Biomonitorering – övervakning av ämnen i kroppen

Forskare som arbetar med pipett och laboratorieglas

För att Livsmedelsverket ska kunna arbeta med säker mat och bra matvanor är det viktigt att veta hur mycket av olika ämnen vi får i oss via maten. Det gäller både näringsämnen och ämnen som kan vara skadliga för hälsan. En metod för att få veta det är så kallad biomonitorering.

Biomonitorering innebär att man samlar in prover från människor för analys av olika ämnen. Vanligast är att man använder sig av blod, urin eller bröstmjölk.

Det som analyseras kan vara hälsoskadliga ämnen som vi får i oss på olika sätt eller ämnen som ger ett mått på vår näringsstatus. Livsmedelsverket genomför regelbundet biomonitorering av sådana ämnen som vi får i oss från maten.

Vad används biomonitorering till?

Genom att analysera olika ämnen i prover från människor får vi veta om det finns:

  • näringsämnen som vi får i oss för lite av från maten.
    eller
  • kemiska ämnen som vi får i oss för mycket av från maten.

Biomonitorering används som komplement till andra typer av undersökningar som matvane- och matkorgsundersökningar.

Fördelen med biomonitorering är att den kan ge svar på hur mycket av de olika ämnen vi utsätts för som tas upp och finns i kroppen. När det finns andra källor till ett ämne än mat ger dessutom biomonitorering ett mått på den totala mängden vi får i oss. Exempel på sådana ämnen är D-vitamin och kadmium. Båda dessa ämnen finns i mat, men D-vitamin bildas även i huden när vi är i solen och kadmium finns i tobaksrök.

Utifrån resultaten från biomonitorering kan Livsmedelsverket bedöma riskerna med hälsoskadliga ämnen i maten, identifiera riskgrupper som kan ha ett otillräckligt näringsintag samt eventuellt vidta åtgärder som till exempel lagar och kostråd.

Kan se utveckling över tid

Biomonitorering ger möjlighet att följa hur intaget av näringsämnen eller halter av olika kemiska ämnen i befolkningen förändras över tid. Den ger också möjlighet att analysera nya kemikalier som används i samhället men som vi ännu inte vet om människor får i sig. På så sätt kan vi upptäcka nya risker eller följa upp om åtgärder som lagstiftning och kostråd efterlevs och får någon effekt.

Biomonitoreringsprover kan även användas för att analysera markörer för hälsa, till exempel kolesterol, hormonnivåer och immunologiska parametrar. På så sätt får Livsmedelsverket en bredare kunskap om hur olika ämnen påverkar hälsan i stort.

Vilka ämnen analyseras?

Exempel på ämnen som ofta analyseras som mått på näringsstatus är

  • D-vitamin
  • Ferritin som ett mått på kroppens järnlager
  • Folat
  • Jod
  • Natrium som ett mått på konsumtionen av salt.

Exempel på hälsoskadliga kemiska ämnen som ofta analyseras är

  • Dioxiner
  • Poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS)
  • Tungmetaller (kadmium, bly och kvicksilver)
  • Bekämpningsmedel
  • Mögelgifter.

Undersökningar?

Livsmedelsverket har genomfört biomonitoreringsundersökningar sedan 1990-talet. 1996 påbörjades en regelbunden insamling av prover från förstföderskor i Uppsala län. Denna undersökning kallas POPUP-studien och pågår fortfarande.

Syftet med POPUP-studien är bland annat att följa hur halter av olika miljöföroreningar förändras med tiden och resultaten är mycket viktiga för uppföljningen av Livsmedelsverkets råd om konsumtion av fisk som kan innehålla höga halter av dioxiner.

På senare år har de två matvaneundersökningarna, Riksmaten vuxna 2010-11 och Riksmaten ungdom 2016-17, kompletterats med insamling av blod- och urinprover. Att kombinera matvaneundersökningar med biomonitorering gör att vi kan studera vilka livsmedel som är den huvudsakliga källan till olika ämnen och om det finns en samstämmighet mellan beräknat intag och faktisk mängd i kroppen.

Riksmaten-undersökningarna är unika i Sverige eftersom deltagarna representerar hela landet och antalet prover som samlas in är relativt stort.

Förutom POPUP-studien och Riksmaten-undersökningarna genomförs även andra mindre undersökningar.

Nationellt och internationellt samarbete

Livsmedelsverket samarbetar med andra myndigheter och forskare avseende biomonitorering och intresset för våra undersökningar är stort. En del av Livsmedelsverkets biomonitorering ingår i Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning (HÄMI). Livsmedelsverket deltar också i ett stort EU-projekt inom biomonitorering, HBM4EU (Human Biomonitoring for Europe), där ca 30 europeiska länder finns med.

Senast granskad 2020-06-25