Antibiotikaresistenta bakterier

Kossor på bete

När antibiotika används i onödan till människor och djur sprids snabbt bakterier som är står emot antibiotika –antibiotikaresistenta bakterier. Det gör det allt svårare att behandla bakterinfektioner och är i dag ett av de största hoten mot folkhälsan.

Antibiotika är ämnen som dödar bakterier eller gör att de inte kan växa. De används för behandling av bakterieinfektioner både hos djur och hos människor. Bakterier som är motståndskraftiga mot ett eller flera sorters antibiotika kallas antibiotikaresistenta.

Antibiotikarester i mat

Antibiotikaresistens hos bakterier

Trots att de endast finns mycket små mängder antibiotikarester i mat är det ändå användningen av antibiotika som ligger bakom ett av de största hoten mot folkhälsan. När antibiotika används i onödan till både människor och djur sprids nämligen snabbt bakterier som är motståndskraftiga, resistenta, mot ett eller flera antibiotika. Det orsakar stora problem inom sjukvården och i samhälletoch gör det allt svårare att behandla bakterieinfektioner.

Smittar antibiotikaresistenta bakterier via maten?

Det beror på vilka bakterier det handlar om. Vanliga magsjukebakterier som campylobacter och salmonella kan vara antibiotikaresistenta, och dem kan man bli smittad av. Sådana tarminfektioner behöver ofta inte behandlas med antibiotika, men kan ändå vara besvärliga att drabbas av.

ESBL-bildande E. coli-bakterier är en typ av antibiotikaresistenta tarmbakterier som normalt inte gör dig sjuk. Sådana bakterier sprids vanligtvis inte via maten, men det är möjligt att gener med resistens från dessa skulle kunna överföras till sjukdomsframkallande bakterier och på så vis försvåra behandlingar där det behövs antibiotika.

För att undvika att få i dig bakterier - följ våra vanliga råd om hygien i köket. De viktigaste är:

  • Tvätta händerna innan du börjar laga mat, men också direkt efter att du hanterat rått kött, inklusive kyckling.
  • Använd rena redskap, håll rent på arbetsbänken och diska knivar och skärbrädor noga när du skurit rått kött, inklusive kyckling.
  • Genomstek fågel och köttfärs, smaka inte på rå köttfärs.  Alla bakterier dör vid upphettning oavsett om de är resistenta eller inte.
  • Skölj grönsaker.

 

Det här kan du också göra för att minska spridningen

Det finns mer du kan göra för att bromsa spridningen av antibiotikaresistens i samhället. Om du köper kött, fisk, mjölk och ägg från producenter som arbetar för god djurhälsa och bara använder antibiotika när det verkligen behövs bidrar du också till en minskad spridning av antibiotikaresistens i samhället.

Sverige, Norge och Finland är exempel på länder där producenterna använder mindre antibiotika till djur än i många andra länder. För att hålla nere användningen jobbar dessa länder aktivt med att förhindra att djuren blir sjuka. Det görs bland annat genom god hygien och skötsel, avel för friskare djur samt vaccinering.

Inom EU är det förbjudet att använda antibiotika för att djuren ska växa snabbare. I vissa fall får man använda antibiotika för att förhindra att djuren blir sjuka. Sådan användning är vanligare i andra länder, inom och utanför EU, än Sverige, Norge och Finland.

Vad gör Livsmedelsverket

Livsmedelsverket har ansvar för frågor om antibiotikaresistens och mat. Det är ett viktigt arbete och Livsmedelsverket arbetar på olika sätt för att förebygga spridning av antibiotikaresistenta bakterier via livsmedel. Vi samarbetar med andra svenska myndigheter, organisationer, livsmedelsbranschen, universitet och högskolor samt med olika internationella organ.

Livsmedelsverket undersöker också om det finns antibiotikaresistenta bakterier i olika livsmedel och bedömer om dessa bakterier utgör någon risk för hälsan.

Livsmedelsverket deltog i arbetet med att ta fram en svensk handlingsplan för hur svenska myndigheter ska samverka för att begränsa spridning av antibiotikaresistens.
Internationellt har Livsmedelsverket till exempel deltagit i arbetet med att ta fram EU-lagar för likvärdig övervakning av antibiotikaresistenta bakterier hos livsmedelsproducerande djur och på kött inom hela EU.

 

Fördjupning

Antibiotikaresistenta bakterier i kött och bladgrönsaker

Livsmedelsverket och SVA visade i en undersökning 2009–2011 samt 2013 att antibiotikaresistenta ESBL-bildande tarmbakterier är vanliga på kycklingkött från både EU-länder och Sydamerika. Även svenskt kycklingkött innehöll sådana bakterier. ESBL-bildande tarmbakterier hittades även på europeiskt kött av nöt och gris, men i mycket mindre omfattning än på kycklingen.

Två undersökningar 2012–2013 och 2018 visade att ESBL-bildande tarmbakterier var mycket ovanliga i bladgrönsaker respektive lammkött.

Antibiotikaresistenta bakterier i kyckling

Användning av antibiotikaklassen cefalosporiner till livsmedelsproducerande djur har kopplats samman med förekomsten av ESBL-bildande tarmbakterier hos djuren. I Sverige används inte cefalosporiner inom kycklinguppfödningen, vilket dock förekommer i andra länder.

Fynden av ESBL-bildande tarmbakterier på svenskt kycklingkött beror troligtvis på att kycklingar som importerats för avel burit på dessa bakterier. Bakterierna har sedan förts vidare inom kycklinguppfödningen och hittas därför på kycklingkött.

Spridning via maten - ESBL

ESBL är en grupp enzymer som produceras av framför allt tarmbakterier och gör att dessa blir motståndskraftiga, resistenta, mot flera sorter antibiotika.

Livsmedelsverket, SVA och Folkhälsomyndigheten undersökte 2012–2014 om mat kan vara en källa och spridningsväg för ESBL-bildande tarmbakterier till människor. Endast ett fåtal av de ESBL-bildande tarmbakterier som hittades i mat var av samma typ som de som fanns hos friska och sjuka människor. De människor som bär på sådana bakterier har alltså oftast fått i sig dem på andra sätt än via mat som sålts i Sverige.

Spridning via maten - MRSA

MRSA är stafylokocker som är resistenta mot flera sorter antibiotika. De finns inte i tarmen, som till exempel bakterier med ESBL, utan på huden, slemhinnor och i sår.

I kartläggningar runt om i världen har man hittat MRSA i råa livsmedel från djur, men den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) bedömer att risken för att MRSA sprids via mat till människor är mycket liten.

Efsa menar också att yrkesmässig hantering av kött, till exempel på ett slakteri, till skillnad från yrkesmässig kontakt med djur på en gård, inte ökar risken att smittas med MRSA.

Antibiotikaresistens och ekologiska produkter

Antibiotika är tillåtet även i ekologisk djuruppfödning, men används sparsammare. Reglerna för användning av mediciner är strängare än i konventionell uppfödning. Med lägre användning minskar risken för att fler bakterier blir resistenta. Man har sett i studier att antibiotikaresistenta bakterier är mindre vanliga i ekologiskt griskött jämfört med konventionellt uppfött. Men all användning av antibiotika ökar risken för spridning av antibiotikaresistenta bakterier.

Antibiotikaresistenta bakterier i miljön

Under 2012 undersökte Livsmedelsverket och SVA om inkommande råvatten vid fem svenska vattenverk innehöll ESBL-bildande tarmbakterier. Bakterierna hittades i en knapp tredjedel av råvattenproven, vilket visar att antibiotikaresistenta bakterier också finns i den yttre miljön. Bakterierna dör när råvattnet renas i vattenverken och finns normalt inte kvar dricksvattnet.

Senast granskad 2019-09-23