Specialkost och anpassade måltider i vård, skola och omsorg

Måltiderna i vård, skola och omsorg behöver anpassas för matgäster med allergi, överkänslighet, andra medicinska behov eller önskemål utifrån religion eller funktionsnedsättning. I arbetet rekommenderar Livsmedelsverket en nära dialog och samverkan mellan kök, matgäst, vårdnadshavare, verksamhetsledare för vård, skola eller omsorg, barnhälsovård, elevhälsa eller annan vårdgivare.

Komplext område

Rätten till och utformningen av specialkost inom vård, skola och omsorg är ett komplext område då den styrs av många olika lagstiftningar och myndigheter:

  • Skollagen (210:800) – ställer krav på kostnadsfri och näringsriktig mat till alla elever i den obligatoriska grundskolan. Skolverket ansvarar.
  • Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) samt patientlagen (2014:821) – syftar till en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Socialstyrelsen ansvarar.
  • Diskrimineringslagen (2008:567) – syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringsombudsmannen ansvarar. 
  • Livsmedelslagstiftningen – reglerar att maten som serveras ska vara säker att äta och ingen ska bli lurad. Av särskild vikt för detta område är bland annat regler om säkra livsmedel (EG nr 178/2002), om information/märkning (EU nr 1169/2011), om livsmedelshygien (EG nr 852/2004) samt om glutenfritt (EU nr 828/2014). Livsmedelsverket ansvarar.

Vad är specialkost?

Vilka har rätt till specialkost?

Personer med allergi, celiaki (glutenintolerans), annan medicinsk överkänslighet eller annan sjukdom har rätt till mat som de säkert kan äta utan att riskera att bli sjuka.

Andra anpassningar av maten

Förutom ett medicinskt behov av anpassad mat kan mat och måltider även behöva anpassas till en persons funktionsnedsättning, religion eller trosuppfattning.

Vilka har rätt till annan anpassad mat?

För att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter ska verksamheten erbjuda ett fullgott alternativ för elever som har önskemål om anpassad mat som har samband med en diskrimineringsgrund, till exempel religion, annan trosuppfattning eller funktionsnedsättning.

Livsmedelsverket ser inte att kvalitetskrav som exempelvis ekologisk mat eller kött från naturbetesdjur behöver godtas som individanpassning. Det är i så fall en kvalitetsnivå som bör erbjudas alla och inte bara några få. Inte heller krav på att få kött ser vi som grund för individanpassning då näringsrekommendationerna kan uppfyllas även i en vegetarisk meny.

Hur ska maten anpassas?

Vid religiösa regler handlar anpassningarna ofta om att anpassa typen av kött som serveras eller lika gärna erbjuda ett vegetariskt alternativ. Dialog med matgästen och eventuella vårdnadshavare ger en bra grund för hur anpassningarna ska göras.

Specialkosten och den anpassade maten ska förstås också vara god, näringsriktig och lagad med omsorg. Den bör också så långt som möjligt serveras på ett sätt som inte upplevs som utpekande.

Vegetarisk och vegansk mat

Livsmedelsverket betraktar inte vegetarisk mat som specialkost utan uppmuntrar offentliga måltider att servera mer mat från växtriket och dagligen erbjuda ett eller fler lakto-ovo-vegetariska (med mjölk och ägg) alternativ för alla.

Intyg i skola och förskola

Det är inte reglerat i skolans styrdokument vilken typ av intyg som huvudman och skola behöver för att kunna fatta beslut om särskild kost eller anpassning. Läkarintyg eller någon annan typ av medicinsk bedömning är ett verktyg för att säkerställa att skolans och förskolans miljö anpassas till barnets behov och för att klargöra att behovet av specialkost är medicinskt befogat. Många skolor har som rutin att begära in läkarintyg redan idag. Även elevhälsan kan bistå i att bedöma det medicinska behovet eller ge stöd i specialkostfrågor. Ett krav på diagnos kan vara bra ur ett barnperspektiv, för att försäkra sig om att barnen fått rätt utredning och kostbehandling, men även för att friskförklara och inte begränsa maten eller miljön i onödan.

Rätt information till matgästen

 

Senast granskad 2020-02-12