Nya råd lyfter skolmatens betydelse för hälsa och lärande

2018-11-06

Mer grönt och mindre kött i skolrestaurangen. Mindre socker i fritids och skolkafeterior. Livsmedelsverkets uppdaterade råd "Bra måltider i skolan" lyfter fram hur skolmåltiden kan göra skillnad för lärandet, hälsan och miljön – om den används på ett medvetet sätt i både skolkök och undervisning.

Skolmåltider infördes i Sverige för över 100 år sedan med syftet att ge alla barn, oavsett bakgrund, förutsättningar att gå i skolan och lära.

– Skolmåltiden är fortfarande ett viktigt verktyg för att utjämna skillnader i hälsa. En hungrig elev har svårt att lära, därför är skolmaten särskilt viktig för barn som inte äter så bra hemma, säger Anna-Karin Quetel, nutritionist på Livsmedelsverket.

Livsmedelsverkets senaste undersökning av barns matvanor, Riksmaten Ungdom, visar att unga äter alldeles för lite grönsaker och för mycket kött.

– Kan vi vända på den bilden gör vi skillnad för både hälsan och miljön. Här har skolan en mycket viktig roll, säger Anna-Karin Quetel.

Råden "Bra måltider i skolan" har ett tydligt fokus på miljö och hållbarhet. Skolorna bör hålla nere mängden kött, servera mycket grönsaker, erbjuda flera alternativa rätter varav minst en vegetarisk rätt som alla får ta av, och arbeta systematiskt för att minska matsvinnet.

Råden pekar på att skolmåltiderna kan användas för att få in Agenda 2030 – de globala målen om hållbar utveckling – i skolans och elevernas vardag. Men också hur rätt utformade måltider kan bidra till trivsel och goda relationer på skolan.

– Svenska kommuner lägger 6 miljarder på skolmaten varje år. Vi uppmanar rektorer och lärare att använda måltiden i undervisningen för att skapa engagemang för ett hållbart samhälle och utbilda framtida kvalitetsmedvetna konsumenter, säger Anna-Karin Quetel.

Skolorna bör ställa samma höga krav på utbudet i fritids och skolkafeterior som de gör på skollunchen.

– Det är inte rimligt att skolans egen kafeteria tillhandahåller läsk, godis och kakor. Det är viktigt att få lära sig äta bra mellanmål och frukostar till vardags. Utbudet i skolkafeterian bör såklart vara både gott och hälsosamt, säger Anna-Karin Quetel.

Råden "Bra måltider i skolan" ger övergripande vägledning och stöd kring hur skolan kan utforma måltider som främjar hälsa, miljö och lärande. Råden utgår från Livsmedelsverkets kostråd, vilka bygger på en omfattande värdering av den samlade vetenskapen.

Råden i korthet

  • Använd skolmåltiden som en integrerad del av skolans undervisning för att främja elevernas lärande, utveckling och trivsel på skolan.
  • Servera dagligen flera alternativa rätter, varav minst en vegetarisk rätt som alla får ta av, och ett stort salladsbord med minst fem olika sorters grönsaker.
  • Planera näringsriktiga måltider med stor hänsyn till elevernas preferenser och önskemål.
  • Servera lunchen mellan klockan 11–13, vid ungefär samma tidpunkt för eleverna varje dag.
  • Ge alla elever minst 20 minuter för att sitta ner och äta i lugn och ro.
  • Se till att alla elever, oavsett allergi eller särskilda behov, ges möjlighet till en positiv måltidsupplevelse.
  • Besluta hur långt skolan kan tillmötesgå enskilda önskemål om specialkost, utöver vad som är reglerat i lag.