Riksmaten barn

Den senaste undersökningen om barns matvanor är Riksmaten barn som genomfördes 2003. Nästan 2500 barn 4, 8 och 11 år gamla deltog. Resultaten visade att barnen i undersökningen åt för mycket godis, läsk, glass, snacks och bakverk och för lite grönsaker och frukt. 

Riksmaten barn 2003 visade att:

  • Barnen fick i sig för mycket mättade fettsyror, tillsatt socker och salt och för lite fibrer och vitamin D.
  • Barnen i undersökningen åt för mycket godis, läsk, glass, snacks och bakverk. Nästan en fjärdedel av den energi barnen fick i sig kom från dessa livsmedel. Sådan mat bidrar med mycket tillsatt socker och mättade fettsyror utan att ge så mycket näring.
  • Barnen åt bara hälften av den rekommenderade mängden grönsaker och frukt som är 400 gram per dag. Barnen behöver alltså äta dubbelt så mycket frukt och grönt för att få i sig mer fibrer, vitaminer och en mer välbalanserad kost.
  • Mellan 17 och 23 procent av barnen var överviktiga (isoBMI >25), varav 1 till 4 procent var feta (isoBMI >30). IsoBMI IsoBMI är ett mått för övervikt hos barn – se länk nederst på sidan.

Barns matvanor och näringsintag påminner om vuxnas. Livsmedelsverkets kostråd, som beskriver de mest önskvärda förändringarna, gäller därför även för barn över två år. (För barn under två år finns särskilda kostråd.)

Se längst ner under ”Mer information” för resultatrapporterna.

Kortfattat om hur Riksmaten barn 2003 gick till

Ett nationellt representativt urval av barn gjordes med hjälp av GfK:s Master Sample. Med hänsyn till regionala och sociala skillnader bildades ett "miniatyr Sverige" av Sveriges kommuner. Familjer med barn som fyllde fyra år under 2003 rekryterades slumpmässigt från de utvalda kommunerna. Från de utvalda kommunerna gjordes ett obundet slumpmässigt urval av skolor och därefter ett slumpmässigt urval av två klasser per skola, en i årskurs 2 och en i årskurs 5. Sammanlagt tillfrågades 924 familjer med fyraåringar och 2499 skolbarn.

Matdagbok och enkät

En matdagbok, i form av en öppen och skattad registrering, användes för att samla in information om vad barnen åt och drack under fyra dagar. Deltagarna skrev ner allt de åt och drack. Matdagboken fylldes i av barnen eller med hjälp av föräldrar eller vårdnadshavare. Dessutom ingick en enkät med frågor om bland annat längd, vikt, föräldrarnas utbildning och yrke, utländsk härkomst och var i landet man bor. Datainsamlingen genomfördes under våren och hösten 2003.

Deltagande och bortfall

Av de 924 tillfrågade familjerna med fyraåringar tackade 823 (89 procent) ja till att medverka i studien. Av dessa deltog 593, vilket motsvarar 64 procent deltagande.

Sammanlagt tillfrågades 51 klasser i årskurs 2 (1188 elever) och 54 klasser i årskurs 5 (1311 elever) att medverka i studien. Av de 2499 tillfrågade skolbarnen tackade 2232 ja, 1049 i årskurs 2 och 1183 i årskurs 5.

Totalt 1945 skolbarn genomförde undersökningen (888 i årskurs 2 och 1057 i årskurs 5), vilket motsvarar ett deltagande på 87 procent (85 procent i årskurs 2 och 89 procent i årskurs 5).

Bland bortfallet var en större andel pojkar, fler hade minst en förälder född utomlands och fler hade endast en vuxen och ett eller flera syskon i familjen jämfört med dem som deltog i studien.

Det fanns ingen större skillnad mellan deltagande barn och barn i bortfallet med avseende på ort, typ av mat, matallergi samt föräldrars utbildning och sysselsättning.

Se längst ner under ”Mer information” för metodrapporterna.

Ta del av data från Riksmaten barn 2003

Senast granskad 2020-06-10