Ny rapport om insekters näringsmässiga och miljömässiga nytta
2021-06-30
Intresset för insekter som mat ökar och numera är det lagligt att sälja vissa typer av insekter som mat i Sverige. Livsmedelsverket beskriver i en ny rapport näringsinnehållet och miljöpåverkan av insekter som livsmedel och jämför med andra vanliga proteinkällor.
Insekter har förts fram som ett miljömässigt hållbart alternativ till andra proteinkällor, framförallt kött. Nyligen blev det tillåtet att sälja några insektsarter som livsmedel i Sverige, bland annat mjölmask, hussyrsa, europeisk vandringsgräshoppa och buffalolarv.
Livsmedelsverket har gjort en litteraturundersökning av näringsprofilerna av dessa insektsarter och jämfört dem med näringsinnehållet i rött kött, kyckling samt fet och mager fisk. Jämförelse har också gjorts med de etablerade vegetabiliska proteinkällorna baljväxter, bröd och andra spannmål. Den miljömässiga nyttan av insekter som proteinkälla har sammanställts.
Näringsmässig nytta
Att föda upp insekter och bearbeta dem till livsmedel för kommersiellt bruk är en relativt ny verksamhet. Jämfört med exempelvis nöt, gris eller kyckling är insekters näringsprofiler inte så väl studerade. Men det är tydligt att näringsinnehållet i insekter varierar stort mellan arterna.
Generellt visar studien följande:
- Proteininnehållet hos insekterna är likvärdigt med rött kött, kyckling och fisk, samt två till sju gånger så högt som i baljväxter, bröd och andra spannmål. Innehållet av essentiella aminosyror är jämförbart i alla de undersökta livsmedlen.
- Fettinnehållet är likvärdigt med innehållet i rött kött, kyckling och fet fisk. Fettkvaliteten kan vara bättre i insekter än i rött kött och kyckling, men lägre än i fet fisk. Bröd, spannmål och baljväxter har betydligt lägre mängd fett.
- Till skillnad från andra animalier innehåller insekter fibrer. Studierna visar på stora variationer i fibermängd.
- Järninnehållet i de undersökta insekterna ligger i nivå med rött kött och baljväxter, förutom i hussyrsa där nästan dubbla värdet har påvisats. Innehållet av folat och C-vitamin var högre i insekter som hussyrsa och mjölmask.
Nyttan med att införa en ny näringskälla till kosten behöver ställas i relation till behovet. Befolkningen i Sverige har, generellt sätt, inga svårigheter att få i sig tillräckligt med energi eller protein. Med en varierad kost med olika proteinkällor får de flesta i sig tillräckligt av alla essentiella aminosyror.
Som järnkälla kan insekter vara intressanta då intaget för dessa näringsämnen generellt är lågt i vissa grupper i Sverige.
Miljöperspektivet
Odling av insekter kräver mindre mark, mindre vatten och mindre mängd foder än större djur per kilo kroppsvikt och de är relativt snabbväxande. 80 procent av insektskroppen är ätbar.
Den totala miljöpåverkan vid produktion av insekter jämfört med andra djur är svår att mäta. Livscykelanalyser brukar användas, men resultaten är svåra att jämföra med varandra och mer kunskap och standardiserade metoder behövs.
Livsmedel ska vara säkra
Även om de har ingått i människors kost i andra delar av världen är insekter en ny typ av mat inom EU, så kallade nya livsmedel. Därför ska det undersökas om insekterna är säkra att äta innan de får säljas här. Nyligen har sådana undersökningar gjorts och några insektsarter är tillåtna att sälja i Sverige.
Risk för korsallergi
Ur hälsosynpunkt är det viktigt att känna till att flera insektsarter har visat sig framkalla korsallergiska reaktioner hos personer som är allergiska mot skaldjur. För att uppmärksamma dem på det rekommenderar Livsmedelsverket företagen att ge information om riskerna i märkningen.
