Reservkraft, reservvatten och beredskapsbrunnar i fokus när kommuner söker stöd för dricksvattenberedskap

Målet med Sveriges livsmedelsberedskap är att alla ska ha tillräckligt med vatten att dricka och mat att äta även vid kris, höjd beredskap och ytterst krig.

Livsmedelsverket samordnar investeringsprogrammet för livsmedels- och dricksvattenberedskap, där myndigheten tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket fördelar statliga stöd för att stärka samhällets förmåga att klara försörjningen i sådana situationer.

Den 30 april gick ansökningstiden ut för investeringsstöd inom dricksvattenberedskap och ett stort antal kommuner och regioner har sökt. Ansökningarna handlade främst om nödvattenberedskap, reservkraftverk, reservvatten, lagerhållning och beredskapsbrunnar.  

Den röda tråden i ansökningarna är att kommunerna vill stärka de funktioner som de redan är beroende av i vardagen. Det handlar om att bygga system som klarar både normalläge, kris och ytterst krig.

Exempel på planerade investeringar är bland annat förstärkt reservkraft till vattenverk, nya lösningar för reservvattenförsörjning och satsningar på beredskapsbrunnar.

– De investeringar som ger störst effekt är de som stärker den ordinarie förmågan över tid. Då får samhället nytta av dem både i vardagen och under allvarliga störningar, säger Isak Bergdahl, beredskapshandläggare på Livsmedelsverket.

Den 2 juni samlade Livsmedelsverket de stödbeviljade kommunerna till ett webbinarium för delning av erfarenheter och lärdomar från arbetet med att stärka dricksvattenberedskapen.

Mer information om Investeringsprogram för livsmedel- och dricksvattenberedskap (livsmedelsverket.se)