Mål och aktiviteter Djurskydd 2018-2022

Djurskydd

Aktiviteter som bidrar till att uppnå beslutade mål 2018-2021 och indikatorer som mäter måluppfyllnad.

Mål: Utbildning, likriktning, verifiering. Likvärdighet över landet vad gäller bedömning av brister och vidtagna åtgärder för att uppnå efterlevnad av djurskyddslagstiftningen.

Definition

Med likvärdig menar vi att kontrollverksamheten ska utföras med likartade
bedömningar och åtgärder i likartade fall och med likartad inriktning och
omfattning över hela landet. Detta förutsätter bland annat personal med rätt kompetens för de uppgifter som ska utföras.

Önskad effekt

  • En större likvärdighet över landet vad gäller bedömning av brister samt koppling mellan funna brister och typ samt frekvens av vidtagna åtgärder.
  • Möjligheter till strategisk kompetensutveckling utifrån identifierade behov ökar.

Indikatorer för att mäta måluppfyllelse

  • Andel ändrade överklagade ärenden (årligen, uppgifter från länsstryrelsernas system LISA)
  • Resultat brukarundersökning (nöjdhetsindex) (vart annat år, länsstyrelserna)
  • Förhållande mellan genomförda kontroller, andel med brister och andel som resulterat i förelägganden respektive beslut om omhändertagande. (årligen uppgifterna hämtas från djurskyddskontrollregistret och länsstyrelsernas verksamhetssystem Platina, Jordbruksverket/länsstyrelserna)
  • Parallellkontroller samt dokumentationskontroll har genomförts för alla handläggare, utifrån en individuell riskanalys, i syfte att verifiera kontroll och kompetens. (årligen, länsstyrelserna)
  • Flerårig plan för kurser finns. (Årligen Jordbruksverket/länsstyrelserna)
  • Kontrollmyndigheterna vidtar åtgärder för att rätta till brister som konstaterats vid revisioner av deras verksamheter. (årligen, Jordbruksverket och länsstyrelserna)

 Åtgärder

  • Analys av djurskyddskontrollen används som grund för utveckling och likriktning av kontrollarbetet samt som grund för informations- och utbildningsinsatser.
  • Framtagande av ett flerårigt utbildningspaket utifrån identifierade behov.
  • Samverkansforum mellan myndigheterna nyttjas och utvecklas.
  • Erfarenhetsutbyte mellan kontrollmyndigheter för utveckling av rutiner för kontrollverksamheten som ger god måluppfyllelse.
  • Arbete i syfte att uppfylla mål och intentioner i livsmedelsstrategin.

Aktiviteter

  • Länen rapporterar årligen statistik över djurskyddskontrollen till Jordbruksverket.(årligen, länsstyrelserna)
  • Analysmöte och effektiviseringskonferens arrangeras årligen av Jordbruksverket och länsstyrelserna för analys av den årliga statistiken samt erfarenhetsutbyte mellan länsstyrelserna. (årligen, Jordbruksverket och länsstyrelserna)
  • Jordbruksverket uppdaterar vägledningar löpande. (årligen, Jordbruksverket)
  • Kompetensrosen eller liknande modell används årligen för att kartlägga behovet av kompetensutveckling (årligen, länsstyrelserna)
  •  Länsstyrelserna och Jordbruksverket samverkar årligen kring planering av kompetensutvecklingsinsatser utifrån identifierade behov. (Jordbruksverket, länsstyrelserna)
  • Kompetensutvecklingsplaner utarbetas årligen på länen. (årligen, länsstyrelserna)
  • Jordbruksverket ansvarar för att löpande anordna kalibreringsutbildningar, fysiska eller web-baserade, utifrån identifierade behov. (årligen, Jordbruksverket)
  • Sverige fyller sina platser på EU:s BTSF-utbildningar (Better training for safer food) -utbildningar. (länsstyrelserna, Livsmedelsverket, Jordbruksverket)
  • Spridning och förvaltning av kunskaperna från BTSF-utbildningar och andra relevanta kurser sker löpande. (länsstyrelserna)
  • Parallell- samt dokumentationskontroll genomförs årligen, utifrån en individuell riskanalys, i syfte att verifiera kontroll och kompetens. (länsstyrelserna)
  •  Länsstyrelserna genomför regelbundna skype-möten mellan samordnare för att underlätta erfarenhetsutbyte och ökad likvärdighet. (årligen, länsstyrelserna)
  • Rådet för djurskyddskontroll har regelbudna möten för samverkan och strategiarbete.  (årligen, Jordbruksverket, länsstyrelserna, Livsmedelsverket)
  • Myndigheterna samverkar löpande i forumen 28-nätverket samt referensgrupp för djurskydd. (årligen, länsstyrelserna, Jordbruksverket, Livsmedelsverket)
  • Det ordnas två myndighetsdagar årligen. (årligen, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och länsstyrelserna)
  • Jordbruksverket genomför revisioner av länsstyrelsernas verksamhet efter fastställd revisionsplan. (årligen, Jordbruksverket)

Mål: Riskbaserad kontroll. Varje år utförs kontroll av en tillräckligt stor andel av kontrollobjekten, framför allt inom livsmedelsproduktionen, utifrån en riskvärdering.

Definition

Minst 10% av kontrollobjekten med livsmedelsproducerande djur kontrolleras
varje år i den planerade kontrollen i varje län. Detta innebär att ett så stort uttag ska göras på länen att den kvantitativa delen av målet uppnås.

Vid planeringen av kontrollverksamheten används riskbedömningsmodellen
STORK och den gemensamma rutinen för handläggning av anmälningsärenden.

Önskad effekt

  • Genom att fler kontroller görs hos djurhållare med livsmedelsproducerande
    djur upptäcks vanliga brister inom olika verksamhetsinriktningar i högre
    grad, åtgärdas och en bättre regelefterlevnad samt därmed djurvälfärd
    uppnås.

Indikatorer

  • Kontroll i förhållande till risk(poäng). (hämtas från djurskyddskontrollregistret,  Jordbruksverket)
  • Andel av kontrollobjekten med livsmedelsproducerande djur som kontrollerats varje år i den planerade kontrollen i varje län. (årligen från djurskyddskontrollregistret, Jordbruksverket)
  • Andel kontrollobjekt av livsmedelsproduktionens djur som kontrollerats i den planerade kontrollen där brister konstaterats. (årligen från djurskyddskontrollregistret, Jordbruksverket)
  • Kontrollmyndigheterna vidtar åtgärder för att rätta till brister som konstaterats vid revisioner av deras verksamheter. (årligen, länsstyrelserna ochJordbruksverket)

 Åtgärder

  • Analys av djurskyddskontrollen används som grund för utveckling och likriktning av kontrollarbetet samt som grund för informations- och utbildningsinsatser.
  • Kontrollplaner tas fram årligen på länen.
  • Erfarenhetsutbyte mellan kontrollmyndigheter för utveckling av kontrollverksamheten som ger god måluppfyllelse.

Aktiviteter

  • Länen rapporterar årligen statistik över djurskyddskontrollen till Jordbruksverket.(årligen, länsstyrelserna)
  • Analysmöte och effektiviseringskonferens arrangeras årligen av Jordbruksverket och länsstyrelserna för analys av den årliga statistiken samt erfarenhetsutbyte mellan länsstyrelserna. (årligen, länsstyrelserna och Jordbruksverket)
  • Kartläggning av kontroll i förhållande till djurvälfärdsrisk genomförs årligen. (årligen, Jordbruksverket och länsstyrelserna)
  • Löpande uppdatering av befintliga mallar och utveckling av nya mallar vid behov, i samverkan mellan berörda myndigheter. (årligen, länsstyrelserna)
  •  En översyn av SToRK-modellen genomförs i samarbete mellan Jordbruksverket och Länsstyrelserna. (Jordbruksverket och länsstyrelserna)
  • Vägledning för användning av SToRK tas fram av Jordbruksverket i samråd med länsstyrelserna. (Jordbruksverket och länsstyrelserna)
  • Riskklassificeringsmodellen SToRK används för kontrolluttag. (länsstyrelserna)
  • Kontrollplaner där alla län planerar för minst 10 % normalkontroller av objekten med livsmedelsproducerande djur tas fram årligen. (länsstyrelserna)
  • Jordbruksverket ser över och utvecklar anvisningar för användning av djurskyddskontrollregistret (DSK). (Jordbruksverket)
  • Länsstyrelserna arbetar löpande med registervård av djurskyddskontrollregistret. (årligen, länsstyrelserna och Jordbruksverket)
  • Verksamhet följs upp och erfarenheter utbyts löpande med hjälp av djurskyddskontrollens uppföljningssystem (DUS). (årligen, Jordbruksverket och länsstyrelserna)
  • Länsstyrelseran genomför regelbundna skype-möten mellan samordnare för att underlätta för erfarenhetsutbyte och öka likvärdighet. (årligen, länsstyrelserna)
  • Rådet för djurskyddskontroll har regelbundna möten för samverkan och strategiarbete. (årligen, Jordbruksverket, länsstyrelserna och Livsmedelsverket)
  • Myndigheterna samverkar löpande i forumen 28-nätverket samt referensgrupp för djurskydd. (årligen, länsstyrelserna och Jordbruksverket)
  • Det ordnas två myndighetsdagar årligen i samarbete mellan myndigheterna. (årligen, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och länsstyrelserna)
  •  Jordbruksverket genomför revisioner av länsstyrelsernas verksamhet efter fastställd revisionsplan. (årligen, Jordbruksverket)

Mål: Resurseffektivitet och effekt av kontrollen. Resurserna inom kontrollverksamheten fördelas utifrån myndigheternas uppdrag och används på ett sätt som gör att kontrollen får effekt.

Definition

Resurserna inom kontrollen styrs på ett sådant sätt att en majoritet av dessa läggs på planerad kontroll.

Myndigheterna använder sina resurser för kontroll av anmälningsärenden på ett sådant sätt att vi riktar arbetet mot sådana ärenden där risken för brister bedöms som stor. Anmälningsärenden handläggs enligt gemensam rutin för handläggning av anmälningsärenden, vilket bland annat innebär att ärenden hanteras skyndsamt.

Genom att myndigheterna använder tillgängliga verktyg i form av såväl god
kommunikation som formella beslut rättas konstaterade brister i djurhållningar till snarast efter genomförd kontroll.

Önskad effekt

  • Kontrollmyndigheterna riktar tillräckliga resurser till den planerade
    kontrollen.
  • Färre anmälningskontroller är utan konstaterad brist.
  • Konstaterade brister åtgärdas av djurhållare utan upprepade uppföljningar.

Indikatorer

  • Antalet planerade kontroller ska vara minst lika många som antalet
    anmälningskontroller. Detta mäts som kvoten mellan planerade kontroller
    och anmälningskontroller (årligen från djurskyddskontrollregistret,
    Jordbruksverket)
  • Andel uppföljande kontroller som inte behöver ytterligare uppföljning
    uppdelat på administrativ uppföljning och uppföljning på plats (årligen
    från djurskyddskontrollregistret, Jordbruksverket samt från länsstyrelsernas
    system Platina)
  • Utvecklingen i andelen planerade kontroller där brister konstateras (årligen
    från djurskyddskontrollregistret, Jordbruksverket)
  • 25 % eller mindre av de kontroller som görs efter inkommen anmälan är
    utan anmärkning (årligen från djurskyddskontrollregistret,
    Jordbruksverket)
  • Handläggningstid anmälningsärenden (årligen från länsstyrelsernas system
    LISA)
  • Andel anmälningsärenden som hanteras administrativt. (årligen från
    länsstyrelsernas system Platina)
  • Nationell rutin för handläggning av anmälningsärenden följs (årligen
    länsstyrelserna)
  • Kontrollmyndigheterna vidtar åtgärder för att rätta till brister som
    konstaterats vid revisioner av deras verksamheter (årligen länsstyrelserna
    och Jordbruksverket)

Åtgärder

  • Analys av djurskyddskontrollen används som grund för utveckling och
    likriktning av kontrollarbetet samt som grund för informations- och
    utbildningsinsatser
  • Erfarenhetsutbyte mellan kontrollmyndigheter för utveckling av
    kontrollverksamheten som ger god måluppfyllelse.

Aktiviteter

  • Länen rapporterar årligen statistik över djurskyddskontrollen till
    Jordbruksverket (årligen, länsstyrelserna)
  • Analysmöte och effektivitetskonferens arrangeras årligen av
    Jordbruksverket och länsstyrelserna för analys av den årliga statistiken
    samt erfarenhetsutbyte mellan länsstyrelserna (årligen Jordbruksverket och
    länsstyrelserna)
  • Parallell- samt dokumentationskontroll genomförs årligen, utifrån en
    individuell riskanalys, i syfte att verifiera kontroll och kompetens (årligen,
    länsstyrelserna)
  • Kontrollmyndigheter arbetar systematiskt med bemötande, kommunikation
    och klarspråk med syfte att uppnå ”det goda kontrollmötet” samt att
    minska behovet av uppföljande kontroller (årligen, länsstyrelserna,
    Jordbruksverket och Livsmedelsverket)
  • Verksamhet följs upp och erfarenheter utbyts löpande med hjälp av
    djurskyddskontrollens uppföljningssystem (DUS) (årligen Jordbruksverket
    och länsstyrelserna)
  • Länsstyrelserna genomför regelbundna skype-möten mellan samordnare
    för att underlätta för erfarenhetsutbyte och öka likvärdighet
    (länsstyrelserna)
  • Rådet för djurskyddskontrollhar regelbundna möten för samverkan och
    strategiarbete (årligen, Jordbruksverket, länsstyrelserna och
    Livsmedelsverket)
  • Myndigheterna samverkar löpande i forumen 28-nätverket samt
    referensgrupp för djurskydd (årligen länsstyrelsen, Jordbruksverket och
    Livsmedelsverket)
  • Det ordnas två myndighetsdagar årligen (årligen Jordbruksverket,
    Livsmedelsverket och länsstyrelserna)
  • Jordbruksverket genomför revisioner av länsstyrelsernas verksamhet efter
    fastställd revisionsplan (årligen, Jordbruksverket)
  • Nationellt kontrollprojekt ”Djurskydd vid slakterier” som genomförs 2022-
    2023 (länsstyrelserna huvudansvariga, Jordbruksverket och
    Livsmedelsverket deltar)
  • Myndigheterna genomför regelbundna möten i en myndighetsgemensam
    samrådsgrupp för slakt och avlivning för att öka samsyn och likvärdighet.
    (Livsmedelsverket, Jordbruksverket, länsstyrelserna och nationellt centrum
    för djurvälfärd)

Mål: Djurhållare. Djurhållarna har kunskap om lagstiftningen som gäller för deras verksamhet. Kontrollmyndigheterna arbetar systematiskt med att öka kunskapen och underlätta för djurhållare att göra rätt.

Definition

Kontrollmyndigheterna arbetar aktivt med samverkan, informationsinsatser och rådgivning. Som ett resultat av detta finns etablerade modeller runt om i landet för samverkan med djurhållare och tillgängligt informationsmaterial används systematiskt i kontakter med djurhållare.

Önskad effekt

  • Djurhållares kunskaper om lagstiftningens krav ökar. Detta leder till att
    brister upptäcks i högre grad av djurhållare själva, åtgärdas och förebyggs
    och en bättre regelefterlevnad samt därmed djurvälfärd uppnås.
  • Kontrollmyndigheterna arbetar mera systematiskt med den del av
    uppdraget som handlar om att underlätta för att göra rätt.

Indikatorer

  • Kontrollmyndigheterna har samverkans- och kommunikationsplaner
    (årligen länsstyrelserna)
  • Utvecklingen i andelen planerade kontroller där brister konstateras.
    (årligen från djurskyddskontrollregistret Jordbruksverket och
    länsstyrelserna)
  • Informationsmaterial används systematiskt i samband med kontroller och
    andra kontakter med djurhållare (årligen länsstyrelserna)

Åtgärder

  • Analys av djurskyddskontrollen används som grund för utveckling och
    likriktning av kontrollarbetet samt som grund för informations- och
    utbildningsinsatser.
  • Länsstyrelserna och Jordbruksverket samarbetar om framtagning av
    informationsmaterial att använda såväl i samband med kontroll som för
    allmän kunskapsspridning.
  • Formerna för samverkan mellan kontrollmyndigheterna och
    branschorganisationer utvecklas.

Aktiviteter

  • Kontrollmyndigheterna arbetar aktivt med kommunikation och samverkan
    med externa aktörer (årligen, länsstyrelserna och Jordbruksverket)
  • Länsstyrelser har en arbetsgrupp som arbetar med informationsmaterial där
    Jordbruksverket deltar (årligen, länsstyrelserna och Jordbruksverket)

Mål: Service. Djurhållare upplever att kontrollmyndigheten ger snabb återkoppling och tydlig information i kontroll- och ansökningsärenden. Djurhållare upplever ett gott bemötande från kontrollmyndigheten.

Definition

Djurhållaren får tillgång till resultatet av kontrollen snarast efter att kontroll
genomförts. Som ett resultat av detta skickas 90% av kontrollrapporterna ut inom 21 dagar. Detta är viktigt både för att djurhållaren ska få en god service från myndigheten och för att kunna åstadkomma en snabb rättelse av eventuella brister.

Beslut utformas på ett sätt som underlättar för mottagaren att förstå.

Ansökningsärenden handläggs skyndsamt. Som ett resultat av detta handläggs förprövningsärenden inom 56 dagar efter komplett ärende. Ärenden avseende §16-tillstånd samt offentlig förevisning av djur handläggs inom 90 dagar efter komplett ansökan.

Önskad effekt

  • Snabb återkoppling till djurhållare prioriteras högt i kontrollverksamheten.
  • Kontrollmyndigheter arbetar mer systematiskt med bemötandeutbildningar
    och klarspråk i beslut.
  • Resultat brukarundersökning (nöjdhetsindex) förbättras.

Indikatorer

  • Handläggningstid kontrollrapport (90 % inom 21 dagar) (årligen från
    länsstyrelsernas system LISA)
  • Resultat brukarundersökning (nöjdhetsindex) (vartannat år länsstyrelserna)
  • Förprövningsärenden handläggs inom 56 dagar efter komplett ärende
    (årligen från länsstyrelsernas system LISA)
  • Ärenden avseende § 16-tillstånd handläggs inom 90 dagar från komplett ansökan. (Årligen LISA länsstyrelserna)
  • Ärenden avseende 6 kap 4 §-tillstånd handläggs inom 90 dagar efter
    komplett ansökan (årligen från länsstyrelsernas system LISA)
  • Ärenden avseende offentlig förevisning av djur handläggs inom 90 dagar
    efter komplett ansökan (årligen från länsstyrelsernas system LISA)
  • ontrollmyndigheterna vidtar åtgärder för att rätta till brister som
    konstaterats vid revisioner av deras verksamheter (årligen Jordbruksverket
    och länsstyrelserna)

Åtgärder

  • Kontrollmyndigheterna arbetar löpande med att öka kompetensen hos
    personalen i kommunikation, bemötande och klarspråk.
  • Erfarenhetsutbyte mellan kontrollmyndigheter för utveckling av rutiner för
    handläggning som ger god måluppfyllelse.

Aktiviteter

  • Länsstyrelserna och Jordbruksverket samverkar kring planering av
    kompetensutvecklingsinsatser utifrån identifierade behov (årligen,
    länsstyrelserna och Jordbruksverket)
  • Kompetensutvecklingsplaner utarbetas på länen (årligen, länsstyrelserna)
  • Parallell- samt dokumentationskontroll genomförs årligen, utifrån en
    individuell riskanalys, i syfte att verifiera kontroll och kompetens. (årligen,
    länsstyrelserna)

 

Senast granskad 2021-12-13