Livsmedelsverkets arbete med livsmedelsberedskap
Livsmedelsverket har, tillsammans med andra myndigheter, flera uppdrag för att bygga upp en uthållig beredskap för att Sveriges befolkning ska ha tillgång till mat och dricksvatten även vid kris och värsta fall krig. Som sektorsansvarig myndighet stödjer och samordnar Livsmedelsverket också de andra beredskapsmyndigheterna i livsmedelsförsörjnings- och dricksvattensektorn.
På den här sidan sammanfattar vi det arbete som myndigheten gör.
För att bygga en livsmedelsberedskap som är anpassad till dagens och framtida förutsättningar, behöver flera myndigheter och aktörer samarbeta och vara delaktiga. Näringslivet har en avgörande roll arbetet.
Att bygga upp beredskapen tar tid och görs i flera steg. Just nu kartlägger och analyserar vi förutsättningarna inom en rad områden. Utifrån det kan sedan konkreta förslag kring Sveriges nya livsmedelsberedskap tas fram.
En del av hela Sveriges beredskap
Parallellt med Livsmedelsverkets uppdrag och projekt arbetar andra myndigheter och aktörer med beredskapen på andra områden. Livsmedelsverket behöver bland annat ta hänsyn till det arbete som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap gör kring nationell försörjningsberedskap och planering av varor och tjänster.
Olika statliga utredningar och politiska inriktningar som livsmedelsstrategin, Agenda 2030, EU:s gemensamma jordbrukspolitik och nationella säkerhetsstrategin behöver också vägas in i arbetet.
För att ytterligare stärka beredskapen inom samhällsviktiga områden har regeringen inrättat tio olika beredskapssektorer. Från och med 1 oktober 2022 är Livsmedelsverket sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten (inklusive avlopp och avfall). Det betyder bland annat att Livsmedelsverket ska stödja och samordna sin sektors beredskapsmyndigheter och bidra med en samlad lägesbild av beredskapen.
Livsmedelsförsörjning
Det är först när människor har tillgång till säker mat som vi har en fungerande livsmedelsförsörjning. Alla berörda aktörer måste bidra – både de som är verksamma i livsmedelskedjan och aktörer i andra sektorer som kedjan är beroende av för att kunna leverera. Därför har Livsmedelsverket en regelbunden dialog med myndigheter och näringslivet både i livsmedelssektorn och i angränsade sektorer.
Idag är nästan alla länder beroende av den globala marknaden. Både nationell och internationell produktion, handel och leveranskedjor måste fungera för att vi ska få tillgång till livsmedel. Det betyder att det internationella perspektivet blir viktigt i arbetet med livsmedelsberedskapen.
Här listar vi några av de projekt som pågår eller har avslutats under 2021–2023. En utförligare beskrivning finns i Livsmedelsverkets arbetsplan som du hittar via länken nedan.
Regeringsuppdrag inom livsmedelsberedskap
- Analys av mängden mat som finns i livsmedelssystemet
- Kartlägga vilka varor som är strategiska för att livsmedelskedjan ska fungera
- Identifiera verksamheter i livsmedelskedjan som är viktiga i totalförsvaret
- Analysera livsmedelskedjans beroenden och sårbarheter
- Kartlägga och analysera företagens förmåga att leverera varor och tjänster under höjd beredskap
- Internationellt samarbete kring livsmedelsberedskap, särskilt med Finland och Norge
- Bidra till att stärka samhällets förmåga att upptäcka antagonistiska hot mot livsmedelsförsörjningen
- Undersöka förutsättningarna för ökad lagerhållning i livsmedelskedjan
- Säkerställa att det finns säkra livsmedel även under kris och krig genom att livsmedelskontroll och laboratorieanalyser fungerar
- Grunder för prioritering och fördelning av kritiska resurser på livsmedelsområdet för det fall ransoneringslagen (1978:268) skulle behöva tillämpas.
- Reglering av viss personal för arbete med djurhälsa, djurskydd och säkra livsmedel vid höjd beredskap.
- Åtgärder vid en bristsituation i livsmedelskedjan (länk nedan)
- Kost vid höjd beredskap (länk nedan)
Projekt som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2:4 finansiering)
Dricksvattenförsörjning
Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och tillgången till dricksvatten behöver säkras vid kris och krig. Precis som för övrig livsmedelsförsörjning är tillgången till el, diesel, it, transporter, personal, laboratorieresurser med mera avgörande för att dricksvattenproduktionen ska fungera.
Regeringsuppdrag inom dricksvattenberedskap
- Minskad sårbarhet gällande tillgång, omfördelning och lagerhållning av kemikalierhet gällande tillgång, omfördelning och lagerhållning av reservdelar
- Översyn av lagstiftning för att upprätthålla dricksvattenförsörjningen till samhällsviktig verksamhet under höjd beredskap
- Utveckla frågor om regional prioriteringsförmåga avseende nödvatten och utveckla stöd för länsstyrelsernas vägledning till kommunernas arbete med kontinuitetsplanering för dricksvattenförsörjning.
- Samverkan med kemikalieindustrin i syfte att stärka beredskapen samt höja kunskapsnivån när det gäller civilt försvar och totalförsvar.
- Inrättande av nationellt dricksvattenlaboratorium.
Projekt som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2:4 finansiering)
- Framtagande av handbok för krisberedskap och civilt försvar för dricksvattenförsörjning
- Identifiera och klassificera skyddsvärd information inom dricksvattenförsörjningen.
- Utreda potentialen hos privat-offentlig samverkan på lokal nivå genom omfördelning av resurser i kris och under höjd beredskap
- Ta fram utbildningsmaterial om VAKAs nödvattencontainrar till förstärkningsresurser (ex frivilliga försvarsorganisationer) inom kommunal dricksvattenförsörjning under höjd beredskap.
- Stärkt förmåga inom dricksvattenkontrollen i samband med kris och höjd beredskap (länk nedan)
- Beslutsstöd och ökad mätkapacitet för dricksvattenproducenter och kommuner vid radiologisk nödsituation i hela hotskalan.
Arbete som finansieras av Nationella samordningsgruppen för dricksvatten
- Uppdatera Hotbilden för dricksvatten- och livsmedelsområdet: Hotbilden mot dricksvatten- och livsmedelsområdet (länk nedan)
- Dialog kring vilken förmåga som krävs för att kunna hantera en säkerhetspolitisk kris under minst tre månader
