Märkning och information om mat

En man som står i en livsmedelsbutik och tittar på en förpackning med oliver

För att du ska få svar på dina frågor om den mat du köper måste vissa uppgifter antingen stå på förpackningen eller berättas för dig. Det handlar till exempel om vad maten är tillverkad av, vilken näring den innehåller, hur mycket den väger och var den kommer från.

På vilket sätt du har rätt att få information om mat beror på om maten är färdigförpackad eller inte.

  • Färdigförpackad mat är till exempel ett paket mjölk, grillkorv eller en tub tomatpuré som ligger i en förpackning och där innehållet inte kan ändras.
  • Inte färdigförpackad mat är till exempel frukt och grönt, lösviktsbröd eller smågodis som du själv lägger i en påse. Men det kan också vara mat som förpackas i butiken, exempelvis skinka eller ost som du köper i en bemannad disk.

På färdigförpackad mat måste vissa uppgifter om maten finnas på förpackningen. Om maten inte är färdigförpackad kan den som säljer maten däremot välja mellan att ge skriftlig eller muntlig information. Kravet på innehållet i informationen kan skilja sig något mellan färdigförpackad mat och mat som inte är färdigförpackad.

Märkning av färdigförpackad mat

Vissa uppgifter ska du kunna läsa på all färdigförpackad mat. Andra uppgifter behöver bara skrivas ut i vissa fall.

De här uppgifterna ska alltid finnas på förpackningen:

  • Ett namn som tydligt anger vad det är för livsmedel, till exempel ”kanelbulle” eller ”mördegskex”.
  • En lista över vilka ingredienser som livsmedlet innehåller. Det kallas ingrediensförteckning.
  • Ämnen som kan orsaka allergi eller överkänslighet.
  • Mängden av en viss ingrediens, om den ingrediensen framhävs särskilt på förpackningen eller har betydelse för konsumentens köpbeslut. Till exempel mängden blåbär i ett livsmedel med namnet ”Blåbärspaj” eller mängden räkor om just ingrediensen räkor framhålls med en bild på förpackningen.
  • Vad livsmedlet väger eller vilken volym det har. Flytande livsmedel ska anges i volym och övriga livsmedel i viktenhet.
  • Bäst före-dag eller sista förbrukningsdag. Bäst före-dag handlar om hur länge livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet, till exempel smak och krispighet. Sista förbrukningsdag handlar om hur länge ett livsmedel är säkert att äta.
  • Hur du bör förvara livsmedlet om det krävs särskild förvaring.
  • Kontaktuppgift till det företag som ansvarar för märkningen på förpackningen.
  • Var maten kommer från (matens ursprung). Det gäller vissa livsmedel som till exempel fisk, honung, olivolja, nöt- och kalvkött samt kött från får, gris, get och fjäderfä.
  • Hur livsmedlet bör användas – till exempel hur saft bör spädas eller hur djupfryst fisk bör tinas upp, om en sådan uppgift behövs för att du ska kunna hantera och tillaga maten rätt.
  • Alkoholhalt på drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol.
  • En näringsdeklaration. Den ska innehålla vissa obligatoriska uppgifter, till exempel energi, fett, mättat fett, kolhydrater, sockerarter, protein och salt.

Information om mat som inte är färdigförpackad

Livsmedel som inte är färdigförpackade kan till exempel vara:

  • godis som säljs i lösvikt
  • skinka som förpackas när du köper den över en bemannad delikatessdisk i en butik
  • mat som serveras på en restaurang
  • pizza som levereras hem till dig.

Även för denna typ av mat ska du få information. Den kan ges både skriftligt och muntligt. Vilken information du har rätt att få beror på hur den maten det gäller säljs. För all mat gäller dock att du har rätt att veta om den innehåller ämnen som kan orsaka allergi eller överkänslighet.

Om allergiinformationen inte är skriftlig måste det alltid finnas en särskild upplysning i butiken eller restaurangen som talar om hur du får reda på det. Det kan till exempel vara en skylt vid serveringen som talar om att du kan fråga personalen om vad maten innehåller.

Om du köper ost, skinka eller fisk över en bemannad disk i butik eller hämtar upp en maträtt i en matlåda från en restaurang har du också rätt att få veta detta:

  • Ett namn som anger vilket livsmedel det är, till exempel ”Inlagd sill” eller ”korvstroganoff med ris”.
  • Vilka ingredienser maten innehåller.
  • Om det innehåller ämnen som kan orsaka allergi eller överkänslighet.
  • Vad det väger eller vilken volym det har.
  • Bäst före-dag eller sista förbrukningsdag. Bäst före-dag handlar om hur länge livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet, till exempel smak och krispighet. Sista förbrukningsdag handlar om hur länge ett livsmedel är säkert att äta.
  • Om det måste förvaras eller användas på något särskilt sätt. Till exempel hur xxx bör förvaras (lägg till exempel) och hur djupfryst fisk bör tinas.
  • Kontaktuppgift till företaget som tillagat och/eller förpackat det.
  • Var livsmedlet kommer från. Det gäller vissa livsmedel som till exempel fisk, frukt och grönt och nöt- och kalvkött.
  • Bruksanvisning
  • Alkoholhalt på drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol.

Språk och tydlighet

Det ska vara lätt att förstå texten på förpackningen. Den måste också vara väl synlig, lätt att läsa och beständig. Språket ska vara på svenska eller annat språk som endast obetydligt skiljer sig från svenska.

Vad är en ingrediensförteckning?

I ingrediensförteckningen kan du läsa vilka ingredienser som har använts för att tillverka livsmedlet. Ingredienserna ska listas i fallande ordning efter hur mycket som har använts vid tillverkningen. . Det betyder att den ingrediens som det finns mest av i livsmedlet kommer först.

En ingrediens kan själv vara sammansatt av olika ingredienser. Ett exempel är majonnäs. Då ska du även kunna läsa vilka ingredienser majonnäsen innehåller.

Tillsatser, aromer och enzymer ska också finnas i ingrediensförteckningen. För tillsatser och enzymer räcker det inte att bara skriva namnet. Det ska också framgå vilken funktion de har, till exempel konserveringsmedel, färgämne eller sötningsmedel.

Exempel: För tillsatsen aspartam ska alltså detta anges i ingrediensförteckningen:

  • Tillsatsens funktion, det vill säga "sötningsmedel".
  • Tillsatsens E-nummer (E 951) eller namnet aspartam.

Ämnen som kan orsaka allergi eller överkänslighet

Vad är en näringsdeklaration?

I näringsdeklarationen kan du till exempel se hur mycket energi och näringsämnen  ett livsmedel innehåller. De uppgifter som alltid måste finnas med är innehållet av energi, fett, mättat fett, kolhydrater, sockerarter, protein och salt.

Vilseledande information

När du köper mat har du rätt att få korrekt information om vad den innehåller. Därför får märkningen eller den information du får muntligen inte innehålla något som:

  • kan lura eller vilseleda dig
  • antyder att livsmedlet har egenskaper eller effekter som det inte har
  • antyder att livsmedlet har en speciell egenskap som alla liknande livsmedel har. Ett exempel: Det är inte tillåtet att skriva att ett visst smör är glutenfritt. Det beror på att allt smör är naturligt glutenfritt. Därmed är det inte en speciell egenskap för just det smöret.
Senast granskad 2021-12-02