Avgifter

Kostnaderna för livsmedelskontrollen ska täckas av avgifter.

Alla livsmedelsföretag ska vara godkända eller registrerade. Livsmedelsverket och kommunerna tar ut en engångsavgift för godkännande och registrering samt en årlig avgift för planerad kontroll.

Kontrollavgiftens storlek varierar beroende på kontrollbehovet. Avgifterna är knutna till en riskklassningsmodell. Den tar hänsyn till:

  • Vilken verksamhet som bedrivs.
  • Vilka risker som är förknippade med livsmedlen och med hanteringen och hur stora riskerna är. Att laga färdiga rätter från rått kött innebär till exempel större risk än att värma färdiglagade rätter.
  • Antal portioner som serveras eller hur mycket livsmedel som tillverkas.
  • Om livsmedlen är riktade till känsliga konsumentgrupper, till exempel små barn eller allergiker.
  • Behovet av märkning och information om livsmedlen.
  • Erfarenheter, det vill säga hur företagaren sköter sin verksamhet. Om verksamheten fungerar väl och företagets egen kontroll av livsmedelshanteringen är bra behövs färre kontroller och avgiften blir därmed lägre.

Livsmedelsverket tar även ut avgifter för viss provtagning. Det gäller bland annat kontroll av salmonella på slakterierna, kontroll av läkemedelsrester i kött och mjölk, kontroll av dioxiner i fisk och kontroll av bekämpningsmedel i frukt och grönsaker.

Avgifter tas också ut i samband med offentlig kontroll som ursprungligen inte var planerad. Kontroll som ursprungligen inte var planerad kan handla om kontroll som har blivit nödvändig efter att brister upptäckts under den planerade kontrollen, och myndigheten behöver komma tillbaka en extra gång för att kontrollera att bristerna är åtgärdade. Exempel på sådana brister är om en butik inte följer hygienbestämmelserna, om en restaurang inte kan ge information om innehållet i maten till den som har en matallergi eller inte kan ge information om varifrån en råvara eller ett livsmedel kommer.

Det kan också röra sig om kontroll som utförs för att bedöma omfattningen och konsekvenserna av brister man upptäckt vid till exempel den planerade kontrollen.

Även klagomål kan leda till att myndigheterna gör offentlig kontroll som inte ursprungligen var planerad. Myndigheten kan ta ut avgift om klagomålet bekräftas.

Länsstyrelserna, som ansvarar för kontrollen av livsmedelsföretag i primärproduktionen, till exempel mjölkproducenter, frukt- och grönsaksodlare och uppfödare, tar också ut avgifter för kontroller som ursprungligen inte var planerade.

Ett företag som visar att man uppfyller lagstiftningens krav kan få minskad kontrolltid påföljande år, efter beslut från kontrollmyndigheten. Ett företag som inte uppfyller kraven kan tvärtom få utökad kontrolltid.

Alla företag behöver inte kontrolleras varje år utan myndigheten kan på ett planerat sätt skjuta upp tiden för kontroll till efterföljande år. Myndigheten måste dock använda kontrolltiden för varje företag inom en treårsperiod.

Avgifter för Livsmedelsverkets anläggningar

Senast granskad 2020-05-27