Avgifter

Här kan du läsa allmän information om de avgifter som tas ut för livsmedelskontrollen.  Allra först svarar vi på några frågor vi just nu får kring avgiftens storlek och vad som ingår i kontrollen.

Varför har kostnaden för kontrollen ökat för vissa företag jämfört med förra året?

I Sverige finansieras den offentliga livsmedelskontrollen av avgifter från de livsmedelsföretag som kontrolleras. Fram till årsskiftet har i praktiken avgifter från slakterier och vilthanteringsanläggningar finansierat en del av kontrollen av övriga livsmedelsföretag.

Under 2019 omorganiserades Livsmedelsverkets kontroll. Detta har lett till en effektivare kontrollorganisation där kontrollen av slakterier och vilthanteringsanläggningar respektive övriga livsmedelsanläggningar bär sina egna kostnader för kontrollerna. För att täcka de kostnader som kontrollen har behövde timtaxan därför höjas.

Vad betalar jag för när Livsmedelsverket gör en kontroll?

I en kontroll ingår

  • förarbete inför kontrollen där vi bland annat går igenom tidigare kontroller
  • genomförande av kontroll på plats
  • genomförande av kontroll på distans
  • efterarbete där vi skriver en kontrollrapport från den kontroll som har genomförts.

I avgiften ingår bland annat följande

  • kostnad för kontrollarbetet
  • kostnaden för transporter i samband med kontrollarbetet
  • kostnader för att upprätthålla kompetensen hos kontrollpersonalen
  • kostnad för provtagning (den provtagning som ingår i provtagningsprogrammen omfattas inte av den årliga avgiften)
  • kostnad för lokaler som kontrollen behöver för arbetet.

Mitt företag är småskaligt – hur kan det ta så många timmar att kontrollera den?

Hur många timmars kontroll ett företag får årligen styrs av det som kallas för riskklassning. Ett företag med högre risker får mer kontrolltid än ett företag med mindre risker och ett företag med stor produktionsvolym får mer kontrolltid än ett företag med mindre produktionsvolym. Till det  läggs erfarenheten av verksamheten där kontrolltiden både kan minskas och ökas beroende på hur det har sett ut vid tidigare kontroller. Du kan läsa mer om riskklassning längre ner på sidan.

Avgifter

Livsmedelskontrollen omfattar alla företag i livsmedelskedjan, från primärproduktionen och alla led fram till att livsmedlen säljs eller serveras. Ansvaret för kontrollen delas mellan Livsmedelsverket, kommunerna och länsstyrelserna. 

Sveriges regering och riksdag har bestämt att kostnaderna för kontrollen ska täckas av avgifter, med undantag för kontrollen i primärproduktionen som finansieras genom skattemedel.

Godkännande

Alla livsmedelsföretag ska vara godkända eller registrerade. Livsmedelsverket och kommunerna tar ut en engångsavgift för godkännande och registrering samt en årlig avgift för planerad kontroll.

Riskklassningsmodell

Kontrollavgiftens storlek varierar beroende på kontrollbehovet. Avgifterna är knutna till en riskklassningsmodell. Den tar hänsyn till:

  • Vilken verksamhet som bedrivs.
  • Vilka risker som är förknippade med livsmedlen och med hanteringen och hur stora riskerna är. Att laga färdiga rätter från rått kött innebär till exempel större risk än att värma färdiglagade rätter.
  • Antal portioner som serveras eller hur mycket livsmedel som tillverkas.
  • Om livsmedlen är riktade till känsliga konsumentgrupper, till exempel små barn eller allergiker.
  • Behovet av märkning och information om livsmedlen.
  • Erfarenheter, det vill säga hur företagaren sköter sin verksamhet. Om verksamheten fungerar väl och företagets egen kontroll av livsmedelshanteringen är bra behövs färre kontroller och avgiften blir därmed lägre.

Livsmedelsverket tar även ut avgifter för viss provtagning. Det gäller bland annat kontroll av salmonella på slakterierna, kontroll av läkemedelsrester i kött och mjölk, kontroll av dioxiner i fisk och kontroll av bekämpningsmedel i frukt och grönsaker.

Avgift för inte planerad kontroll

Avgifter tas också ut i samband med offentlig kontroll som ursprungligen inte var planerad. Kontroll som ursprungligen inte var planerad kan handla om kontroll som har blivit nödvändig efter att brister upptäckts under den planerade kontrollen, och myndigheten behöver komma tillbaka en extra gång för att kontrollera att bristerna är åtgärdade.

Exempel på sådana brister är om en butik inte följer hygienbestämmelserna, om en restaurang inte kan ge information om innehållet i maten till den som har en matallergi eller inte kan ge information om varifrån en råvara eller ett livsmedel kommer.

Det kan också röra sig om kontroll som utförs för att bedöma omfattningen och konsekvenserna av brister man upptäckt vid till exempel den planerade kontrollen.

Även klagomål kan leda till att myndigheterna gör offentlig kontroll som inte ursprungligen var planerad. Myndigheten kan ta ut avgift om klagomålet bekräftas.

Länsstyrelserna, som ansvarar för kontrollen av livsmedelsföretag i primärproduktionen, till exempel mjölkproducenter, frukt- och grönsaksodlare och uppfödare, tar också ut avgifter för kontroller som ursprungligen inte var planerade.

Kontrolltid

Ett företag som visar att man uppfyller lagstiftningens krav kan få minskad kontrolltid påföljande år, efter beslut från kontrollmyndigheten. Ett företag som inte uppfyller kraven kan tvärtom få utökad kontrolltid.

Alla företag behöver inte kontrolleras varje år utan myndigheten kan på ett planerat sätt skjuta upp tiden för kontroll till efterföljande år. Myndigheten måste dock använda kontrolltiden för varje företag inom en treårsperiod.

Avgifter för Livsmedelsverkets anläggningar

Senast granskad 2020-07-10