Frågor och svar om avgifter

På den här sidan finns vanliga frågor och svar samlade om Livsmedelsverkets avgifter för kontroll. 

Varför införs ett nytt avgiftssystem?

Avgifterna behövde ses över av flera skäl. Modellen som gällde före 2020 gick inte längre att använda när Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel (kontrollförordningen) började tillämpas. Även den svenska förordningen om avgifter för offentlig kontroll (Förordning (2021:176) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter) är ny, vilket till exempel innebär att Livsmedelsverket från och med den 1 januari 2022 inför efterhandsdebitering.

Reglerna för hur avgifter ska beräknas för olika typer av livsmedelsanläggningar skiljer sig åt.

Till detta kommer att Livsmedelsverket fått ett regeringsuppdrag att se över avgifter för slakterier och vilthanteringsanläggningar. Det går inte att göra en översyn av avgifter för bara slakterier och vilthanteringsanläggningar, utan det är naturligt att samtidigt se över även andra avgifter. Detta för att samma principer för avgifter ska gälla där det är möjligt. Vi vill likabehandla företagen när det gäller avgifter.

Vad är nytt i och med det nya avgiftssystemet?

En stor förändring med det nya avgiftssystemet är att kontrollen debiteras i efterhand baserat på faktiskt utförd kontroll i stället för på planerad kontroll som tidigare. Själva kontrollen är som vanligt, men avgifterna är nya.

För besiktning vid slakt så fastställer vi som vanligt ett slaktschema. Men den årliga avgiften ersätts med efterhandsdebitering. Kontrollavgiften baseras på den verkliga tiden kontrollen tar. För mindre slakterier och vilthanteringsanläggningar som inte har ständig bemanning kostar också varje besök, en inställelseavgift införs. Detta för att skapa incitament för en effektiv slaktplanering som minimerar antalet besök och därmed kostnader för resor.

En målsättning har varit att varje verksamhetstyp ska bära sina egna kostnader, därför är det olika avgifter för olika storlekar av slakterier till exempel. Målet är att debitera kostnaderna där de uppstår, på så vis undviker vi att ett kollektiv ska betala för kostnader som uppstår i ett annat kollektiv.

Hur påverkas företaget av det nya avgiftssystemet?

Hur just din anläggning påverkas av det nya systemet är svårt att förutsäga. Det beror på hur mycket mer eller mindre tid det går åt till kontrollen jämfört med den schablontid Livsmedelsverket tidigare räknat med. I det nya systemet betalar du för den tid som går åt på just din anläggning. För vissa kan kontrollen bli dyrare, för andra billigare.

Det blir också tydligare hur du kan påverka din egen avgift. Kan du göra förändringar i din slaktplanering så att det blir färre besök, så minskar avgiften. Samma sak om du kan förändra förutsättningarna för kontrollen så att den går snabbare att genomföra, t.ex. förbättra ljusförhållandena eller ändra var och hur organ och kropp presenteras för besiktning.

Vid kontroll av företaget kan du underlätta kontrollen genom att ha god ordning på de eventuella dokument som inspektören vill se.

Hur ser besluten om avgift ut och när fattas de?

Vid varje faktureringstillfälle fattas ett beslut om avgift och stöd. Fakturan kommer i samma utskick som beslutet om avgift och stöd. Den slutliga utformningen av stödet kan beslutas först efter att regeringen fastställt villkoren för hur Livsmedelsverket får använda anslaget. 

Slakterier med ständig närvaro får månadsvisa beslut om avgift och stöd. Mindre slakterier, vilthanteringsanläggningar och andra livsmedelsanläggningar får beslut kvartalsvis. I beslutet framgår månadsvis den beslutade avgiften och för slakterier och vilthanteringsanläggningar även det beslutade stödet.

I en bilaga till beslutet framgår mer detaljer. Här framgår hur många timmar kontroll som utförts, vilken timtaxa som använts och vad avgiften för kontrollen beräknas till. För slakterier och vilthanteringsanläggningar utan ständig bemanning framgår även hur många besök som gjorts och vad inställelseavgiften beräknats till. Uppgifterna redovisas veckovis och uppdelade på olika typer av kontroll t.ex. avgift för kontroll vid slakt, avgift för kontroll av livsmedelsföretagare, avgift för exportkontroll osv. Det framgår även om påslag på avgiften tillkommer för t.ex. kontroll utanför slaktschema.

I bilagan till beslutet framgår även hur mycket stöd som slakteriet/vilthanteringsanläggningen får under motsvarande period. Uppgifterna om stöd redovisas månadsvis och uppdelade på olika typer av stöd. Den slutliga utformningen av stödet kan beslutas först efter att regeringen fastställt villkoren för hur Livsmedelsverket får använda anslaget. 

När och hur ofta kommer fakturorna?

Hur ofta du får en faktura beror på vilken typ av avgiftsmodell som gäller för din verksamhet.  Fakturan följer med beslutet om avgift.

  • Stora slakterier med ständig närvaro faktureras månadsvis.
  • Mindre slakterier och vilthanteringsanläggningar faktureras kvartalsvis.
  • Övriga anläggningar faktureras kvartalsvis.

Skälet till att vi valt att ha olika faktureringsintervall är dels att stora slakterier har mer kontrolltid, och fakturering per månad ger då en jämnare fördelning av kostnaderna. Mindre slakterier har däremot mindre kontrolltid, och också lägre avgiftsbelopp. Vissa har också endast slakt vissa perioder av året. Det är då rimligt att fakturera kvartalsvis, för att inte den administrativa belastningen för både företag och Livsmedelsverket ska bli onödigt stor.

Fakturan för en period skickas ut i slutet av månaden efter att perioden är slut, samtidigt som Livsmedelsverket fattar beslut om avgift.

Exempel 1: En månadsvis faktura för februari skickas ut i slutet av mars.
Exempel 2: En kvartalsvis faktura för första kvartalet (januari-mars) skickas ut i slutet av april.

Hur beräknas avgiften?

Sammanfattat beräknas avgiften enligt nedan:

  • Slakterier med ständig närvaro: tid för kontroll * timtaxa för officiell veterinär respektive officiell assistent
  • Slakterier/Vilthanteringsanläggningar utan ständig närvaro: tid för kontroll * timtaxa + antal besök * inställelseavgift (inställelseavgift enbart för köttkontroll)
  • Övriga livsmedelsanläggningar: tid för kontroll * timtaxa

Under normalarbetstid och inom fastställt slaktschema gäller att avgiften beräknas utifrån den tid som kontrollen tar. Tiden som kontrollen tar är inte densamma som den tid som veterinär, assistent eller inspektör varit på plats på anläggning. Till kontrollen räknas även den tid som läggs på för- och efterarbete av kontrollen.

Tiden för kontroll multipliceras med en timavgift som gäller för just den specifika anläggningen och kontrollen i fråga. Det finns olika timtaxor för olika typer av kontroll till exempel kontroll vid slakt och exportkontroll. Det finns även olika timtaxor för olika typer av anläggningar, till exempel så är timtaxan för kontroll av livsmedelsföretagare olika för ett slakteri och ett mejeri.

Slakterier och vilthanteringsanläggningar betalar även ett procentuellt påslag på timtaxan vid kontroll utanför normal arbetstid och utanför slaktschema (enbart slakterier med ständig bemanning).

Slakterier och vilthanteringsanläggningar utan ständig bemanning betalar utöver avgift för nedlagd tid även en inställelseavgift per besök.

Slakterier och vilthanteringsanläggningar kan få statsstöd för delar av sin avgift.

Hur vet jag min avgift på ett år?

Det är svårt att på förhand ge besked om vad en avgift per år kommer att bli för en enskild anläggning. Avgiften beror helt på hur lång tid varje enskild kontroll tar, och vi vet från erfarenhet att det kan skilja sig åt ganska mycket mellan att utföra samma uppgift på två olika anläggningar. Avgiften beror också på hur ofta kontroll ska göras.

Har du ett slakteri eller en vilthanteringsanläggning beror den slutliga avgiften också på hur mycket stöd som du har rätt till. I den modell som Livsmedelsverket nu jobbar med, kommer stöd för liten produktion bero på hur slaktvolymen utvecklas. Stöd för följsamhet kommer bero på hur väl du följer din slaktplanering och kraven för till exempel anmälan och avbokning av slaktdagar. Den slutliga utformningen av stödet för liten produktion 2022 kan beslutas först efter att regeringen fastställt villkoren för hur Livsmedelsverket får använda anslaget. 

Hur kan jag sänka min avgift?

Genom att minska tiden för varje kontroll kan du minska din avgift. Du kan påverka tiden för kontroll genom att skapa så goda förutsättningar för kontrollen som möjligt. Det är svårt att ge råd som funkar för alla, eftersom varje anläggning är unik.

Vid mindre anläggningar kan det handla om att det ska vara bra ljus, lätt att komma åt att kontrollera både kroppar och organ (rätt höjd, inte för tätt), nära att göra rent sin utrustning. Detta gäller både för besiktning före och efter slakt.

Har du ett litet slakteri utan ständig närvaro kan du påverka din avgift genom att se över din slaktplanering. Är det möjligt att minska antalet besök per slakttillfälle genom att planera slakten annorlunda? T.ex. slakta två dagar på rad istället för två dagar med en dag emellan. Kan du slakta djuren under färre tillfällen, dvs slakta några fler djur per dag? Behöver du skapa bättre belysnings- och besiktningsförhållanden? Eller krävs det ett rymligare stall så du kan ta emot en dags slakt så att den kan besiktigas vid ett levandedjursbesök? Behövs större utrymmen för att kunna presentera organ vid ett och samma tillfälle? Kan du spara hela dagens organ på ett sätt som gör att besiktningen efter slakt kan göras vid ett och samma tillfälle?

När det gäller annan kontroll kan du själv vara väl förberedd och ha ordning och reda på eventuella dokument som kan behövas vid kontrollen, se till att det finns personer på plats som har tid avsatt för kontrollen och som kan följa med inspektören.

För större slakterier kan det exempelvis handla om att se över besiktningspositioner och slakthastigheten, eller se över om det går att göra något för att minska behovet av veterinär för levandedjursbesiktningen. Går det att planera om intransporterna?

Vad ingår i taxan?

  • Löner till den personal, inklusive stödpersonal och administrativ personal, som medverkar i den offentliga kontrollen samt socialförsäkrings- och pensionsavgifter och försäkringskostnader för personalen.
  • Kostnader för anläggningar och utrustning, inklusive kostnader för underhåll samt försäkringar och andra därmed förbundna kostnader.
  • Kostnader för förbrukningsmaterial och verktyg.
  • Kostnader för utbildning av den personal som avses i led a, med undantag för den utbildning som krävs för att erhålla den kompetens som krävs för att vara anställd hos de behöriga myndigheterna.
  • Kostnader för resor och därmed förbundna traktamenten för den personal som avses i led a.
  • Kostnader för provtagning och för laboratorieanalys, laboratorietestning och laboratoriediagnostik som officiella laboratorier tar ut för dessa uppgifter

Inspektören har inte varit här så länge, hur kan ni då ta betalt för så många timmar?

Det ingår mer än bara besöket i kontrollen. Inför varje kontroll förbereder sig inspektören genom att se över kontrollhistoriken på din anläggning. Både för att se vilka kontroller som gjorts nyligen och se resultatet av dem. Den kommande kontrollen ska planeras, vad ska inspektören titta på? Efter besöket på plats ska kontrollen dokumenteras och du ska få besked om resultatet av kontrollen. Allt detta är tid som ingår i kontrollen.

När det gäller kontroller vid slakt gäller delvis samma sak. De som kontrollerar ska bland annat ta fram arbetsmaterial innan de kan gå till sina positioner, och de ska skriva eventuella beslut och journalföra slakten.

Hur lång tid tar en besiktning före eller efter slakt?

Hur lång tid besiktningen före eller efter slakt tar beror på många faktorer. En del av dessa faktorer kan du som företagare påverka medan andra är svåra att förutse eller påverka. Det är svårt att säga hur lång tid en ”normal” besiktning ska ta, eftersom förutsättningarna för besiktning skiljer sig åt så mycket mellan olika anläggningar. Man kan grovt dela in faktorer som påverkar besiktningstiden i tre grupper.

Faktorer hos djuren vid besiktning före slakt

Om djuren som besiktigas är rena och friska tar besiktningen oftast kortare tid. Djur som är stressade eller på annat sätt påverkade gör att det kan ta längre tid att få en bild av djurets hälsa och tillstånd. Djur som är stressade eller behöver återhämta sig från transporten kan behöva få en period för att lugna ner sig innan levandedjursbesiktningen görs, för att det ska gå att göra en bedömning om djuret kan slaktas eller inte. Ibland krävs det utvidgad undersökning, och det kan vara nödvändigt att dokumentera mera, t.ex. ta bilder, mäta kroppstemperatur med mera.

Lätthanterliga djur är lättare att besiktiga.

Ibland kan det behövas hjälp för att kunna se alla djuren, t.ex. om det är flera djur som står o trycker mot ett hörn är det svårt att kunna bedöma det innersta djuret.

Faktorer hos kroppar och organ som besiktigas efter slakt

Kroppar och organ ska bedömas som en helhet när beslut fattas om köttet är okej att äta eller inte. Friska djur går snabbare att besiktiga. Om något ser avvikande ut kan det behövas en utvidgad besiktning för att bedöma utbredningen av förändringarna, om det finns andra förändringar som påverkar beslutet.  

Djurkroppar som är välputsade och rena efter slakten går också i regel snabbare att besiktiga.

Förhållandena i de lokaler där djuren eller kroppar och organ besiktigas

Hur själva besiktningslokalerna, stallet, hallen eller kylen, är utformade påverkar tiden för besiktning. Är det dåligt ljus kan det ta längre tid att besiktiga. Är allt lättillgängligt så tar det oftast kortare tid än om organ och kroppar är åtskilda i olika lokaler. Hänger eller ligger allt framme  på ett sätt som gör att det är lätt att besiktiga går det snabbare än om kontrollanten ska hålla på och vända, flytta och leta. Även möjligheten att sterilisera kniven, skölja av sig med mera ser olika ut vid olika anläggningar och kan påverka besiktningstiden.

Varför får mitt företag så mycket kontroll?

Att det ska finnas livsmedelskontroll är reglerat i lagen. Som livsmedelsföretagare är du ansvarig för att de livsmedel du producerar är säkra och att de som köper dina livsmedel får rätt information om dem.

Kontrollen är inte valbar. Hur ofta ditt företag kontrolleras beror dels på slaktschemat, för slakterier och vilthanteringsanläggningar, men också på riskklassen. Riskklassen är ett mått på hur stora faror som finns i livsmedelshanteringen du bedriver, och hur mycket livsmedel din verksamhet producerar. Riskklassen ger en grund för planering av antalet besök hos just dig. Fler besök görs när riskklassningen kommer fram till att det behövs.

Kontrollen är till för oss alla. Kontrollmyndigheternas uppdrag är att övervaka att lagen följs. Har du följt lagen får du ett kvitto på det. Har du missat något, vet du vad du behöver göra. Har någon annan missat något vet du att även dom behöver fixa det, ni konkurrerar på lika villkor.

Senast granskad 2021-12-28