Uppdaterad handbok ger stöd för klimatanpassning av dricksvattenförsörjning

Dricksvattenförsörjning är vårt viktigaste livsmedel och en samhällsviktig verksamhet. Det innebär att dricksvatten behöver kunna produceras och levereras oavsett om krisen är orsakad av exempelvis extremväder, cyberangrepp eller sabotage.

Klimatförändringen påverkar dricksvattenförsörjningen på flera sätt. Längre torrperioder och låga vattennivåer påverkar råvattentillgången. Skyfall och översvämningar kan öka risken för att skadliga mikroorganismer eller föroreningar sprids och påverkar dricksvattenkvaliteten. Högre vattentemperaturer kan också orsaka ökad mikrobiologisk tillväxt.

Uppdatering med flera åtgärdsförslag

2019 publicerade Livsmedelverket en handbok i klimatanpassning av dricksvattenförsörjning. Syftet var att utbilda och driva på det lokala och regionala arbetet med klimatanpassning. Handboken har nu uppdaterats för att hållas aktuell och användarvänlig. Bland annat har information om ansvarsfördelning, lagstiftning och koppling till beredskap utvecklats och tagits fram. Tonvikten ligger dock på klimatförändringens konsekvenser för dricksvattenförsörjningen, åtgärdsförslag och metodstöd för att identifiera och prioritera risker och åtgärder.

- Kommunerna har ett stort ansvar i att säkerställa dricksvatten åt befolkningen, och behöver arbeta med att förebygga och hantera klimatförändringens påverkan på försörjningen. Därför behöver det avsättas resurser, både för att säkerställa en långsiktig försörjning och för att förebygga och hantera krissituationer. Vi vet att resurser kan vara begränsande, men det viktigaste är att komma i gång med arbetet och förebygga de mest allvarliga riskerna, säger Karin Gustavsson, beredskapshandläggare på Enheten för dricksvattenförsörjning.

Åtgärderna och budskapen i den uppdaterade handboken ligger också i linje med andra förslag som Livsmedelsverket och den Nationella samordningsgruppen för dricksvatten lämnat tidigare.

Nu även råd för privatpersoner

Handboken är i första hand är riktad mot kommunala dricksvattenaktörer. Men ett kapitel innehåller stöd och vägledande frågor till privatpersoner med egen dricksvattenförsörjning, så kallad egen brunn. Delar av vägledningen kan också vara användbara för livsmedelsföretag och andra verksamheter som har egen vattenförsörjning. 

Arbete framåt

Livsmedelsverket kommer att fortsätta utveckla och sprida vägledning samt stötta dricksvattenaktörer i klimatanpassning av dricksvattenförsörjningen. Bland annat kommer det mer stödmaterial baserat på denna handbok för att inspirera och underlätta för dricksvattenaktörer att komma framåt i arbetet med klimatanpassning. Den 14 oktober håller Livsmedelsverket ett webbinarium med fokus på klimatanpassning, där bland annat handboken kommer att presenteras. Du kan anmäla dig via Livsmedelsverkets webbplats.

Handbok i klimatanpassad försörjning av dricksvatten

Livsmedelsverkets klimat- och sårbarhetsanalys

Webbinarier om dricksvattenberedskap

Fakta klimatförändringens effekter på dricksvatten

• Klimatförändringen innebär en högre medeltemperatur, förändrade nederbördsmönster och mer frekventa och intensiva extremhändelser som torka, värmeböljor och skyfall. För dricksvattenförsörjning innebär det utmaningar för att bibehålla god kvalitet på och tillräcklig tillgång till dricksvattnet.
• I Livsmedelsverkets klimat- och sårbarhetsanalys bedöms torka vara den mest allvarliga risken för dricksvattenförsörjning. Minskad tillgång till vatten för dryck, tillagning och hygien kan orsaka allvarliga störningar för hushåll, livsmedelstillverkning, måltidsverksamhet och andra samhällsviktiga verksamheter.
• Andra exempel är högre temperaturer som kan leda till en ökad frekvens av algtoxiner och bakteriell tillväxt, och kraftiga skyfall som kan orsaka spridning av skadliga ämnen till vattentäkter. Saltvatteninträngning på grund av havsnivåhöjningen är en annan utmaning för delar av Sverige, som kan kräva kostsamma och tekniskt utmanande åtgärder.
• Samtidigt kan det bli svårt att möta konkurrensen om vattenresurserna på grund av till exempel befolkningstillväxt eller att jordbruket väntas behöva mer vatten för bevattning.