Bisfenol A

Bisfenol A är en kemikalie som är vanlig i material som används till livsmedelsförpackningar. Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndighetens senaste bedömning visar att vi får i oss för mycket bisfenol A.

Var finns bisfenol A?

Bisfenol A är en mycket använd kemikalie som kan finnas i livsmedelsförpackningar, till exempel i lacken i konservburkar, i vissa behållare för mikrovågsvärmning, andra förvaringskärl samt hårda sportflaskor i plast. Lacken inuti konservburkar anses stå för en stor del av det bisfenol A vi får i oss från maten. 

Förutom i livsmedelsförpackningar används bisfenol A i varor som till exempel elektronisk utrustning, leksaker, möbler, papper och kartong och läderprodukter.

Hur får vi i oss bisfenol A?

Vi får i oss bisfenol A främst genom maten. Den största delen kommer från konservburkar, där den skyddande lacken på insidan kan innehålla bisfenol A. Det finns ett gränsvärde för hur mycket bisfenol A som får överföras (migrera) till maten från plast, lack och ytskikt som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

För att undvika att barn får i sig mycket bisfenol A är det inte tillåtet att:

  • sälja nappflaskor, pipmuggar eller andra dryckeskärl av plasten polykarbonat som innehåller bisfenol A och som är avsedda för barn upp till tre år.
  • använda beläggningar som släpper ifrån sig bisfenol A i förpackningar till mat som är särskild avsedd för barn upp till tre år.

Det finns även begränsningar av bisfenol A i varor som kvitton, biljetter och leksaker. Bisfenol A får heller inte användas vid vissa renoveringar av dricksvattenrör.

Sedan dessa åtgärder införts visar ett flertal studier där man mätt bisfenol A i urin att mängden vi får i oss minskar. Till exempel visar Livsmedelsverkets studie av förstagångsmammor från Uppsala att mängden bisfenol A i urinen har minskat med ca 10 procent varje år sedan 2009.

Finns det risker med bisfenol A?

Om man får i sig stora mängder bisfenol A under en längre tid kan det påverka en viss del av immunförsvaret som man tror kan vara inblandad i utvecklingen av så kallad allergisk lunginflammation och autoimmuna sjukdomar. Men det är många andra faktorer som också spelar roll för om dessa sjukdomar utvecklas eller inte.

Det tolerabla dagliga intaget, TDI, alltså den mängd Bisfenol A vi kan få i oss varje dag hela livet utan risk för hälsan, är satt utifrån möjlig påverkan på immunförsvaret.

Förbud mot bisfenol A är på gång

TDI sänktes av den europiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa 2023. De uppskattade då att större delen av befolkningen inom EU skulle kunna få i sig mer Bisfenol A än det tolerabla dagliga intaget. Därför pågår ett arbete inom EU-kommissionen för att minska mängderna Bisfenol A i livsmedelsförpackningar. Ett förbud väntas komma under 2024.

Fördjupning

Efsa:s arbete

Efsa har mellan åren 2006 och 2021 gjort flera bedömningar av bisfenol A. Syftet med bedömningarna är att säkerställa att människor inte utsätts för skadliga halter av bisfenol A via maten.

Efsa publicerade 2006 en bedömning baserad på djurstudier där de fastställde TDI till 0,05 milligram per kilogram kroppsvikt och dag baserat på effekter på reproduktionen, utvecklingen och på levern. TDI motsvarar den mängd som en människa kan få i sig varje dag under hela livet av detta ämne utan att riskera någon påverkan på hälsan. Detta TDI bekräftades av Efsa år 2008 samt år 2010 efter ytterligare utvärdering.

2015 genomförde Efsa ytterligare en bedömning och fastställde ett tillfälligt TDI (t-TDI) på 4 nanogram per kilo kroppsvikt per dag. Detta på grund av osäkerhet om effekter på bröstkörteln, fortplantning, beteende, immunsystem och ämnesomsättning. Dessa osäkerheter kring effekter förväntades kunna besvaras av en pågående längre studie på försöksdjur, NTP/FDA - National Toxicology Program/Food and Drug Administration; den sk BPA-CLARITY studien.

Under de senaste åren har Efsa utvärderat ytterligare studier om dessa effekter och har nu uppdaterat den tidigare riskvärderingen. I den nya bedömningen 2023 har Efsa tagit fram ett TDI på 0,2 nanogram per kilo kroppsvikt och dag, vilket är en kraftig skärpning av bedömningen. Efsa grundar sin nya bedömning på möjliga effekter på en del av immunförsvaret som kan vara inblandad vid så kallad allergisk lunginflammation och autoimmuna sjukdomar som till exempel multipel skleros, ledgångsreumatism och psoriasis.

Även den tyska livsmedelsmyndigheten BfR har publicerat en riskvärdering av bisfenol A där TDI baseras på minskat spermieantal. Den tyska livsmedelsmyndigheten har kommit fram till ett TDI på 200 nanogram per kilo kroppsvikt och dag. Efsa och BfR har olika syn på genomförandet av riskvärderingen av bisfenol A och har publicerat en gemensam rapport som beskriver det.

Hur mycket vi får i oss?

De grupper som enligt "worst case"-beräkningar skulle få i sig mest bisfenol A, från både mat och andra källor, kommer upp till 1,5 mikrogram per kilo kroppsvikt och dag (Efsa 2015).

Vi får i oss det mesta bisfenol A via maten. Användningen av bisfenol A har begränsats för flera användningar sedan 2015 vilket sannolikt har minskat intaget via maten och även bidraget från andra källor. Men eftersom det nya tolerabla dagliga intaget (TDI) från 2023 på 0,2 nanogram per kilo kroppsvikt och dag är så mycket lägre än det tidigare är den mängd bisfenol A vi får i oss ändå betydligt högre än TDI-värdet.

Gränsvärden

Gränsvärdet för hur mycket bisfenol A som får vandra över till livsmedel från plast, lack och ytskikt som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel plast är 50 mikrogram per kilo livsmedel. Gränsvärdet ses nu över av EU-kommissionen.  

Förbud mot bland annat bisfenol A

EU-kommissionen arbetar just nu på ett förbud mot bisfenol A i material som kommer i kontakt med livsmedel – så kallade kontaktmaterial. Det gäller alltså inte enbart i livsmedelsförpackningar såsom konservburkar utan det kan också gälla exempelvis muggar, tallrikar, skålar och andra kärl avsedda för mat eller dryck. Förbudet föreslås även omfatta andra hälsoskadliga bisfenoler utöver bisfenol A.

Senast granskad 2024-03-13