Förekomst av mikroplast i dricksvatten antas inte påverka hälsan - men mer forskning behövs

2020-04-02

Enligt den kunskap som finns i dag innehåller dricksvattnet i Sverige inte mikroplaster i sådan omfattning att det påverkar hälsan. Det visar en sammanställning som Livsmedelsverket genomfört på uppdrag av regeringen. Men mer forskning behövs.

Livsmedelsverket fick 2018 i uppdrag av regeringen att sammanställa den kunskap som finns om hälsorisker med mikropartiklar eller nanopartiklar av plast i dricksvatten, att kartlägga om det finns mikroplast i dricksvatten i Sverige samt, om det behövs, föreslå åtgärder för att minska mängderna.

Livsmedelsverkets slutsats är att det samlade underlag som finns i dagsläget inte tyder på att dricksvatten i Sverige innehåller mikroplaster så att det påverkar hälsan.

- Därför föreslår Livsmedelsverket i dagsläget inga särskilda åtgärder för att minska mängderna i dricksvatten, säger Salomon Sand, toxikolog vid Livsmedelsverket

En annan aspekt som diskuterats är om mikroplaster kan vara bärare av exempelvis bakterier eller kemiska ämnen. Slutsatsen är att det kan inträffa, men att bidraget från partiklar i dricksvatten beräknas vara väldigt litet jämfört med andra sätt vi kan få i oss bakterier eller kemiska ämnen via livsmedel.

Mikroplast

Mikroplast är ett samlingsnamn för små plastfragment. Mikroplast är fragment som är mindre än fem millimeter. Det finns även nanopartiklar av plast, det är fragment som är mindre än 100 nanometer. En nanometer är en miljarddels meter. Båda kategorierna bildas när plastföremål förslits och succesivt bryts ner i mindre och mindre bitar i naturen, i hav och i sjöar. Partiklarna har hittats i fiskar och andra vattenlevande organismer men även i livsmedel som honung, salt, flaskvatten och öl. När det finns i burkar eller flaskor med livsmedel kan det till exempel ha kommit från plasten i en kork eller ett lock.