Ansökan och godkännande av utbildningar
För att anordna viltundersökarutbildning eller den särskilda vildsvinsutbildning som krävs för att jägare kunna leverera små mängder vildsvin och vildsvinskött direkt till konsumenter måste utbildningen granskas och godkännas av Livsmedelsverket innan utbildningen får starta.
När Livsmedelsverket bedömer att utbildningarna uppfyller kraven på innehåll och form godkänns de och publiceras på Livsmedelsverkets webbplats.
Den som är utbildningsanordnare ansvarar för att utbildningarna och aktuella och uppdateras vid behov, om exempelvis ny information om risker och faror förknippade med hantering och konsumtion av vildsvinskött, ändringar i viltpopulationers hälsoläge och eventuella ändringar i lagstiftningen.
Besluten om godkännande av utbildningarna ska vara tidsbegränsade till fyra år. Syftet med det är att säkerställa att innehållet så väl som formerna för genomförande av utbildningen hålls uppdaterat och aktuellt och att kriterierna fortfarande uppfylls. Ett godkännande kan återkallas om utbildningen upphör eller om Livsmedelsverket av annan anledning inte längre anser att utbildningen inte längre uppfyller kraven.
Kontakt och ansökan
För frågor och ytterligare information om ansökan och prövning av utbildning, kontakta livsmedelsverket@slv.se. Skriv "jägarutbildning" i ämnesraden.
Krav på innehåll i viltundersökarutbildning
Viltundersökarutbildningen kan ordnas av dem som fått sin kurs granskad och godkänd av Livsmedelsverket.
Punkterna nedan är krav på vad utbildningen ska innehålla. Syftet är att ge tillräckliga kunskaper i viltpatologi och i produktion och hantering av frilevande vilt och kött från frilevande vilt för att kunna göra en första undersökning av det nedlagda viltet på plats.
Utbildningen ska minst omfatta följande innehåll:
Allmänt
- normal anatomi, fysiologi och normalt beteende hos frilevande vilt som vanligtvis jagas i Sverige, både storvilt och småvilt.
Sjukdomar och andra hälsofaror hos frilevande vilt
- Onormalt beteende och sjukliga förändringar på grund av sjukdomar, miljöföroreningar eller andra faktorer som kan påverka människors hälsa efter konsumtion av köttet. Uppdelat på de olika djurslagen med typiska problem.
- De vanligaste bakterier, virus och parasiter samt prionsjukdomar som kan drabba de olika djurslagen.
- Trikiner och cesium-137.
- Tecken på afrikansk svinpest (ASF).
Hygienisk hantering
- Hygienregler som är relevanta för hantering av vilt för de olika djurslagen
- Korrekta metoder för att bland annat hantera, transportera och ta ur avlivat frilevande vilt.
- Vikten av ett bra placerat skott och skottrensning. Problem som uppstår vid felplacerade skott och dålig hygien vid urtagning.
- Vikten av en snabb transport från skogen av fällt vilt.
- Problem som uppstår vid för långsam nedkylning och nedkylningens betydelse för köttkvalitet.
Första undersökning
- Information om hur en undersökning av viltet ska ske (hud/fjäderdräkt, klövar, munhåla, muskler, inre organ, lymfknutor, etc). Vad som är specifikt för de olika djurslagen. Hur olika sjukdomar yttrar sig i förändringar i kropp och organ.
Lagstiftning och regler
- Lagstiftning och förvaltningsbestämmelser om de villkor i fråga om djur- och folkhälsa samt hygien som reglerar utsläppande av frilevande vilt på marknaden.
- Kraven för Tb-undersökning av vilt som hålls i hägn.
- Information om hur intyget ”Intyg och underrättelse” ska fyllas i på ett korrekt sätt.
- Information om när organ ska följa med trots intyg.
Krav på innehåll i vildsvinsutbildning
Vildsvinsutbildningen kan ordnas av dem som fått sin kurs granskad och godkänd av Livsmedelsverket. Som anordnare är det viktigt att vara tydlig med vad som är tillåtet enligt föreskrifterna, det vill säga att jägare som har genomgått viltundersökarutbildning och den särskilda vildsvinsutbildningen får sälja oavhudade vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsument. Det är inte till exempel tillåtet för jägare att vidareförädla köttet genom att exempelvis göra korv och leverera det till slutkonsument.
Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2024:6) om jägares leveranser av små mängder vildsvin och kött av vildsvin
Punkterna nedan är krav på vad utbildningen ska innehålla. Syftet är att ge kunskaper som är specifikt kopplade till vildsvin.
Mikrobiologiska faror och hygienisk slakt
- Mikrobiologiska faror som Yersinia, Trichinella, Salmonella choleraesuis, Hepatit E.
- Kännetecken på kliniska symtom på afrikansk svinpest och hur misstänkt fall ska hanteras.
- Livsmedelsverkets rekommendationer om skottrensning med avseende på bly
- Hur nedkylning av slaktkroppar går till.
- Kännetecken på varmjäsning, hur det sprids i kroppen och hantering.
- Putsning av förorenade slaktkroppar.
- Rengöring och desinficering av utrustning, rena och skyddande kläder vid hantering av slaktkroppar.
Provtagning för analys av trikiner och Cesium (Cs)
- Godkända provtagningsmuskler för trikinprov och mängd: minst 10 gram av framben, tunga eller diafragma.
- Provtagningsförfarande, provmängd och gränsvärde för Cs-137.
- Avfallshantering vid påvisat trikin eller höga halter av Cs-137.
- Tydlig information om vilka geografiska områden där fällda vildsvin alltid måste genomgå Cs-provtagning.
Spårbarhet och dokumentation
- Vilken spårbarhet som behöver finnas mellan prover, slaktkropp och produkter.
- Vilka dokumentationskrav som finns efter nya föreskrifterna.
Intyg efter utbildningen
Efter avklarad kurs ska kursdeltagare få ett intyg. Följande uppgifter bör finnas med på kursintyget:
- Deltagarens namn och personnummer.
- Datum för genomförd utbildning.
- Kursanordnarens namn, organisationsnummer, hemsida och logotype.
- Kursledarens namn och titel.
