Riskklassning av livsmedelsanläggningar i ledet efter primärproduktion

Offentlig kontroll av livsmedelsanläggningar sker regelbundet. Här kan du läsa om hur Livsmedelsverket bedömer hur mycket kontroll en viss anläggning behöver. Denna bedömning kallas för riskklassning.  

Riskbaserad kontroll

Kontrollmyndigheter ska regelbundet och med lämplig frekvens utföra riskbaserad offentlig kontroll av alla aktörer i livsmedelskedjan. Det framgår ur artikel 9 i förordning (EU) 2017/625 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel (kontrollförordningen). Samma artikel beskriver att när myndigheterna gör riskbaserad offentlig kontroll ska de ta hänsyn till bland annat:

  • Kända risker kopplade till varor och verksamheter
  • Sannolikheten att konsumenter vilseleds
  • Resultat av tidigare kontroller

Så fungerar riskklassning

För att fastställa en lämplig kontrollfrekvens, det vill säga hur ofta en viss anläggning behöver kontroll, måste kontrollmyndigheten bedöma riskerna i de verksamheter som bedrivs vid anläggningen i fråga. Denna bedömning kallas för riskklassning. Vid riskklassningen tar myndigheten hänsyn till vilka faror som finns i en verksamhet och vad konsekvensen skulle bli om verksamheten inte fungerar som den ska. Riskklassningen tar hänsyn till både hur allvarlig en konsekvens är och också hur många som skulle kunna drabbas. Denna första bedömning ger en schablontid för hur myndigheten planerar att kontrollera ett företag. Utifrån resultaten från tidigare kontroller kan schablonen sedan justeras. Om tidigare kontroller visar att det finns brister i verksamheten kan kontrollen utökas under en period – vilket betyder att myndigheten planerar för fler kontroller. Och om kontrollen visar att verksamheten fungerar bra, kan myndigheten planera för färre kontroller.

Olika myndigheter kontrollerar olika delar av den svenska livsmedelskedjan. Livsmedelsverket är en av dessa kontrollmyndigheter. Övriga är kommunerna och länsstyrelserna. Livsmedelsverket har tagit fram en modell för riskklassning av de verksamheter som Livsmedelsverket kontrollerar. Övriga kontrollmyndigheter kan också använda denna riskklassningsmodell.

Riskklassning, kontroll och avgift

Riskklassningen är en modell som Livsmedelsverket använder för att planera bemanningen av kontrollen. Resultatet av beräkningarna ger en schablon för tiden för kontroll av varje anläggning. Men du som företagare betalar i efterhand för den tid som kontrollen av just din anläggning har tagit. Ibland kan kontrollen ta mindre tid än schablonen. Ibland kan den ta längre tid. De schabloner som används för planering av bemanning framgår av tabellerna längre ner på sidan.

Läs mer om avgifter som Livsmedelsverket tar ut för sin kontroll.

Modell för riskklassning

Livsmedelsverket är kontrollmyndighet för framför allt slakterier, vilthanteringsanläggningar och animalieanläggningar. Dessutom är Livsmedelsverket kontrollmyndighet för till exempel anläggningar som tillverkar vin och sprit, Systembolagets butiker och hantering av livsmedel i tåg och på flyg. Livsmedelsverket har en modell för att placera alla livsmedelsanläggningar i deras respektive riskklass. I modellen bedöms varje verksamhet som bedrivs på anläggningen för sig och placeras i en riskklass. Det innebär att en anläggning som till exempel styckar, maler och tillverkar köttprodukter får en riskklass för varje verksamhet.

Planering av kontrollen för en anläggning utgår från den verksamhet som har störst kontrollbehov enligt modellen. För vissa anläggningar kan riskklassen för flera verksamheter vara grund för kontrollplaneringen. Det gäller till exempel om det är tydligt avskilda verksamheter som bedrivs inom samma anläggning. Tydligt avskilda verksamheter kan innebära att de bedrivs i skilda lokaler och ibland med olika chefer, personal, organisation eller liknande. Schablontiden för flera verksamheter kan då ingå i planering av kontrollen. Som exempel kan nämnas en industriell tillverkning, där det på anläggningen produceras livsmedel med olika processer och där varje verksamhet är skild från övriga verksamheter. För anläggningar som bedriver slakt eller vilthantering och annan livsmedelsverksamhet inom samma anläggning ingår alltid slakten eller vilthanteringen och minst en till verksamhet vid kontrollplaneringen för anläggningen.

Riskklassningsmodellen har tre moduler

Riskklassningsmodellen som Livsmedelsverket använder bygger på tre moduler, riskmodulen, informationsmodulen och erfarenhetsmodulen. Dessa tillsammans resulterar i en schablontid för planering av kontrollen.

Riskmodulen

I riskmodulen värderas de risker som finns verksamheten. Det betyder att vi bedömt vilka faror som finns i en verksamhet. Modellen tar hänsyn till både sannolikheten att en hälsostörning kan uppkomma och vad konsekvenserna blir för konsumenter.

Modulen är uppbyggd av tre faktorer. Varje faktor ger poäng som summeras till en total riskpoäng. Riskpoängen omvandlas sedan till en schablontid för att kunna planera personalbehovet för kontroller. De tre faktorerna är

  • Risken med verksamheten

Risken för varje verksamhet anges i en skala i fyra steg (hög risk, mellanrisk, låg risk, mycket låg risk).

  • Produktionens storlek

Produktionens storlek har betydelse för hur många som riskerar att drabbas om något inte fungerar i verksamheten. Ju större produktion, desto fler konsumenter kan drabbas av hälsostörningar.  

Produktionens storlek anges i en skala med sju steg (mycket stor, stor, mellan, liten, mycket liten (I), mycket liten (II), ytterst liten. Klassificeringen utgår från den årliga produktionen av livsmedel.

  • Produktion till känsliga konsumentgrupper

Produktion av livsmedel som huvudsakligen är avsedda för känsliga konsumentgrupper exempelvis barn under fem år, personer med nedsatt immunförsvar, patienter på sjukhus, personer boende i äldreboende, gravida får fler riskpoäng.

En stor produktion, högre risk vid produktion eller produktion till känsliga konsumentgrupper ger ett större kontrollbehov.  

Informationsmodulen

I informationsmodulen bedöms hur mycket kontroll som behövs för att kontrollera märkning och annan information samt rutiner för spårbarhet och återkallande om något allvarligt skulle inträffa. Vid bedömningen tas hänsyn till om livsmedel förpackas och märks och om anläggningen har ansvar för innehållet i informationen.

Erfarenhetsmodulen

Vid bedömning av kontrollbehovet ska myndigheten ta hänsyn till resultat från tidigare kontroller. Det görs via den så kallade erfarenhetsmodulen. Utifrån resultaten från de senaste 12 månadernas kontroller placeras anläggningar i en av de tre erfarenhetsklasserna A, B eller C.

Erfarenhetsklass B är normalläget. Erfarenhetsklass A innebär minskat kontrollbehov i förhållande till normalläget.  Erfarenhetsklass C innebär ett utökat kontrollbehov i förhållande till normalläget.

Schablontiden för en anläggning anges utifrån verksamheten med högst riskklass  det vill säga lägst siffra i riskklassningen enligt tabell 1 nedan. Ibland ingår flera verksamheter.  Om anläggningen har ansvar för information och märker och förpackar livsmedel tillkommer tid, se tabell 2. Den sammanlagda schablontiden multipliceras sedan med en faktor enligt tabell 3.

Exempel:  En styckningsanläggning, placerad i erfarenhetsklass B, har mycket stor produktion och  ansvarar för märkning och förpackning av livsmedel. Myndigheten planerar kontrollen efter en tidsschablon som är (26 + 8) timmar = 34 timmar.

Om anläggningen i stället är placerad i erfarenhetsklass A halveras den planerade schablontiden och blir då  17 timmar (34h * 0,5 = 17h).

För en anläggning i erfarenhetsklass C multipliceras den ursprungliga tiden med 1,5, dvs den planerade schablontiden blir 51 timmar (34h * 1,5= 51h)

Tabell 1 - Schabloner för planering av bemanning av kontroller, för riskmodulen.

 
Riskklass Tidschablon i timmar
1 26
2 20
3 14
4 10
5 6
6 4
7 2
8 1

Tabell 2 - Schabloner för planering av bemanning av kontroller för informationsmodulen.

 
Storlek Tidschablon i timmar
Mycket stor
Stor
8
Mellan
Liten
6
Mycket liten 2

Tabell 3 - Inverkan av erfarenhetsklassning

 
Erfarenhetsklass Faktor
A 0,5
B 1
C 1,5
Senast granskad 2021-12-21