Bra matvanor räddar liv

Forskning visar att hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom med 30 till 50 procent, och förebygga upp till en tredjedel av alla cancerfall. Du som jobbar i hälso- och sjukvården kan ge patienterna möjlighet att äta bättre, må bättre och få fler friska år i livet.

Se det som en självklarhet att prata om matvanor. Det är värt det, för också små förändringar gör stor skillnad. Du kan göra stor skillnad. Hälsosamma matvanor räddar liv. Prata mat, rädda liv.

Ohälsosamma matvanor är ett hot mot folkhälsan

Ohälsosam mat orsakar flest sjukdomar i Sverige idag. En fjärdedel av befolkningen riskerar att bli sjuka eller dö i förtid av livsstilssjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och cancer på grund av sina matvanor.

Övervikt och fetma är ett av våra allvarligaste folkhälsoproblem. Hälften av alla vuxna män, mer än en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn är överviktiga eller feta. Fortsätter utvecklingen så här kan var fjärde svensk lida av fetma år 2025.

Samtidigt visar forskning att hälsosam mat kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom med 30 till 50 procent, och förebygga upp till en tredjedel av alla cancerfall. Bra matvanor räddar liv.

Riskfaktorer som påverkar hälsan

Global Burden of Disease är ett globalt samarbete för att beräkna bördan av sjuklighet och död för olika riskfaktorer och sjukdomar. Den senaste genomgången visar att matvanorna rankas som den främsta riskfaktorn för ohälsa och tidig död i befolkningen i Sverige idag, vid sidan av tobak.

Sammanställningen är gjord av Institute for Health Metrics and Evaluation, och datan i bilden nedan är hämtade därifrån.

Bild på diagram som visar hur stor betydelse olika riskfaktorer har på hälsan

Matvanan är den viktigaste vanan

Alla måste äta varje dag. Att förbättra matvanorna kan få stor effekt både för individen och för folkhälsan. Det gör matvanorna till den viktigaste dagliga vanan.

Men Livsmedelsverkets undersökningar av vuxnas matvanor visar att många fortfarande äter för lite frukt och grönsaker, och för lite fullkorn, för mycket rött kött och charkprodukter, och får i sig för mycket salt och socker.

Livsmedelsverkets undersökning visar att:

  • 8 av 10 svenskar äter för lite frukt och grönsaker
  • 7 av 10 äter för lite fisk och skaldjur
  • 9 av 10 för lite fullkorn
  • 7 av 10 äter för mycket salt
  • 4 av 10 äter för mycket socker

Det återspeglas i den här sammanställningen från Institute for Health Metrics and Evaluation, över de största riskerna i svenskarnas matvanor.

Diagram som visar vad som är de största riskerna i svenskarnas matvanor

Dina patienter vill att du ska prata mat

Att förändra sina matvanor kan vara svårt, och en undersökning från Socialstyrelsen visar att var fjärde svensk skulle vända sig till hälso- och sjukvården för att få hjälp. Det är en tydlig uppmaning till vården att börja prata om mat.

För att hitta de som behöver råd och stöd, är det är viktigt att ta upp frågan om levnadsvanor. Vilka patientgrupper och riskgrupper finns på din vårdcentral, hur kan du möta deras behov? Och vad kan just den här patienten förändra för att äta hälsosammare och må bättre?

Enkla råd, ett lyssnande och reflekterande samtal, uppföljning och patientens delaktighet grundar för nya hälsosammare matvanor.

Hälsosamma matvanor kan minska hälsoklyftorna

Sociala ojämlikheter har stor inverkan på levnadsvanor och hälsa. Inte minst på matvanorna.

Forskning visar att socioekonomiskt utsatta grupper äter sämre och är mer drabbade av så kallade välfärdssjukdomar; hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, cancer och fetma. Sverige är inget undantag. Fortsätter utvecklingen som nu kommer de sociala hälsoklyftorna att öka.

Bra matvanor hos hela befolkningen behövs för att jämna ut hälsoklyftorna. I det arbetet har hälso- och sjukvården en självklar roll.

Du som arbetar på en vårdcentral möter människor ur hela befolkningen och har möjlighet att i samtal fånga upp de med störst behov av råd och stöd. Hälsosamma matvanor räddar liv, och är viktiga för folkhälsoarbetet.

Senast granskad 2019-08-20