Ungdomar äter nyttigare i skolan än hemma
Skolmaten har stor betydelse för hur mycket grönsaker och näring ungdomar i Sverige får i sig. Särskilt viktig är den för socioekonomiskt utsatta ungdomar, som inte äter så bra hemma. Samtidigt äter många för lite mat i skolan och alla äter inte heller skollunch varje dag.
Pressmeddelande om skolmatens betydelse
Vetenskaplig artikel om skolmatens betydelse
För att få ett helhetsperspektiv på ungdomars matvanor har Livsmedelsverket skapat två nya kostindex. Det ena - Swedish Healthy Eating Index for Adolescents (SHEIA15) - baseras på Livsmedelsverkets kostråd och de Nordiska näringsrekommendationerna. Det andra - Riksmaten Adolescents Diet Diversity Index (RADDS) - utgår från kostrådet att äta varierat. Resultaten visar att flickor och ungdomar i hushåll med längre utbildning äter mer hälsosamt och varierat än pojkar och ungdomar i hushåll med kortare utbildning.
Vetenskaplig artikel om kostindex och socioekonomi
Referensdata på fysisk aktivitet mätt med accelerometrar
Bara en av tre ungdomar rör på sig tillräckligt. Skolan är avgörande för att unga ska röra på sig – mer än hälften av barns och ungdomars fysiska aktivitet äger rum under skoltid. Nu har resultat på fysisk aktivitet mätt med accelerometrar sammanställts i samarbete med Karolinska institutet. Detta är hitintills den största mätningen av fysisk aktivitet bland ungdomar i Sverige.
Rapport på svenska: Så mycket rör sig ungdomar i Sverige
Pressmeddelande om fysisk aktivitet
Vetenskaplig artikel om nivån av fysisk aktivitet
Vetenskaplig artikel om samband mellan organiserad aktivitet och data från accelerometrar
Mer information om Riksmaten ungdom 2016-17