuntra till att äta grönsaker före middagen, som en liten förrätt när man är hungrig. Det kan vara gurka skuren i stavar, skalade morötter, blomkålsbuketter, mm.
  • Föreslå alternativa goda nyttigheter till fredagsmyset, exempelvis grönsaker skurna som stavar med dipsås, en härlig fruktsallad eller fruktspett.

Dryck utan socker

  • Servera vatten som törstsläckare och måltidsdryck. Vatten i karaff blir festligare om man lägger i några skivor frukt eller grönsak, exempelvis några skivor av gurka eller citron.

Övrigt   

  • Ta fram exempel på lättlästa recept och kokböcker, testa appen Matglad: läs mer på sidan Utbildning.
  • Hälsosamma val bör göras före måltiden. När det är dags att äta är det bättre att bara njuta av maten. Att prata om mindre bra livsmedelsval när maten väl ligger på tallriken kan skapa otrivsel och skuldkänslor.
  • För personer med intellektuell funktionsnedsättning kan måltiderna vara ett sätt att dela in dygnet. Därför kan frågan om det snart är dags att äta ha att göra med att få förståelse för vilken tid på dygnet det är och behöver inte alltid betyda att personen är hungrig. 
  • Om individen har problem med viktuppgång och gärna äter söta, feta livsmedel kan det vara bra att uppmuntra till positiva upplevelser, firande, som inte är förknippade med mat – en bra film, ett roligt spel eller en naturupplevelse.
  • Mat som inte äts upp skapar matsvinn som blir både dyrt för individen och miljömässigt negativt. Gör det till en rolig utmaning att skapa nytt av rester.

Smarta frågor

Diskutera i personalgruppen vilka smarta frågor som kan behövas till individerna som ni jobbar med. Ge alternativ i stället för en öppen fråga.

Exempel på smarta frågor om mat:

  • Vill du ha gröt, välling eller fil till frukost?
  • Ska vi ha fruktsallad eller fruktspett till kvällsmyset?

Exempel på smarta frågor med Nyckelhålet:

  • Vilka frukostflingor med Nyckelhålet ska vi köpa idag?
  • Vilket bröd med Nyckelhålet ska vi köpa idag?

Exempel på smart frågor om fysisk aktivitet:

  • Ska vi gå eller jogga till affären idag?
  • Ska vi gå en trappa eller alla trappor?
Senast granskad 2023-04-25