Nu får vissa insekter säljas som livsmedel men personer med skaldjursallergi bör vara försiktiga

2020-10-27

Efter en dom från Europadomstolen får nu vissa insekter säljas som livsmedel även i Sverige. Flera personer med skaldjursallergi kan också reagera mot insekter på grund av så kallad korsallergi. Livsmedelsverket vill därför informera om risken för denna typ av korsallergi. Informationen riktar sig särskilt till sjukvård, Astma- och allergiförbundet samt till personer med skaldjurallergi.

Skaldjursallergi och korsallergi mot insekter

I Sverige beräknas 20 000 – 24 000 personer, främst vuxna, vara allergiska mot skaldjur. Till skaldjur räknas kräftdjuren räka, kräfta, krabba, hummer samt blötdjur som mussla och ostron. Personer med skaldjursallergi kan drabbas av symtom som nässelutslag, astma, eksem, kräkningar eller magont efter intag. Även allvarliga anafylaktiska reaktioner finns beskrivna.

Hos många arter finns ”konserverade” proteinstrukturer som kallas panallergener. Skaldjur, insekter och kvalster tillhör alla djurgruppen leddjur (stammen Arthropoda). Hos leddjuren är muskelproteinet tropomyosin och enzymet argininkinas exempel på panallergener. På grund av panallergener kan en person, som exempelvis är allergisk mot räkor, få en allergisk reaktion efter intag av vissa insekter. Det beror på att personens allergiantikroppar mot räkor också binder till panallergenet från insekten.

Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) bedömer att korsallergi mellan skaldjur, spindeldjur (kvalster), mångfotingar och insekter kan förekomma. Symtom vid allergi mot skaldjur och insekter bedöms likna varandra. Anafylaktiska reaktioner finns beskrivna både mot skaldjur och insekter.

Vilka insekter kan orsaka korsallergi och allergiska symtom?

Livsmedelsverket bedömer att en betydande andel av personer med skaldjursallergi kan reagera mot vissa insekter. Panallergenet tropomyosin från mjölmask är mycket likt tropomyosin från andra leddjur. Beroende på leddjursart är 60 – 85 procent av aminosyrorna lika. I en studie fick 87 procent av personer med allergi mot räkor symtom efter provokation med mjölmask.

Det finns även studier som visar på korsreaktivitet mellan hussyrsa och kräftdjur. Efsa anger att det är troligt att förekomsten av allergi mot hussyrsa motsvarar den uppskattade förekomsten av allergi mot kräftdjur. Det finns även fallstudier som visar på allergiska reaktioner efter intag av bland annat mjölmask, silkesmask, gräshoppa och hussyrsa.

Rekommendationer gällande korsallergi

Livsmedelsverket rekommenderar att man ska uppsöka vården om man misstänker att man är allergisk mot ett livsmedel. I de flesta fall rekommenderar nationella och internationella läkarorganisationer och föreningar enbart att de livsmedel som utlöst symptom hos en allergisk person ska uteslutas efter diagnos, och inte andra närbesläktade livsmedel. Det finns dock undantag för mycket närbesläktade livsmedel som räkor, kräftor, hummer och krabba.

Dagens forskning pekar på att risken för korsreaktioner är relativt hög mellan skaldjur och vissa insekter. Det behövs dock mer studier om allergi och korsallergi mot insekter. Insekter har inte konsumerats som livsmedel i Sverige tidigare. Därför anser Livsmedelsverket att det av försikthetsskäl är viktigt att informera om den potentiella korsreaktionen.

Kort om reglerna

Det har från den 1 oktober 2020, under en övergångsperiod, blivit tillåtet att sälja livsmedel med insekter i alla EU-länder. Det betyder att de livsmedel med insekter som har fått säljas i ett fåtal EU-länder nu även får säljas i Sverige, utan att först ha godkänts av EU-kommissionen. Ett sådant godkännande görs efter att risker med livsmedlet bedömts av Efsa. Innan ett godkännande är på plats måste företagen själva bedöma dessa risker.

Det är alltid ett krav att konsumenter informeras om innehållet i livsmedel. Det ska framgå av ingrediensförteckningen vilken insektsart som ingår i livsmedlet.

Referenser

Efsa Panel on Dietetic products, Nutrition, and Allergy. Scientific opinion on the evaluation of allergenic food and food ingredients for labelling purposes. Efsa Journal 2014;12(11):3894.

Efsa Scientific Committee 2015. Risk profile related to production and consumption of insects as food and feed. Efsa Journal 2015;13(10):4257.

RIBEIRO JC, CUNHA LM, SOUSA-PINTO b, FONSECA J. Allergic risks of consuming edible insects: A systematic review. Mol Nutr Food Res. 2018; 62(1):1700030.

ILBÄCK N-G, EGERVÄRN M. Kemiska och mikrobiologiska faror rörande insekter som livsmedel, 2017. Livsmedelsverket. Dnr 2020/03525.

SJÖGREN-BOLIN Y. Kompletterande vetenskapligt underlag om allergena risker med insekter, 2020. Livsmedelsverket. Dnr 2020/03607.