Inspireras av andra – förskola

Här samlar vi verksamheternas egna idéer kring hur man på ett roligt och lärorikt sätt kan involvera mat och måltider i det pedagogiska arbetet. Stort tack till alla ni som bidragit. Har du en idé/bild som passar här? Hör gärna av dig till oss!

Buffé på förskola

Buffé

Genom att använda sig av buffé lär sig barnen hur det sedan kommer att se ut i skolrestaurangen. Där tar man maten själv och man måste ha tålamod och vänta på sin tur i kön.

  • Barnen lär sig att forma sin egen måltid och våga testa nya smaker.
  • Barnen äter oftast mer mat när de själva får välja hur tallriken ska se ut.
  • Barnen känner att de bestämmer själva och bygger på så sätt självförtroende.

Exempel

Bilderna ovan är från Hjärnarps förskola i Ängelholms kommun. I husets hjärta ligger köket och den separata förskolerestaurangen dit barnen går varje dag. Runda, låga bord med små stolar och en höj- och sänkbar buffé där barnen själva tar sin tallrik och lägger upp.

Så här säger kocken Sofia på Bergs förskola om buffékonceptet:

”Vi har  öppnat vår restaurang Jordgubben där två avdelningar äter tillsammans, ca 50 barn. Där har vi en gemensam buffé där barnen kan välja sin egen portionsstorlek och öva på att hälla upp själva. Barnen tränar på att ta eget ansvar över den mat de tar åt sig. De får också träna på sin motorik och turtagning. Som kock kan jag också vara mer delaktig i måltiden då jag slipper springa runt mellan avdelningarna. Jag möter alla barn varje dag och har därmed en större chans att motivera och inspirera barnen till att försöka våga smaka och lukta på maten. Matsvinnet har också minskat och jag kan servera rester i en mycket större utsträckning nu.”

Tips!

  • Buffé kan användas vid alla måltider!
  • Låt barnen ta god tid på sig så ökar chansen att de väljer mat som de äter upp.
  • Ha gott om plats och använd många olika färger.
  • Servera grönsakerna i skålar var för sig så kan barnen kombinera som de vill.

 

Att göra en kokbok

 

Genom att låta barnen göra sin egen kokbok blir måltiden ett arbetsverktyg där barnen får utveckla nya kunskaper och sinnen. Man utgår från måltiden som inspirations- och motivationskälla för att utveckla ett samspel mellan barn och barn, vuxna och barn och vuxna och vuxna. Genom att göra sin egen kokbok lär sig barnen att:

  • Skapa sitt eget lärande.
  • Utveckla sitt språk.
  • Utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning.
  • Utveckla sin förståelse för vikten av att värna om sin hälsa.

Exempel

Barnen hjälper till att laga en måltid och äter den tillsammans. Med hjälp av en vuxen skriver de in receptet i datorn och sätter ihop det till en kokbok.  Barnen kan även rita en bild av hur måltiden ser ut.

Tips!

  • Börja med hem- och konsumentkunskap redan i förskolan.
  • Måltiden kan användas som ett läromedel. Mät olika ingredienser i olika mått eller räkna ut hur många tallrikar och bestick som behövs.
  • Ta del av olika kulturer och laga mat från olika delar av världen. Be barnen att ta med sig recept hemifrån.

 

Från jord till bord – var kommer maten ifrån?

Om barnen får förståelse för matens väg från råvara till färdig mat på tallriken lär de sig:

  • Hur maten ser ut från början och vilka olika komponenter som ingår i olika rätter, exempelvis att köttfärsåsen innehåller köttfärs, tomat, lök och kryddor.
  • Hur olika råvaror ser ut innan tillagning och hur de ser ut i olika stadier under tillredning.
  • Varifrån råvarorna kommer och vägen från jord till bord.

Exempel

På förskolan Ärlan i Köping presenteras dagens lunch genom en så kallad Matram. Med hjälp av bilderna får barnen reda på vad som serveras. Längst upp i ramen ligger en bild på maträtten i tillagad form, exempelvis köttfärssås. Under den ligger en bild på en ko och bredvid en bild på malet kött. Nedanför finns en bild på köttfärsen i tillagad form och längst ned tomater, en lök, kryddor och majs. På Ärlan upplever man att barnen känner igen många olika grönsaker och kryddor men också att de äter mer när de vet var maten kommer ifrån.

Tips!

  • Gör studiebesök till olika livsmedelsproducenter.
  • Odla tillsammans med barnen.
  • Låt barnen vara med och tillaga lunchen och lägg upp bilder i matramen som visar vilka ingredienser de har använt sig av.

 

Laga mat tillsammans

Laga mat tillsammans är ett bra sätt att få barnen att upptäcka ny mat, men även att upptäcka nya saker med mat som de redan känner igen. Med ett positivt synsätt blir både barn och lärare nyfikna på att testa nya smaker.

  • Barnen lär sig ta hänsyn till varandra och samarbeta.
  • De övar motorik och lär sig lite livsmedelshygien.
  • De ser både råvarorna och den färdiglagade maten på tallriken.

Exempel

När barnen får vara med och laga mat lär de sig var maten kommer ifrån. De får öva på att räkna så att de vet att alla får lika mycket och hur många skålar man behöver. Genom att visa hur man tvättar händerna och skiljer på olika livsmedel lär sig barnen enkla hygienregler. Många förskolelärare tycker att barnen blir väldigt stärkta och stolta av att få visa vad de kan och testa nya saker.

Tips!

  • Låt barnen delta i menyplaneringen genom att önska vilken mat de vill äta.
  • Låt några av barnen vara med och förbereda mellanmålet.
  • Baka bröd tillsammans och låt barnen forma brödet som de vill. Det blir ofta kreativt i formen av en bokstav eller kanske ett djur.
  • Be barnen att ta med sig recept hemifrån. Kanske vill några föräldrar vara med i köket en dag och visa kocken barnens favoriträtter?

 

Laga mat utomhus

Genom att tillsammans tillaga och äta maten utomhus får barnen en ökad förståelse för naturens kretslopp och hur människor, natur och samhälle inverkar på varandra. Barnen lär sig också att samarbeta.

Exempel

På förskolan Månskenet i Rimbo har man köpt en Muurikka. Varje fredag lagas maten i Muurikkan och barnen är med och förbereder maten, bland annat genom att skära grönsaker. Kocken Annika står ute och wokar maten och barnen får vara med och hjälpa till. Barnen får dessutom följa med till miljöstationen ibland för att lära sig hur man sorterar förpackningar.

Tips!

  • Låt barnen plantera olika grönsaker som sedan skördas och tillagas.
  • Plocka nässlor med vantar och tillaga en nässelsoppa.
  • Prova på att göra egen hård- eller mjukost.
  • Gör en stenåldersugn och laga måltiden i den.
  • Grilla utomhus.
  • Ta med mat ut och ät måltiden utomhus.

 

Odla

När barnen får vara med och plantera olika grönsaker och ta hand om sin odling lär de sig:

  • Hur man sår frön i jorden, vattnar och ser till att de får solljus.
  • Hur grödan ser ut innan den blir en grönsak.
  • Följa hur grönsakerna växer.

Exempel

Bilden ovan är från Lekbackens förskola i Alvesta där de har en egen odling som barnen, pedagoger och föräldrar är med och sköter om. De kallar det "från jord till bord" och avslutar med en stor skördefest på hösten.

På Cyklopen i Stockholm studerade barnen paprika i tre olika färger och tre olika storlekar. De pratade om namnet på färgerna och att de var olika mogna. Barnen fick gruppera paprikorna i storleksordning och sedan smaka på dem. Barnen fick pilla ut fröna och plantera dem i jord i återvunna mjölkförpackningar. På eftermiddagen läste man en bok som heter "Tummens resa", där det också förekommer många olika färger.

Ytterligare ett exempel är från Hamiltons förskola i Helsingborg. Via länken nedan kan du se en film om hur förskolan arbetar med odling och hållbar utveckling.

Från jord till bord: Odling på Hamiltons förskola

Tips!

  • Plantera rabarber, potatis, morötter, dill.
  • Köp in färdiga fröpåsar.
  • Läs en bok som handlar om den specifika grödan.
  • Sjung en sång om grönsaken, exempelvis "Herr Gurka".

 

Sapere

Sapere är ett latinskt ord som betyder "att kunna", "att känna", "att smaka", "att veta". Det innebär att man utforskar sina sinnen på olika sätt.

  • Barnen lär känna sina sinnen och övar upp sitt språk.
  • Barnen vågar testa nya livsmedel och nya smaker. Alla har rätt till sin egen smak.
  • Barnen lär sig att mat kan vara roligt och en del av kultur och natur.

Exempel

Ha olika livsmedel i burkar som är täckta så att barnen får lukta och sedan gissa vad det är. Vissa lukter kanske inte påminner om mat utan om en upplevelse eller en plats. Ställ frågor och ge barnen tid att fundera och ställa egna frågor.

Tips!

  • Med förbundna ögon kan barnen äta olika livsmedel eller smaka på kryddor.
  • Göm en frukt eller grönsak i en påse och låt barnen känna och klämma och försöka komma på vad det är. Ta sedan ut den och beskriv hur den ser ut.
  • Man behöver inte alltid vara överens i gruppen om hur något smakar, luktar eller ser ut.

"Mat för alla sinnen – sensorisk träning enligt SAPERE-metoden"

 

Studiebesök

Att göra ett studiebesök kan ge nya idéer och tips på hur måltiden kan användas för barnens utveckling. Var öppen, se möjligheterna och våga fråga!

Exempel

På Lekbackens förskola i Alvesta fick barnen lära sig att källsortera. De gjorde bland annat ett populärt studiebesök till soptippen!

Tips!

  • Besök en livsmedelsproducent och se var maten kommer ifrån.
  • Bjud in andra förskolor på besök för att se vad de har för idéer. Åk sedan och hälsa på deras förskola och få ännu fler idéer.
  • Ha öppet hus för andra förskolelärare och kökspersonal.
  • Starta ett lokalt nätverk med förskolor i närheten och dela tankar och nya idéer.

 

Veckans frukt eller grönsak

Presentera veckans frukt eller grönsak på ett positivt sätt och skapa nyfikenhet och intresse.

  • Barnen lär sig att uttrycka sig och får ett bredare ordförråd.
  • Barnen vågar testa nya smaker.
  • Barnen vågar fråga och argumentera.

Exempel

På förskolan Cyklopen i Stockholm undersökte barnen veckans grönsak med hjälp av Sapere-metoden. De jämförde tomaternas storlek och färger. Sedan smakade de och målade av tomaterna.

Tips!

  • Anpassa grönsakerna eller frukterna efter säsong.
  • Ha veckans grönsak som prydnad.
  • Använd veckans grönsak till lunchen eller frukten som mellanmål.
  • Läs en bok och sjung sånger om grönsaken/frukten. Tips på böcker finns under rubriken Boktips!

 

Veckans kock

Veckans kock lär barnen hur man arbetar i ett kök. De lär sig enklare hygienregler som att tvätta händerna innan matlagning och hur det går till när maten tillagas.

  • Barnen bygger självförtroende genom att se vad de klarar av.
  • Barnen lär sig vad olika livsmedel heter och hur de ser ut.
  • Barnen lär sig vad som händer med livsmedlen under tillagningen.

Exempel

På förskolan Ärlan i Köping får ett av barnen vara med i köket varje fredag. De får låna kockkläder och man börjar alltid med att tvätta händerna. Barnet hjälper till med alla delar av matlagningen och kan sedan stolt presentera dagens måltid för sina kamrater.

På Hjärnarps förskola i Ängelholm får barn som fyller år hjälpa till med både matlagning och servering. Så här säger kocken Ann-Kristin Jansson på Hjärnarps förskola:

"Jag vill gärna ha barnen med mig i köket och lära dem var maten kommer ifrån, det är härligt att bli mer delaktig i den pedagogiska verksamheten och ha en tätare kontakt med barnen."

Tips!

  • Låt barnen välja vilken rätt de vill tillaga. Hjälp dem att skriva/rita menyn på en tavla så att även de andra barnen kan se vad det blir till lunch.
  • Låt veckans kock få hjälp med att skriva ner receptet på datorn. Receptet skrivs sedan ut och barnet kan visa upp receptet hemma. Ett foto från dagen som veckans kock kan också vara kul att spara.

 

Boktips 

Boktips för förskolepedagoger och förskolekockar

Måltidspedagogik – mat- och måltidskunskap i förskolan. Hanna Sepp, Studentlitteratur AB, 2013. 

Sinnenas skafferi. Stina Algotson och Åsa Östrom, Måltidsakademiens Förlag i Grythyttan AB, 2011.

Kökshjältar. Karolina Sparring och Jens Linder, Måltidsakademiens Förlag i Grythyttan AB, 2012.

Böcker med samtalsfrågor för barn och förskolepedagoger

Serie: Matilda upptäcker. Frida Lundgren, Sensory Tales AB, 2016. En barnboksserie som vill väcka nyfikenhet om var maten kommer ifrån och hur den kan smaka. Varje bok avslutas med ett enklare recept så att läsaren själv kan skapa sig en smakupplevelse knuten till boken.

Leni är ett sockerhjärta. Emma Adbåge, Rabén & Sjögren, 2010.
Finns det vuxen- och barnmat? Vad gillar vuxna som inte barn gillar och tvärtom? Varför är det så? Kan alla äta samma sak. Känner barn mer smak? Har bebisar och jättegamla människor annorlunda smak.

Pomelo blir stor. Badescu, Ramona, Rabén & Sjögren, 2011.
Kan man äta sig stor? Växer man över hela kroppen samtidigt? Eller bara vissa delar? Kan en elefant vara liten? Är Pomelos snabel en extra bra näsa. Vad gör man med näsan? Prata om lukter. Vad finns det för mat som smakar starkt?

Malla handlar. Eva Eriksson, Eriksson & Lindgren, 1998.
Är grönsaker alltid gröna? Vilka grönsaker kan ni? Vilka har ni smakat, gillar? Känns det annorlunda att äta varma och kalla saker. Äpple i en varm äppelpaj eller att äta ett äpple som det är. Smakar det sötare, mjukare, surare, godare? Vad händer om man delar grönsaker i olika former? Smakar de annorlunda?

Konstapel Katt kräver kakor. Carl Johan De Geer, Bonnier Carlsen, 2010.
Äter man bara kakor och bullar och bakelser på kalas när man ska fira någon? Eller fikar man vid andra tillfällen också? Hur är det att gå på konditori, smakar bullarna annorlunda där än de gör hemma? Runt klockan tre "kräver magen annat" säger Konstapel Katt. Ibland är man mätt efter maten men är ändå sugen på något sött. Beskriv känslan av att vara sugen på något sött. Känns det i magen eller i huvudet eller kanske i munnen?

Ingrid vill äta. Katerina Janouch, Bonnier Carlsen, 2009.
Ingrid är jättehungrig! Brukar du vara så hungrig som Ingrid någon gång? Har du gjort något särskilt när du är superhungrig? Varför tror du att kroppen blir hungrig? Varför måste man äta? Vad är det Ingrid gör i boken som gör henne så hungrig?
Gillar du all sorts mat? Brukar du vara med och laga maten hemma? Har du någon favoritmat som du tycker om att äta? Vad är det som gör den så speciellt god? Vilken mat tror du att Ingrid tyckte mest om i boken? Kommer du ihåg några matsaker som fanns i boken? Vilka?

Dunderlunds bästa bokstav. Åsa Lind, PQR-Kultur, 2009.
Vad gillar Dunderlund att äta? Vilken var hans favoritbokstav? Vilken tycker du om mest? Vilken är Fridas bästa bokstav? Hur låter den? Hur smakar den? Dunderlund har ett potatisland. Vad kan man laga för rätter av potatis?

Åkes mamma glömde bort. Pija Lindenbaum, Rabén & Sjögren, 2007.
Vad fanns det på frukostbordet hos Åke förutom O'boy? Hur ser frukosten ut hemma hos dig? Vad gillar du att äta på morgonen och äter du alltid samma slags frukost? Om det är så varför tror du att frukosten ofta är så lika när man äter olika saker annars på lunch och middag? Vem gör frukosten hemma hos dig?
Vad är det som luktar morgon med din frukost?

Hit med våra mössor. Eva Lindström, Alfabeta, 2009.
Vad äter man på kalas? Äter vuxna och barn olika på kalas? Barnen i boken gillar inte grädden i tårta. Är det alltid grädde i tårta? De gillar inte heller att äta små, hårda, knöliga saker som morotsstavar, torkad frukt och nötter. Ge exempel på andra saker man kan äta som är hårt och knöligt.

Äntligen mat! Camilla Lundsten, Rabén & Sjögren, 2009.
Hur känns det när man är hungrig? Arg, trött, orolig? Och när man är mätt? Glad, sömnig?

Rut & Knut lagar mat. Carin Wirsén, Rabén & Sjögren, 2002.
Vad kan man stoppa i en soppa? Vad är mat? Kan man äta spindlar? Myror i choklad. I vissa länder äter man orm. Vad är det ovanligaste du har ätit? Godaste, äckligaste?

Senast granskad 2016-10-10