Förbjudna substanser

I EU-reglerna finns en lista över vilka ämnen som får användas till livsmedelsproducerande djur. Några andra ämnen får inte användas. Ämnena kloramfenikol och fenylbutazon är två förbjudna ämnen som ändå nyligen hittats i kontrollen.

Kloramfenikol är ett mycket effektivt antibiotika som användes flitigt till både människa och djur innan man upptäckte att den hade en rad biverkningar.

Fenylbutazon är ett så kallat antiinflammatoriskt läkemedel. Det användes flitigt som läkemedel för människor innan en rad allvarliga biverkningar upptäcktes. Därför är numera fenylbutazon bara godkänt för behandling av hästar som är undantagna från livsmedelsproduktion.

Varför hittas förbjudna ämnen i kontrollen?

Det är tillåtet att använda alla läkemedel till hästar som inte ska gå till slakt och ätas upp är. För att få göra det måste alla behandlingar antecknas i det så kallade hästpasset som följer med till slakteriet. Då får nämligen hästarna inte användas till livsmedel.

Ibland fungerar inte detta. Då kan läkemedel som inte är godkända till livsmedelsproducerande djur ändå hittas i restsubstanskontrollen. Av denna anledning kontrolleras till exempel ämnet fenylbutazon.

I en del länder finns också en illegal användning av läkemedel. Den kan vara en hälsorisk för människor eftersom det inte finns någon möjlighet att påverka vilka ämnen som ges till djuren eller att ange hur lång tid det måste gå mellan behandling och slakt (karenstid).

Fördjupning

Kloramfenikol

Kloramfenikolär ett bredspektrumantibiotika som bildas i jorden av jordbakterien Streptomyces Venezuelae. Numera framställs den syntetiskt.

Kloramfenikol är mycket effektivt och användes flitigt till både människa och djur innan man upptäckte att den hade en rad biverkningar. Läkemedlet är genotoxiskt, carcinogent och reproduktionsskadande.

Den allvarligaste av dessa biverkningar anses vara att den ger upphov till aplastisk anemi vilket innebär att benmärgen skadas och inte kan bilda nya blodkroppar. Ytterst små mängder kan orsaka denna skada då den är immunologiskt betingad.

Riskvärderingar som har utförts av både EU (EMA) och WHO/FAO (JECFA) av substansen har visat att det inte går att fastställa någon tröskeldos. Därför går det inte heller att fastställa något acceptabelt dagligt intag (ADI) eller gränsvärde (MRL) för kloramfenikol. ADI-värdet motsvarar den högsta mängd av ett ämne som en person kan inta dagligen under hela sin livstid utan hälsorisk.

Eftersom det inte finns någon tröskeldos för kloramfenikol får substansen inte användas till livsmedelsproducerande djur. Inom EU har man fastställt ett så kallat Maximum required performance limit (MRPL) för kloramfenikol på 0.3 µg/kg i vävnader. MRPL anger endast en lägsta gräns som ska kunna analyseras i restsubstanskontrollen och den är inte baserad på substansens hälsorisker på konsumenten. MRPL används som gräns i importkontrollen för att avvisa varor som innehåller kloramfenikol i en sådan mängd.

Fenylbutazon

Fenylbutazonär ett så kallat antiinflammatoriskt läkemedel som användes flitigt på människa för behandling av reumatiska sjukdomar med led-, muskel- och skelettbesvär. Efter hand upptäcktes en rad allvarliga biverkningar som blödande magsår, immunologiskt betingade överkänslighetsreaktioner, leverskador, njurskador och benmärgsskador till exempel aplastisk anemi samt kromosomskador på människa och i försöksdjur.

Fenylbutazon förbjöds därför för användning till människa. På grund av de allvarliga biverkningarna hos människa, med effekter som man inte kan hitta någon tröskeldos för, har man inom EU inte kunnat fastställa något acceptabelt dagligt intag (ADI) eller gränsvärde (MRL) för fenylbutazon.

Därför är fenylbutazon numera bara godkänt för behandling av hästar som är undantagna från livsmedelsproduktion. Vid fynd i kontrollen kasseras slaktkroppen. 

Senast granskad 2015-02-22