Kontroller vid slakt

På denna sida hittar du som driver slakteri information om vad kontroller på slakterier innebär och hur de går till. Livsmedelsverket gör kontroller i samband med slakt, dels besiktas det levande djuret före slakt dels besiktas köttet efter slakt. Även djurskydd och information från livsmedelskedjan kontrolleras.

Besiktning före slakt

Vid besiktningen före slakt kontrolleras djuren när de kommer till slakteriet. Djuren ska inte visa tecken på sjukdomar som har betydelse för människors eller djurs hälsa och det ska inte finns tecken på brister i djurskyddet. Om Livsmedelsverket misstänker en allvarlig smittsam sjukdom hos djur vidtas åtgärder för att förhindra smittspridning.

Djur som via köttet skulle kunna sprida smittor vidare till djur eller människor får inte bli livsmedel. Länsstyrelsen informeras i de fall som Livsmedelsverket upptäcker brister i djurskyddet. Om Livsmedelsverket misstänker brott överlämnas ärendet istället till polis eller åklagare.

Så kontrolleras information från livsmedelskedjan

Du som driver slakteri ansvarar för att begära in, kontrollera och reagera på information från livsmedelskedjan (FCI - Food Chain Information).

Det betyder att du behöver titta på den djurägarförsäkran om djurens hälsa som du får från djurägaren. Exempelvis behöver du veta om djuren har fått läkemedel som det finns karenstider för.  Eller om gården eller området djuren kommer ifrån är eller har varit i karantän på grund av en smittsam sjukdom. Djur som exempelvis inte är friska eller har levererats inom karenstiden får inte gå till slakt.

När djuren inkommit till slakteriet ska du som företagare identifiera djuren och kontrollera att de omfattas av djurägarförsäkran. De flesta djurslag ska ha en individuell identitetsmärkning. För nötkreatur, hästar, får och getter, krävs märkning med individnummer. För grisar räcker det att de är märkta med leverantörens eller gårdens nummer.

Så fungerar kontroll av hästar och hästpass vid slakt

Alla hästar ska ha ett hästpass som visar deras identitet, och alla hästar som vistas i Sverige längre än 90 dagar ska dessutom vara registrerade i Sveriges centrala hästdatabas.

För att säkrare kunna identifieras ska alla hästar som fått sitt hästpass efter den 1 juli 2009 även vara märkta. Många hästar är idag märkta med ett chip under huden på halsen, men frysmärkning förekommer också. Hästpassen innehåller dessutom en signalementbeskrivning av hästen, vanligtvis i form av ett så kallat konturdiagram som beskriver hästens tecken och färg, men i vissa undantagsfall i form av ett fotografi eller detaljerad bild av hästen.

När ett slakteri tar emot en häst för slakt behöver slakteriföretaget kontrollera hästens identitet mot de uppgifter som finns i hästens pass. Slakteriet kontrollerar att hästen inte blivit behandlad med läkemedel som innebär att den inte får slaktas för att bli livsmedel. Varje veterinär som behandlar en häst med ett sådant läkemedel är skyldig att ange i hästens pass att djuret inte får slaktas för att bli livsmedel.

När slakteriet har kontrollerat passet överlämnas det till Livsmedelsverkets officiella veterinär på plats. Hästpasset ska destrueras när hästen är slaktad. I vissa fall kan den officiella veterinären vänta med destruktionen, till exempel vid provtagning, eller om passet behövs för att kontrollera att slakteriets kontroll av passet har gått rätt till. I dessa fall makuleras passen och hålls sedan inlåsta och destrueras först efter att provsvar kommit eller efter utförd kontroll.

Så går kontroll av djurskydd till

Utöver de kontroller som sker vid besiktning före och efter slakt så kontrollerar Livsmedelsverkets officiella veterinärer att bestämmelserna för djurskydd följs under den tid djuren är på slakteriet.

Vid kontrollerna verifieras att djuren hanteras enligt djurskyddslagstiftningen i samband med slakten. Exempelvis kontrolleras att uppstallningen av djuren på slakteriet går till på rätt sätt och att de bedövas och avlivas på rätt sätt.

I Sverige är det inte tillåtet att slakta djur som inte först har bedövats. Det gäller vid all slakt, även vid halal-, kosher- och annan religiös slakt.

Läs mer om djurskydd, djurskyddskontroll vid slakt, religiös slakt, kompetenskrav för slakteripersonal med mera hos Jordbruksverket.

Besiktning efter slakt

Djurkropparna och de inre organen från alla djur som har slaktats besiktas av Livsmedelsverket för att upptäcka sådant som kan påverka människors eller djurs hälsa. Om köttet visar tecken på sjukdom bedömer vår officiella veterinär eller assistent om köttet kan ätas eller inte.

Vid slakt av fjäderfä kan besiktning efter slakt istället biträdas av speciellt utbildade personer anställda vid ditt företag. De står under den officiella veterinärens ansvar och får inte låta sig påverkas av produktionspersonal. Deras arbete ska löpande kontrolleras av Livsmedelsverkets officiella veterinärer, som handleder arbetet.

Vid besiktningen efter slakt kontrolleras särskilt om det finns tecken på sjukdom som kan överföras mellan djur och människa, så kallad zoonotisk sjukdom. Eventuella sjukliga eller andra förändringar i slaktkroppar och organ registreras med koder. Dessa koder finns här.


Brister i djurskyddet upptäcks i vissa fall först efter slakt. Även i dessa fall informeras länsstyrelsen om bristen misstänks ha uppkommit på gård eller under transport.

Senast granskad 2020-12-21