Hur har andra länder lyckats sänka saltinnehållet i maten?

2022-02-16

Vad har Finland, Norge och Danmark gemensamt med ytterligare ett femtontal länder i Europa? Jo, livsmedelsbransch och myndigheter har tillsammans kraftsamlat och infört ett saltprogram för att sänka salthalten i maten.

Vi svenskar äter ungefär dubbelt så mycket salt som är nyttigt för oss, men som konsument kan man inte göra mycket själv för att minska på saltet. Det är nämligen inte det egna saltandet som är den största källan, utan vanlig mat vi köper för att äta till frukost, lunch och middag.

Det pågår redan en del arbete inom branschen för att sänka salthalten. Sedan 2020 har Livsmedelsverket i uppdrag av regeringen att undersöka förutsättningarna för en överenskommelse inom livsmedelsbranschen om att sänka saltinnehållet i maten. 

Som grund för det arbetet har Livsmedelsverket kartlagt andra länders saltarbete. I ett stort antal länder, både inom och utanför Europa, har livsmedelsbransch och myndigheter gått ihop om gemensamma saltsänknings­program. Finland har jobbat längst, och i delar av landet lyckats sänka saltintaget med en fjärdedel.

I kartläggningen har vi tittat på hur länderna har gjort och vad som gått bra och mindre bra. En vanlig utgångspunkt i saltarbetet har varit att komma överens om saltnivåer för olika kategorier av produkter, och att företag sedan åtar sig att successivt sänka salthalten i maten till de nivåerna.

Ett exempel på ambitiöst saltmål är Norges, där man siktar på att minska saltintaget hos befolkningen med  30 procent till 2025, med etappmål på vägen.

Nästan alla länders program är frivilliga, men graden av frivillighet varierar mellan olika länder och även mellan olika produktkategorier. Både i Nederländerna och i Portugal är till exempel bröd undantaget från de frivilliga överenskommelserna. I stället finns det en lagstadgad högsta salthalt för bröd.

Utifrån kartläggningen har vi har identifierat ett antal framgångsfaktorer:

  • Samarbeten och gemensamma åtaganden mellan myndighet och livsmedelsbransch lyfts i många länder som avgörande för framgång. Den gemensamma mötesytan blir också ett incitament för företagen att delta, eftersom kontakten  med myndigheten ökar och samarbetet förbättras.
  • Långsiktighet, det vill säga att förutsättningarna inte ändras under tiden programmet löper. Detta i sin tur underlättas av en bred politisk förankring av arbetet.
  • Uppföljning av effekten, till exempel genom att följa saltinnehållet i livsmedel.

Arbetet med att undersöka förutsättningarna för ett svenskt saltsänkningsprogram sker inom ramen för det Vinnova-finansierade projektet ReduSalt. Inom ReduSalt utvecklas även tekniker för att sänka salthalten i maten med bibehållen smak och kvalitet. ReduSalt koordineras av Rise (Research Institutes of Sweden) och förutom Livsmedelsverket deltar flera branschorganisationer, livsmedelsföretag, dagligvaruhandeln, intresseorganisationer samt Folkhälsomyndigheten.

Fakta om salt

  • Det mesta saltet vi får i oss kommer från kött- och charkprodukter, bröd, ost, flingor, såser, soppor, färdigrätter, hamburgare, pizza och annan restaurangmat.
  • Varje år drabbas över 40 000 svenskar av hjärtinfarkt eller stroke. Högt blodtryck ökar risken för dessa sjukdomar. Och för mycket salt ökar risken för högt blodtryck.
  • Ett högt intag av salt bedöms vara en av de enskilt största orsakerna till ohälsa kopplad till matvanor i Sverige.
  • Vi äter i genomsnitt 11 gram salt per dag, nästan dubbelt så mycket som den högsta rekommenderade mängden salt.