Gränsvärden införs för PFAS i livsmedel
2022-12-16
För livsmedel som produceras från den 1 januari 2023 införs gränsvärden för fyra PFAS-föreningar samt summan av dessa föreningar i ägg, fisk, kräftdjur, musslor och kött. Gränsvärdena gäller för alla EUs medlemsländer.
PFAS är ett samlingsnamn för poly- och perfluorerade alkylsubstanser. Dessa ämnen har tillverkats sedan mitten av 1950-talet och använts i tillverkning av produkter som ska ha en fett-och vattenavvisande yta, till exempel i impregneringsmedel, kosmetika och ytbeläggningar i köksprodukter. De har också ingått i brandsläckningsskum. Ämnena är mycket motståndskraftiga mot nedbrytning. Det har medfört att PFAS återfinns i hela miljön och kan uppmätas både i dricksvatten och i livsmedel.
EU inför nu fem gränsvärden för PFAS-föreningar i animaliska livsmedel; dels individuella gränsvärden för Perfluoroktansulfonsyra (PFOS), perfluoroktansyra (PFOA), perfluornonansyra (PFNA) och perfluorhexansulfonsyra (PFHxS), och dels ett gränsvärde för summan av dessa föreningar. Bakgrunden är den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndighetens (Efsa) bedömning att många i Europa får i sig för mycket PFAS från vatten och olika livsmedel. Ovan nämnda föreningar är de som oftast påträffas i livsmedel. För dricksvatten finns redan gränsvärden.
Eftersom PFAS inte bryts ned i miljön koncentreras ämnena högre upp i näringskedjan. Därför har gränsvärden införts i animaliska livsmedel där halterna generellt är högre än i odlade livsmedel.
Gränsvärdet gäller från den 1 januari 2023
Gränsvärdena för ägg, fisk och kött beslutades under hösten 2022. Tekniska problem vid kommissionen fördröjde publiceringen av gränsvärdena men detta medför inte att tillämpningsdatum flyttas framåt. De livsmedel som producerats innan den 1 januari 2023 får säljas ut fram till sista förbrukningsdag eller bäst-föredatum.
Hur ska gränsvärdet för PFAS kontrolleras?
Kunskapen om var och hur PFAS effektivt ska kontrolleras på livsmedelsföretagen och vid kontrollmyndigheterna behöver byggas upp inom Sverige och EU. För dig som livsmedelsföretagare tillkommer PFAS som ytterligare en grupp av ämnen med hälsoskadliga effekter som behöver ingå i rutiner att hantera kända faror som kan föras in via råvaror eller uppstå i livsmedelsproduktionen.
Förekomsten av PFAS i vatten och på land är mest koncentrerad till vissa områden som har utsatts för kontaminering, till exempel övningsområden för brandsläckning områden runt flygplatser och vid vissa industriverksamheter. Därför är det rimligt att kontrollen av PFAS i livsmedel inledningsvis fokuserar på livsmedel som produceras i sådana riskområden.
Livsmedelsverket kommer också att efter hand ta fram en vägledning på Kontrollwiki till företagare och kontrollmyndigheter om kontroll av PFAS.
Hälsorisker med PFAS
PFAS kan påverka immunsystemet, födelsevikten, nivåer av leverns enzymer och kolesterolhalter i blodet. Foster och spädbarn är känsligast för exponering av PFAS.
PFAS-halter i matkorgsunderökningar
Sedan 2005 undersöker Livsmedelsverket med några års mellanrum halterna av olika ämnen i många vanliga livsmedel som köps i butiker. Undersökningarna visar att halterna av PFAS inte är höga. Livsmedelsverket fortsätter att undersöka halterna av PFAS i livsmedel i den matkorgsundersökning som pågår under 2022 och 2023.
PFAS ingår i Livsmedelsverkets övervakningsprogram för oönskade ämnen
Under 2023 startar Livsmedelsverket ett årligt provtagningsprogram med inriktning på att övervaka halterna av oönskade ämnen i livsmedel, exempelvis tungmetaller, dioxiner och PFAS. Programmet fokuserar på kontroll av sådana oönskade ämnen i mat som bedöms utgöra den största hälsorisken. I det programmet kommer också provtagning av livsmedel att göras för analys av PFAS.