Undersökning visar på flera hinder för korrekt allergenmärkning av importerade livsmedel

2025-11-24

Översättningsproblem, skilda attityder till matallergier mellan kulturer och länder samt svårigheter för en importör att kunna överblicka produktionskedjan. Det är exempel på sådant som ökar risken för att livsmedel inte får en korrekt allergenmärkning, enligt en ny studie från Livsmedelsverket.

Den som har en matallergi behöver kunna undvika det man inte tål. Då är korrekt allergenmärkning avgörande. Livsmedelsverket har genomfört en undersökning bland livsmedelsimportörer för att identifiera potentiella hinder för korrekt allergenmärkning.

Undersökningen visar att kunskapsnivån om allergener hos importörerna beror på verksamhetens karaktär:

  • Den som importerar flera sorters livsmedel eller som expanderar eller byter sitt sortiment ofta behöver djupare och bredare kunskap.
  • Den som har ett mer begränsat sortiment endast behöver ha kunskap som rör just dessa produkter.

Risker identifieras i hela importkedjan

Att livsmedel inte får korrekt allergenmärkning kan ha orsaker genom hela importkedjan.  Importörerna i undersökningen identifierade följande risker:

  • Opålitlig information från leverantören. Kan bero på såväl kunskapsbrist och kulturella attityder till matallergier som på ett mer medvetet undanhållande av en produkts innehåll.
  • Manuella fel och översättningsproblem. Både fel som uppstår vid användning av översättningsverktyg och att ingrediensförteckningar kan ha genomgått en första översättning till engelska eller svenska när importören får den.
  • Kontaminering. Ofrivillig kontaminering av livsmedel kan ske genom hela kedjan. Importören kan ha begränsad insyn i både produktionsled och trasportförhållanden.
  • Systembrister och brist på standardisering. Olika länder har olika regler för vad som ska ingå i en ingrediensförteckning, och för hur dokument med produktinformation ska se ut. Märkningen ”Kan innehålla spår av …” saknar tydliga regler och kan feltolkas.
  • Brister vid uppdatering av ingrediensförteckning.  Leverantören kan göra förändringar i produktens recept och missa att meddela importören.

Importörerna efterfrågar stöd och checklistor

Importörerna i undersökningen önskar stöd av Livsmedelsverket och livsmedelskontrollen på flera sätt. Man önskar exempelvis att informationen på Livsmedelsverkets webbplats utvecklas mer och gärna kompletteras med utbildningar riktade till importörer, man önskar få mer konkret vägledning kring märkningsregler samt hjälpmedel i form av exempel, handböcker och checklistor. Vad gäller livsmedelskontrollen anser importörerna att den kan vara en värdefull källa till kunskap om den arbetar mer rådgivande.  

Bakgrund till undersökningen

Undersökningen har gjort av Ipsos på uppdrag av Livsmedelsverket. Den är en kvalitativ studie bestående av djupintervjuer med 8 personer som alla arbetar med import av sammansatta livsmedel, och är en del i ett pågående regeringsuppdrag om att föreslå en strategi och handlingsplan för en preventiv, effektiv och jämlik allergivård. Livsmedelsverket har uppdraget tillsammans med Socialstyrelsen. Uppdraget ska redovisas i början av 2026.

Läs studien här:
En kvalitativ undersökning om kunskapen inom allergenområdet hos importörer av livsmedel