Fisk och skaldjur - råd

Mer fisk! Ät fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan. Variera mellan feta och magra sorter och välj miljömärkt. 

Hitta ditt sätt - tips för att få det att funka

Variera mera!

Det finns mängder av olika sorters fisk och skaldjur. Gå på upptäcksfärd i fisk- eller frysdisken och gör nya bekantskaper. Miljömärkta förstås!

Fisk i alla former

Ät fisken på olika sätt, exempelvis som fiskburgare, stekta fiskkakor, i wok med grönsaker, i mustiga grytor och soppor, frasigt panerad, kryddigt ugnsbakad eller rå i form av sushi.

Snabba fisken

Mikra en portionsbit fisk i några minuter, krydda med lite salt och peppar, citron och dill – klart!

Gott på bröd

Fisk och skaldjur funkar fint som smörgåspålägg. Prova en macka med till exempel makrill i tomat, sill, tonfisk på burk eller räkor. Även lite fisk är bra för hälsan!

Miljösmarta musslan

För hälsan

För miljön

Miljöföroreningar i fisk

En del fisksorter kan innehålla för mycket miljöföroreningar, som dioxiner, PCB:er och kvicksilver. Det är sorter som de flesta äter sällan, men som kan vara vanliga vid fritidsfiske. Man kan minska risken att få i sig skadliga ämnen genom att äta olika sorters fisk, och inte bara några få sorter. Barn, unga och den som vill bli gravid i framtiden är mer känsliga för miljöföroreningar. Därför finns särskilda råd för dem, se nedan.

Dioxin och PCB

Dioxin och PCB finns främst i fet fisk som vildfångad lax, öring och strömming/sill från hela Östersjön, från Skånes sydkust till norra Bottniska viken inklusive dess älvar, i vildfångad lax, öring och sik från Vänern och Vättern samt i röding från Vättern.

Den lax som säljs i affär är oftast odlad eller fångad i Atlanten eller Stilla havet. Den inlagda sillen som säljs i butik är från norra Ishavet eller Västkusten och innehåller inte höga halter miljögifter. Den fisken kan du därför äta ofta. För att vara på säkra sidan kan du läsa på förpackningen, eller fråga i butiken eller på restaurangen, var sillen eller laxen kommer ifrån.

Kvicksilver

PFAS

Barn, unga, ammande, gravida och den som vill bli gravid i framtiden

För både barn och vuxna är det bra att äta fisk 2-3 gånger i veckan, och att välja olika sorter. Däremot rekommenderas barn upp till 18 år, den som vill bli gravid i framtiden, gravida och ammande att inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB oftare än 2-3 gånger per år. Det gäller

  • strömming/sill från Östersjön inklusive Bottniska viken (strömming och sill är samma fiskart, men den kallas "strömming" norr om Kalmar och "sill" söder om Kalmar). Den vanliga inlagda sillen som säljs i butik är från norra Ishavet eller Västkusten och innehåller inte höga halter miljögifter.
  • vildfångad (inte odlad) lax och öring från Östersjön inklusive Bottniska viken och dess älvar, Vänern och Vättern
  • sik från Vänern och Vättern
  • röding från Vättern.

Dioxin och PCB lagras i fettväven under flera år. Därför är det bra att utsättas för så lite dioxin och PCB som möjligt under uppväxten. När man är gravid eller ammar förs ämnena över till barnet via moderkakan och bröstmjölken, vilket kan påverka barnets utveckling.

Om du fiskar själv eller ofta äter egenfångad fisk

Abborre, gädda, gös och lake kan innehålla höga halter kvicksilver, men halten varierar mycket beroende på var fisken är fångad. Länsstyrelsen och kommunen har uppgifter om kvicksilverhalten i olika sjöar. Om du äter dessa fiskar oftare än en gång per vecka kan du få i dig kvicksilvermängder som på sikt kan skada din hälsa. Därför är det bra att variera med andra sorters fisk.

Strömming/sill från Östersjön/Bottniska viken, vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken och dess älvar, Vänern och Vättern, sik från Vänern och Vättern samt röding från Vättern kan innehålla höga halter dioxin och PCB. Vuxna som äter dessa fiskar oftare än en gång per vecka kan få i sig för mycket dioxin och PCB som på sikt kan skada hälsan. Därför är det bra att variera med andra sorters fisk.  För barn och den som vill bli gravid finns särskilda råd, se ovan.

Förvara och tillaga fisk

Rå vildfångad fisk kan innehålla skadliga parasiter. Dessa dör vid djupfrysning eller om fisken upphettas till 60 grader i minst en minut. Odlad lax behöver däremot inte frysas, då det är ytterst ovanligt att den innehåller parasiter. Här är några råd om vad du kan göra för att hålla all sorts fisk fräsch och minska risken för att bli sjuk:

  • Förvara alltid fisk och skaldjur kallt, högst 4°C.
  • Frys vildfångad fisk som ska ätas rå, gravas, lättmarineras eller kallrökas i minus 18°C i tre dygn. Större hela fiskar kan behöva frysas ytterligare ett par dygn. Då dör eventuella parasiter som kan finnas i fisken. Odlad lax behöver däremot inte frysas.
  • Använd tillräckligt med ättika och salt när du gör fiskinkläggningar och förvara den i kylskåp. Då minskar du risken för att bli sjuk. Salt, ättika och kyla är viktigast. Socker hämmar bara bakterier till en viss grad.
  • Vanligt koksalt, natriumklorid, passar bäst till gravning av fisk. Mineralsalt måste tillsättas i större mängd för att hämma bakterier lika bra och kan ge fisken dålig smak. Förvara den gravade fisken vid högst 4 °C.

Personer med nedsatt immunförsvar

Musslor och ostron

Musslor och ostron som plockas direkt från hav och strand kan innehålla hälsoskadliga algtoxiner. Ät därför endast kontrollerade, märkta musslor och ostron. De är testade och ska inte innehålla algtoxiner.

Musslor och ostron kan också innehålla bakterier och virus, särskilt norovirus som kan orsaka vinterkräksjuka. Om musslor och ostron äts råa eller otillräckligt kokta kan de orsaka matförgiftning. Men risken för matförgiftning minskar om musslorna och ostronen är kontrollerade. 

Tillaga musslor och ostron

Bakterier och virus dör av värme. Upphettning är därför det bästa sättet att minska risken för att bli sjuk av hälsoskadliga bakterier och virus i musslor och ostron. 

Till skillnad från bakterier och virus kan inte marina algtoxiner kokas bort. De tål värme och behåller därför sin giftighet även om musslorna eller ostronen upphettas.

Kostråden - hitta ditt sätt

Senast granskad 2020-06-10