Frågor och svar om märkning - kriget i Ukraina
Livsmedelsverket gjorde i mars 2022 ett ställningstagande som innebär att livsmedelsföretag, när det på grund av kriget i Ukraina med kort varsel inte går att få tag på vissa varor, ska kunna byta ut ingredienser i produkter utan att märka om förtryckta förpackningar. På den här sidan hittar du frågor och svar som förtydligar ställningstagandet.
Livsmedelsverkets ställningstagande, och frågorna och svaren på den här sidan, innebär inte något formellt undantag från lagstiftningen. Det är en vägledning till kontrollmyndigheter och företag i Sverige hur de kan resonera i dessa frågor under de förutsättningar som råder just nu.
Livsmedelsföretagen ansvarar för att följa lagstiftningen och att de produkter som de släpper ut på marknaden är säkra. De behöriga kontrollmyndigheterna gör en bedömning från fall till fall av hur lagstiftningen efterlevs.
Vårt företag har svårt att hitta solroslecitin och vill därför byta ut det mot sojalecitin. Är det möjligt att göra det utan att ändra märkningen?
Vi tillverkar en produkt som vanligtvis innehåller en allergen utifrån bilaga II i förordning (EU) nr 1169/2011. Nu vill vi byta ut denna allergen mot en annan allergen som tillhör samma grupp. Kan vi göra det utan att märka om livsmedlet?
Nej. Det livsmedel eller den ingrediens som ersätter det ordinarie livsmedlet eller ingrediensen får inte vara något allergen enligt EU:s lista över allergener. Om utbytesprodukten eller utbytesingrediensen är en allergen måste företaget, precis som vanligt, märka produkten med en korrekt ingrediensförteckning.
Vad gäller för ursprungsmärkning av primär ingrediens?
Om en ingrediens byts i en produkt med ursprungsmärkning kan det betyda att ursprungsmärkningen eller näringsdeklarationen för livsmedlet inte längre gäller . Livsmedelsföretaget ska se till att konsumenterna får den korrekta informationen i butiken eller på annat lämpligt sätt.
Finns det situationer där det kan vara olämpligt att ersätta vissa ingredienser?
Företaget ska alltid göra en bedömning i det enskilda fallet. Det är upp till företaget att avgöra om det finns situationer där det är olämpligt att byta ut en eller flera ingredienser: Några exempel är:
- om man ersätter solrosolja med palmolja i en produkt, vars förpackning är märkt "innehåller inte palmolja"
- när man gör närings- eller hälsopåståenden om en ingrediens som – på grund av ett ingrediensbyte – inte längre ingår i produkten
- när en riskbedömning indikerar att det är olämpligt.
Se även fråga 12 om riskbedömning.
Gäller ställningstagandet även produkter med ekologisk märkning?
Ställningstagandet tar inte upp ekologiska ingredienser särskilt, men precis som i normala fall så kan ett ingrediensbyte ske under förutsättning att man kan säkerställa att utbytesingrediensen också är ekologisk. Här kan det vara bra att företaget kontaktar sitt kontrollorgan för att stämma av.
Enligt ställningstagandet får företag använda förpackningsmaterial tills det tar slut, samtidigt som de ska ta fram nytt så snart som möjligt. Om man har felmärkta förpackningar kvar då nytt material levereras, får man ändå använda slut på dem?
Nej, företag bör bara använda felaktigt märkt förpackningsmaterial till dess att korrekt märkt förpackningsmaterial finns att tillgå.
Måste bristen på ingredienser vara direkt orsakad av kriget, eller inkluderas även följdeffekter?
Brist på ingredienser kan orsakas av att de importeras direkt från Ukraina. Men bristen kan även orsakas av bieffekter, till exempel att efterfrågan ökar så mycket att den tar slut hos ordinarie leverantör, i Ukraina eller i något annat land. Även svårigheter med transporter på grund av personalbrist eller annat kan påverkan leveranskedjan.
Företaget ska kunna visa att man gjort efterforskningar för att undersöka om ingrediensen går att få tag på genom andra leverantörer och att orsaken till bristen kan härledas till kriget i Ukraina.
Kan ett livsmedelsföretag i stället för solrosolja skriva "vegetabilisk olja (solrosolja och/eller rapsolja)" i en ingredienslista? Det vill säga kan använda sig av uttrycket "och/eller" i en ingredienslista?
Nej, det är inte tillåtet att skriva "och/eller". Utgångspunkten är att produkter ska vara korrekt märkta. Resonemanget i ställningstagandet avser bara de fall där man plötsligt får svårt att få tag på en viss ingrediens med anledning av kriget i Ukraina och därför inte har möjlighet att märka produkten korrekt. Märkningen ska då korrigeras så snart som möjligt.
Vad gäller för livsmedel som inte är färdigförpackade?
Vad gäller för livsmedel för särskilda grupper, så kallade FSG?
Ställningstagandet gäller inte för FSG, det vill säga ingredienser får inte bytas ut i sådana produkter. Sammansättningen i sådana produkter är särskilt anpassad för målgruppens behov. Det kan bli direkt skadligt om ingredienser i till exempel modersmjölksersättning eller livsmedel för speciella medicinska ändamål byts ut.
Gäller det undantag om språkkrav som gällde under pandemin även nu, det vill säga godtas märkning på engelska i vissa fall?
Nej, produkterna ska vara märkta på svenska eller ett språk som endast obetydligt skiljer sig från svenska. För närvarande ser inte Livsmedelsverket att det finns behov av att märka på andra språk, men vi följer utvecklingen noga.
Hur ska konsumenter med allergier våga köpa mat om ingrediensförteckningen inte behöver stämma överens med vad som verkligen ingår i produkten?
Produkter som innehåller allergener ska alltid vara korrekt märkta. Kriget i Ukraina innebär en exceptionell situation för bland annat livsmedelsföretagen. Därför menar Livsmedelsverket att företagen under en begränsad period bör kunna byta ut ingredienser utan att märka om förtryckta förpackningar.
Företagen får dock inte byta ut en ingrediens mot någon ingrediens som finns med i EU:s lista över allergener (se länkar ovan) utan att ändra märkningen. Dessa ingredienser måste alltid framhävas i märkningen. Om företaget gör ett sådant utbyte måste det framgå i ingrediensförteckningen på förpackningen, precis som vanligt.
Allergi mot andra ingredienser än de som finns på listan över allergener förekommer. Företagen behöver därför göra en riskbedömning av om utbytesingredienser kan utgöra en risk för allergiska konsumenter.
Konsumenter som har frågor kan alltid kontakta det aktuella företaget. Kontaktuppgifter ska finnas i märkningen på förpackningen.
Bör företag göra riskbedömningar när de byter ut ingredienser i produkter?
Ja, människor kan vara allergiska mot andra ingredienser än de som anges i EU:s lista över allergener. Om informationen på förpackningen inte stämmer kan dessa konsumenter inte följa sin kostbehandling och bli mycket sjuka. Företag behöver därför göra en bedömning av om de ingredienser man byter till kan utgöra en risk för allergiska konsumenter.
I ställningstagandet skriver Livsmedelsverket att handeln bör informera om att det kan förekomma förändringar i produkters ingredienser utan att det framgår av märkningen på förpackningen. Vad menas med det?
Det är främst butiker, restauranger och liknande som ska kunna informera konsumenterna om vilka produkter som har förändrade ingredienser utan att det framgår av märkningen. För att de ska kunna göra det krävs att leverantörer och producenter ser till att informationen följer med produkten hela vägen ut i livsmedelskedjan.
Informationen kan exempelvis förmedlas till butiker och restauranger via olika system, eller genom tilläggsmärkning i form av klisterlappar som fästs på förpackningen. Konsumenter kan även hänvisas till företagens webbplatser.
Hur kan konsumenter få information om vilka ingredienser som bytts ut?
Klisterlappar på förpackningarna kan vara ett bra sätt att informera konsumenter om vilken ingrediens som har bytts ut och vilken utbytesingrediensen är, exempelvis ”solrosolja är utbytt mot rapsolja”. Konsumenter kan även hänvisas till företagens webbplatser.
Ska företag som byter ut ingredienser med anledning av kriget i Ukraina även informera sin kontrollmyndighet om detta?
Livsmedelsföretag ska samarbeta med sin kontrollmyndighet på lämpligt sätt. När ett företag byter ut ingredienser ska de informera sin kontrollmyndighet om det, samt vilka produkter och ingredienser det handlar om. De bör också föra en dialog om när de räknar med att märkningen är justerad och korrekt och informera kontrollmyndigheten om hur företaget avser att informera kunder/konsumenter.
Vad gör kontrollmyndigheterna med anledning av ställningstagandet?
Kontrollmyndigheten kontrollerar den riskbedömning som företaget gjort, att utbytet beror på kriget samt hur företaget tänker informera till konsumenterna
Kontrollmyndigheten bör även diskutera med företaget om när avvikelsen beräknas vara åtgärdad. Det kan vara lämpligt att kontrollmyndigheten fattar beslut med krav på att märkningen rättas till, dock med en rimlig åtgärdstid i förhållande till den enskilda situationen.