Växtskadegörare

Växtskadegörare

Syftet med växtskyddskontrollen är att skydda Eu från/hindra spridning av växtskadegörare som är karantänskadegörare eller reglerade EU icke-karantänskadegörare

.

Myndighet Ansvarsområden
Näringsdepartementet  
Jordbruksverket

Jordbruksverkets växtregelenhet har det centrala ansvaret för styrningen av kontrollen medan växtkontrollenheten ansvarar för den operativa kontrollen, det vill säga genomför offentlig kontroll.

Planering av kontrollen

Växtregelenheten tar fram riskanalyser, vägledningar och andra styrdokument som fungerar som ett stöd för växtkontrollenheten, som ansvarar för att planera den operativa verksamheten.

Jordbruksverket fastställer en årlig samlad tillsynsplan där kontrollen av växtskadegörare utgör en del. Av planen framgår kontrollfrekvenser samt inriktningar för varje kontrolltyp, exempelvis för företag som tillverkar träemballage som är godkänt för användning i internationell handel. 

Dokumenterade tillvägagångssätt bidrar till enhetlig kontroll

Vägledningen är det dokument där växtregelenheten för vissa kontrolltyper dokumenterar den lagstiftning som är relevant för kontrollområdet, beskrivning av ansvarsfördelning och vilka krav som bör kontrolleras. Riskanalysen är en del av dokumentet vägledning. Den pekar på faktorer som spelar in vid val av kontrollobjekt, kontrollfrekvens och hur omfattande kontrollen ska vara. Växtregelenheten har tagit fram vägledningsdokument för import, träemballage i användning samt sågverk och träemballagetillverkare.

Kontrollinstruktionen är det dokument där växtkontrollenheten beskriver i detalj hur den offentliga kontrollen bör utföras och vilka lämpliga kontrollmetoder och kontrolltekniker som bör användas inom området växtskadegörare.

Växtregelenheten och växtkontrollenheten har en gemensam plattform där beslutade styrdokument samlas. 

Genomförande, kontrollmetoder och kontrollfrekvens

I kontrollinstruktionerna beskrivs i detalj hur den offentliga kontrollen bör utföras och vilka lämpliga kontrollmetoder och kontrolltekniker som bör användas inom området växtskadegörare. Kontrollarbetet utförs i huvudsak som inspektioner, men även kontroller av revisionskaraktär görs.

Växtskyddskontrollen vid import (gränskontroll) består av delarna dokumentkontroll, identitetskontroll och fysisk sundhetskontroll. Kontrollfrekvensen är styrd på EU-nivå (100% med möjlighet till reducerad kontrollfrekvens för den fysiska kontrollen för vissa specificerade varor och ursprung).

Med EU:s växtskyddsförordning tillkommer en ny kategori växter som ska ha sundhetscertifikat men där det inte krävs växtskyddskontroll vid gränskontrollstation. Även där är kontrollfrekvensen styrd på EU-nivå (1%).

Aktörer som har tillstånd att utfärda växtpass samt aktörer inom virkesindustrin, som har tillstånd att märka med ISPM15, kontrolleras årligen. Kontrollfrekvensen är styrd på EU-nivå.

Utöver den planerade kontrollen sker extra offentliga kontroller och efterkontroller. Dessa görs om uppföljningar behövs efter ordinarie besök eller om kontroll ska göras hos anläggningar som inte finns med i den samlade tillsynsplanen.

Hantering av resultat och avvikelser

Resultat från kontrollen dokumenteras i en kontrollrapport och delges kontrollobjektet.

Avvikelser vid växtskyddskontrollen vid import resulterar i att de produkter som inte uppfyller införselvillkoren nekas import i EU. Avvikelser vid växtskyddskontrollen vid export leder till att exportören inte får något sundhetscertifikat för sändningen. Därmed är export till det avsedda mottagarlandet inte möjlig för någon försändelse.

För övriga typer av kontroll av växtskadegörare finns andra alternativ. Generellt handlar besluten om åtgärder om olika typer av förelägganden. Särskilt handlar det om föreläggande om destruktion eller behandling.

Vid allvarliga fall av bristande efterlevnad finns möjlighet att göra en åtalsanmälan. Enligt Jordbruksverkets riktlinjer ska rättelse i första hand ske på frivillig väg. Detta innebär att i många ärenden ges företaget möjlighet att rätta till bristen inom viss föreskriven tid.

Uppföljning, utvärdering och ständiga förbättringar

Kontrollresultaten sammanställs, analyseras och utvärderas årligen i dialog mellan växtregelenheten och växtkontrollenheten. Resultatet av utvärderingen ligger till grund för utveckling av kontrollverksamheten och verksamhetsplaneringen. Det kan innebära förändringar av prioriterade områden inom kontrollen eller särskilda åtgärder och aktiviteter.

Vissa kontroller ska rapporteras till EU-kommissionen. Det rör sig exempelvis om kontroller som har en reducerad inspektionsfrekvens.

För att inspektörernas bedömningar ska vara enhetliga och för att de ska hantera bristande efterlevnad på likartat sätt deltar inspektörerna i ett kvalitetssäkringsprogram som ska följas upp årligen.

Senast granskad 2020-05-26