PFAS - Poly- och perfluorerade alkylsubstanser

Vattenkran

PFAS är ett samlingsnamn för en grupp industriellt framställda kemikalier som har många användningsområden. PFAS finns i miljön och har förorenat dricksvatten och livsmedel. Att dricka vatten med höga halter av PFAS under lång tid misstänks öka risken för negativa hälsoeffekter.

Vad är PFAS?

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en stor grupp ämnen. De förekommer inte naturligt, utan började framställas i mitten av 1900-talet. Det finns 4700 olika PFAS-ämnen. De mest kända substanserna kallas PFOS och PFOA.

Var finns PFAS?

På grund av att de flesta PFAS-ämnen är så svåra att bryta ner finns de överallt i miljön. De allra flesta i Sverige får i sig mest PFAS från maten och inomhusmiljön. På platser där dricksvattnet har förorenats av PFAS, till exempel från brandövningsplatser, kan det svara för en större del av det man får i sig.

PFAS används i en mängd olika produkter på grund av dess unika egenskaper av att både vara vatten- och oljeavvisande och tåla höga temperaturer. PFAS används bland annat i impregneringsmedel i textilier och heltäckningsmattor, i papper och kartong till matförpackningar, i stekpannor, rengöringsmedel och brandskum.

Är PFAS farliga?

De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men ämnena lagras länge i kroppen. Om man får i sig PFAS under lång tid skulle det kunna påverka hälsan. Därför är det viktigt att få i sig så lite som möjligt av dessa ämnen, framförallt innan man får barn.

Foster, spädbarn och barn är troligen extra känsliga för PFAS. Ämnena förs över till foster via moderkakan och till ammade spädbarn via modersmjölken. Studier har visat att PFAS-ämnen kan påverka immunförsvaret, födelsevikten, kolesterolhalten i blodet och leverenzymer.

PFAS i maten

PFAS som släpps ut i miljön hamnar till slut i maten, eftersom de i princip inte kan brytas ner. I mat är det framför allt PFOS och PFOA som finns i störst mängd.

PFOS lagras lätt in i fisk och den allra största delen PFOS vi får i oss kommer från den fisk vi äter, medan många olika livsmedel kan innehålla PFOA.

PFAS i dricksvattnet

Vattentäkter, både ytvatten- och grundvattentäkter, som ligger i områden där det finns eller har funnits brandövningsplatser, kan bli förorenade av PFAS. Samma sak gäller platser där räddningstjänsten släckt bränder med skum som innehåller PFAS. 

Om du skulle få i dig höga halter av PFAS, till exempel på grund av förorenat dricksvatten, riskerar du att få i dig mer PFAS än vad som anses säkert. Det här gäller om du vill veta om ditt dricksvatten innehåller skadliga ämnen:

  • Kommunalt dricksvatten - Dricksvattenproducenten ansvarar för att dricksvattnet inte innehåller skadliga ämnen, som till exempel PFAS. Vill du veta hur det står till med ditt kranvatten bör du vända dig till din dricksvattenleverantör eller till din kommun.
  • Egen brunn/enskild dricksvattenanläggning – Du ansvarar själv för kvaliteten på dricksvattnet och för att hålla brunnen i bra skick.  Kontakta din kommuns miljö- och hälsoskyddskontor, eller motsvarande kommunal förvaltning, för att ta reda på om du bor i ett område som kan vara förorenat av PFAS. Det är i så fall viktigt att du kontrollerar halten PFAS i dricksvattnet från din brunn. Kommunen kan hjälpa till med information om hur du gör för att undersöka halten PFAS i ditt dricksvatten.

Vad gör myndigheterna?

Flera myndigheter samarbetar för att hantera problemen med PFAS. Syftet med samarbetet mellan myndigheterna och forskningsinstitutionerna är att förbättra riskbedömning, regelutveckling, miljöövervakning, forskning, teknikutveckling och den offentliga kontrollen.

Myndigheter och forskare arbetar med att:

  • Planera för ytterligare kartläggning av förorenade områden.
  • Medverka till att nya tekniker utvecklas som kan användas för provtagning, analys, vattenrening och sanering av områden som förorenats av PFAS.
  • Föra dialog med berörda aktörer för att stimulera till att PFAS fasas ut.

Fördjupning

Det finns över 4700 olika ämnen i PFAS-gruppen och två av de mest kända substanserna kallas PFOS och PFOA. Dessa två ämnen ingår i gruppen perfluorerade alkylsyror (PFAA) som består av en fluorerad hydrofob alkylkedja av varierande längd (oftast C4 till C16) med en hydrofil grupp i slutet av kedjan.

PFOS tillhör perfluoroalkylsulfonsyrorna (PFSA) och PFOA tillhör perfluoralkylkarboxylsyrorna (PFCA).

Strukturformel för PFOS

Strukturformel för PFOA

PFAS tål höga temperaturer och har förmågan att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. Därför används ämnena mycket och finns i många produkter. PFAS finns bland annat i impregneringsmedel för papper, textilier och heltäckningsmattor och i rengöringsmedel (till exempel golvpolish). PFAS används också i kemi-, verkstads- och elektronikindustrin.

Brandsläckningsskum är ett användningsområde för PFAS som fått mycket uppmärksamhet. Mellan 1985 till 2003 använde bland andra Försvarsmakten brandsläckningsskum som innehöll PFOS. Under 2000-talet kom insikten om PFAS stora spridning i miljön.

Sedan 2008 är det inom EU förbjudet att använda PFOS, och ämnen som kan brytas ned till PFOS, i kemiska produkter och varor med vissa undantag. Även PFOA är förbjudet från år 2020. Andra typer av PFAS har ersatt PFOS och PFOA inom många användningsområden.

Hälsoeffekter

I djurstudier har man sett att exponering för PFAS kan påverka både vuxna djur och avkomman som exponerats under dräktighet eller diperiod hos gnagare. Känsliga effekter är bland annat påverkan på immunsystemet, hjärnans utveckling och förändrad levervikt. Även hanliga reproduktionsorgan och könshormonnivåer kan påverkas, liksom utvecklingen av bröstkörteln och påverkan på sköldkörtelhormoner.

Epidemiologiska studier på människa tyder på att exponering för PFAS påverkar serumantikroppssvaret negativt efter vaccination mot bland annat difteri och stelkramp hos barn, vilket är den mest känsliga effekten som har observerats hos människa.

I studier på människa har man även sett samband mellan exponering för PFAS och ökade serumnivåer av kolesterol och mellan exponering för PFAS och ökade serumnivåer i leverenzym (ALT). Däremot har studierna inte sett någon ökning av diabetes, fetma eller metaboliskt syndrom.

Studier på människor visar även på samband mellan fosterexponering för PFOS och PFOA och sänkt födelsevikt. Det finns en viss osäkerhet runt den kliniska relevansen av dessa fynd, eftersom en koppling till låg födelsevikt (definierad som vikt <2500 g) inte har rapporterats.

Enligt Efsa finns inte tillräckligt stöd för att PFOS och PFOA skulle vara cancerframkallande för människa. Detta gäller både studier som utförts på yrkesmässigt utsatta individer och bland dem som utsätts för bakgrundsnivåer.

Efsa har tidigare gjort en riskvärdering av PFOS och PFOA och 2008 fastställdes ett så kallat tolerabelt dagligt intag (TDI) utifrån djurstudier på 150 ng/kg kroppsvikt och dag för PFOS och 1500 ng/kg kroppsvikt och dag för PFOA. Det motsvarar den mängd som en människa kan få i sig varje dag under hela livet av dessa ämnen utan att riskera någon påverkan på hälsan.

Under de senaste åren har Efsa arbetat med en uppdaterad riskvärdering av PFAS-ämnen i flera steg. I den senaste utvärderingen från 2020 anges ett gemensamt TVI (tolerabelt veckointag) för fyra olika PFAS; PFOA, PFNA, PFHxS och PFOS. I denna utvärdering utgår man från att dessa PFAS har liknande egenskaper och är lika toxiska.

I utvärderingen anges ett sammanlagt TVI på 4,4 ng/kg kroppsvikt och vecka (detta motsvarar ett TDI på 0,63 ng/kg kroppsvikt och dag). Detta TVI baseras på epidemiologiska studier och effekter på immunförsvaret. TVI-värdet är den exponeringsnivå man bör hålla sig under utslaget på hela livet. Ett överskridande av TVI under foster- och amningsperioden menar Efsa är inräknat i exponeringsberäkningen över hela livet och TVI är därför inte relevant för spädbarn.

Hur mycket får vi i oss?

De allra flesta i Sverige får i sig mest PFAS från maten och inomhusmiljön. Men på platser där dricksvattnet har förorenats av PFAS, till exempel brandövningsplatser, kan det svara för en större del av det man får i sig.

Efsa har gjort intagsberäkningar för att bedöma exponeringen för PFAS i den europeiska befolkningen (PFOA, PFNA, PFHxS och PFOS). Dessa fyra PFAS beräknas bidra med ca 46 % av de PFAS vi får i oss. Andra PFAS som bidrar till exponeringen är bland annat PFBA och PFHxA.

För ungdomar och vuxna varierar medelexponeringen från livsmedel i den europeiska befolkningen mellan 3 och 22 ng/kg kroppsvikt och vecka. Högexponerade (95:e percentilen) varierar mellan 9 och 70 ng/kg kroppsvikt och vecka. Barn har ungefär dubbelt så hög exponering som ungdomar och vuxna. De livsmedel som bidrar mest till PFAS-exponeringen är dricksvatten, fisk, frukt och ägg.

Senast granskad 2021-01-19