Att säkra dricksvatten kräver långsiktig planering och investeringar. Den som producerar och distribuerar dricksvatten ansvarar för att vattnet räcker och håller god kvalitet. Det innebär att det måste finnas både planering och beredskap för situationer när vattnet riskerar att ta slut.
Livsmedelsverkets nationella resurser för nödvatten är begränsade och ska bara användas i akuta lägen. Därför behöver dricksvattenaktörer och kommuner se över sina egna möjligheter att ordna dricksvatten vid vattenbrist och torka.
Torka kan också försämra råvattenkvaliteten. I grundvattentäkter kan sjunkande nivåer innebära att kvaliteten försämras innan vattnet tar slut. Höga vattentemperaturer i ytvattentäkter kan påverka dricksvattenberedningen.
Förberedande råd till dricksvattenaktörer och kommuner
Åtgärder när det är risk för torka
- Följ nuläge och prognoser för grundvattennivåer på SGU:s webbplats. På SMHI:s webbplats finns väderinformation och prognoser.
- Gå igenom nuläget i råvattentäkterna och gör prognoser för om, och när, dricksvattenbrist kan uppstå.
- Skapa samverkanskanaler redan innan en kris uppstår. Senast när det finns ett verkligt hot om vattenbrist ska dessa vara aktiva. Informera länsstyrelsen om läget och om ni behöver ett samverkansmöte eller ISF (inriktnings och samordningsfunktion).
- Planera bemanningen inför en torr sommar. Säkerställ att även semesterperioden bemannas med erfarna .
- Ta reda på vad som gäller i vattendomen för vattenuttag och vilka marginaler ni har. Bedöm om tillståndet behöver ses över.
- Använd Guiden för nödvattenplanering som stöd för beslut och metodval. I Handboken för krisberedskap och civilt försvar för dricksvatten, modul 3, finns praktiska råd.
- Undersök vilka alternativa försörjningsmöjligheter som finns. Om ledningsnätet är sammankopplat med grannkommuner – hur mycket vatten kan de avvara?
- För dialog med kommunledningen om informationskampanjer för att spara vatten. Tänk på att kampanjer som bara gäller delar av kommunen kan skapa förvirring. Diskutera även bevattningsförbud och eventuella sanktioner.
- Bedöm vilken nivå av nödvattenförsörjning som är möjlig att upprätthålla och förankra den i kommunen. Många hämtställen innebär omfattande logistik och stora resursbehov.
- Förbered de resurser som behövs, både personal och utrustning. Räkna med att de kan behövas under längre tid.
- Inventera tillgången på stora tankar för dricksvattentransporter och möjliga tappställen i närområdet. Vid samtidig vattenbrist i flera kommuner kan tankbilskapaciteten bli begränsad, och långa transporter kan krävas.
- Dokumentera alla förberedelser.
Åtgärder när vattenbrist hotar
- Kommunicera tidigt med berörda kommuner om situationen.
- Se över om det finns reservvatten som kan startas snabbt . Bedöm om gamla vattentäkter kan användas igen med ”akutrening”, eller om det vattnet kan användas till annat än dricksvatten. Om reservvatten ska användas som dricksvatten finns regler att ta hänsyn till.
Dricksvattenanläggning i reserv - Inför bevattningsrestriktioner i god tid.
- Stäng vattenkiosker eller begränsa vilka verksamheter som får använda dem i ett akut läge.
- Undersök var vatten kan hämtas från andra kommuner.
- Se över möjligheten att hyra eller låna stora tankar. Planera för transporter och logistik.
- Prioritera vilka samhällsviktiga verksamheter som ska få vatten först vid avbrott, även privata verksamheter som är samhällsviktiga.
- Ta fram underlag för konsekvenserna av ett trycklöst nät utifrån rådande förhållanden.
- Använd vattenverkens processvatten till andra ändamål, till exempel dammbindning och bevattning. Detta behöver planeras i förväg.
- För en dialog med verksamheter som har stor vattenförbrukning om de kan styra sin vattenanvändning till tider på dygnet då andra inte använder så mycket vatten.
Råd till dricksvattenaktörer och kommuner i det akuta skedet
Kommunicera både brett och med enskilda verksamheter
- Ge snabb information till allmänheten och berörda aktörer. Använd ordinarie kanaler och håll webben uppdaterad.
- Bestäm hur kommunikationen ska organiseras om ni levererar vatten till flera kommuner. Vem är talesperson? Det är viktigt att alla kommuner ger samma budskap.
- Ha särskilda dialoger med storförbrukare. Detta kan behöva förankras i kommunledningen.
- Samverka med närliggande vattenproducenter, även om de inte själva är drabbade. Många konsumenter vet inte vilken producent de har.
Åtgärder inom kommunens övriga verksamheter
Kommunen behöver en gemensam syn på vilka verksamheter som behöver vatten för att fungera. Om exempelvis badhus ska stängas bör alla kommuner med samma vattenproducent göra likadant.
Se över hur vattenanvändningen kan minskas, till exempel genom att stoppa bevattning, fordonstvätt, badhus och fontäner. Alla – både privatpersoner och verksamheter – bör bidra.
Informera räddningstjänsten om läget. Om de kan använda sjövatten är det bättre än dricksvatten. Räddningstjänstens tankar bör inte användas för dricksvattendistribution.
Åtgärder och tips för att spara på vatten
- Undersök alternativ bevattning, till exempel sjövatten. Tänk på att uttag ur sjöar och vattendrag regleras i lag. Kontakta länsstyrelsen för bedömning.
- Uppmuntra hushåll och företag att spara , till exempel genom att spara regnvatten till bevattning och annan användning där det inte behövs dricksvattenkvalitet.
- Inför bevattningsförbud utan dispenser.
- Stäng av delar av nätet och ordna tappställen.
- Klargör prioriteringen för nödvatten: vem får vatten först och varför?
- Bedöm om ledningsnät eller fastigheter kan trycksättas med vatten från tankar.
- Inför alternativa rutiner i kommunala verksamheter, till exempel flaskvatten, våtservetter och handsprit.
- Anpassa verksamheter, till exempel genom lågintensiva gymnastiklektioner som inte kräver dusch.
- Prioritera arbete med att hitta och åtgärda läckor.
- Överväg avsaltningsverk eller mobila vattenverk. Förbered detta i god tid då det kan kräva bedömning av den kommunala kontrollmyndigheten.
Samverkan avseende brandsläckning
Brandsläckning försvåras när brandposter inte kan användas. Räddningstjänsten har vatten för livräddande insatser men behöver påfyllning för att begränsa skador. Samråd därför om var fordon kan fyllas med vatten.
Sprinkleranläggningar som är kopplade till det kommunala nätet kan sluta fungera vid vattenbrist. Då kan brandvakter behövas för att hålla lokaler öppna.
Stöd till enskilda brunnsägare
Enskilda brunnar är inte VA-producentens ansvar, men de finns inom kommunens geografiska område. Kommunen behöver därför ha en strategi för hur dessa invånare ska stödjas.
- Planera platser där invånare kan hämta dricksvatten.
- Öppna omklädningsrum där invånare kan tvätta sig och duscha.
- Ge råd om hur vatten som inte är dricksvatten kan samlas in och användas, till exempel för toalettspolning.
- Här finns ytterligare råd till enskilda brunnsägare.
Torka – så kan dricksvattnet i din brunn påverkas
Stöd till lantbruk med djurhållning
Lantbruk med djurhållning utanför VA-verksamhetsområdet är inte VA-producentens ansvar, men kommunen behöver ändå ha en strategi för hur dessa verksamheter ska hanteras.
Råd till länsstyrelser
- Följ utvecklingen noga och jämför med tidigare år. Var ute i god tid.
- Uppmana kommunerna att sätta in tidiga åtgärder.
- Se över bemanningen och ta ett helhetsgrepp när torka kan förutses. Torka påverkar många sektorer, till exempel dricksvattenförsörjning, bevattning, foderförsörjning och risk för skogsbränder.
- Ha dialog med dricksvattenproducenter och större aktörer med egna brunnar, som stora djurgårdar.
- Sammanställ en lägesbild för hela länet och dela den med kommunerna.
- Kommunicera och uppdatera er om läget i angränsande län och om nationell rapportering.
- Stöd kommunerna med analyser av nationella underlag och komplettera med regional och lokal information.
- Hjälp kommuner som behöver föra dialoger över kommungränserna. Ge stöd inför en eventuell prioritering av dricksvatten.
- Öka vid behov operativ tillsyn för att minska vattenanvändning hos andra aktörer, till exempel vid bevattning.
Exempel från Kalmar
Kalmar län har drabbats av torka flera gånger det senaste decenniet. Där hålls regionala samverkansmöten om vattenförsörjningen året runt, och tätare under sommaren. Länsstyrelsen tar fram underlag där aktörernas lägesbilder jämförs med nationella och regionala data. Tillsammans föreslår de åtgärder.
Under de flesta somrar går länsstyrelsen ut med ett pressmeddelande om ”bevattningsförbud” när vattenflödena i åar och vattendrag är så låga att vattenuttag inte bedöms möjliga utan tillstånd. Lagstiftningen medger undantag om uttaget inte påverkar allmänna eller enskilda intressen.
Flera länsstyrelser arbetar på liknande sätt. Vissa håller regelbundna möten med länets aktörer, medan andra väntar på initiativ från enskilda aktörer innan de kallar till samverkansmöte.
