Svensk köttkontroll är inte dyr

2017-06-14

Branschföreträdare för svensk produktion av kött och fågel påstår i en debattartikel i UNT den 3 juni att Livsmedelsverkets kontroll är ineffektiv och dyr. De har fel.

Debattreplik i UNT 13 juni 2017
Inte många i Sverige är medvetna om den kvalitetskontroll Livsmedelsverket dagligen gör av den svenska köttproduktionen. Varje fyrfota djur besiktigas före och efter slakt, förra året 3 192 000 tamboskap. Samma sak gäller fjäderfä, varje fågelbesättning besiktigas vid slakt, förra året 105 891 000 fåglar.

Kontrollen görs för att svenska konsumenter ska ha säker mat, för att köttet inte ska komma från sjuka eller skadade djur och för att djuren inte ska fara illa i onödan.

Med anledning av branschens kritik vill vi ge vår bild av hur den svenska köttkontrollen fungerar.

1. Köttkontrollen är effektiv. Kontrollen på slakterierna fungerar väl redan idag. Det visar också de revisioner som görs av verksamheten. Den är förebyggande, ser till företagens behov och tittar efter verkliga risker. Vi arbetar också hårt för att anpassa oss till branschens strukturförändringar, med allt fler småföretag.
2. Kontrollen är inte dyr. En effektiv kontroll måste få kosta. Även efter höjningen blir kostnaden för kontrollen cirka 36 öre (!) per kilo kött. Det tror vi att konsumenterna tycker är rimligt för att säkerställa god djuromsorg, livsmedelssäkerhet och kvalitet. Det är inte kontrollen som gör köttet dyrt.
3. Vi höjer avgifterna för att kunna göra vårt jobb. Vi ser en stor fara i om kontrollen inte skulle kunna fungera som den ska. Både för den faktiska livsmedelssäkerheten och i förlängningen för förtroendet för det svenska köttet.
4. Det är ingen chockhöjning, men den är större än den brukar vara. Avgiften höjs med 15 procent, men slår olika mot olika företag. Vissa av de riktigt stora företagen, som producerar mest, får bära en större del. De mindre slakterierna får ingen höjning alls. För flertalet företag blir avgiftshöjningen en mycket liten del av deras omsättning.
5. Ja, avgiftshöjningen kommer plötsligt. Vi är självkritiska, vi borde sett detta tidigare. Men för att kunna behålla en högkvalitativ kontroll är det ändå nödvändigt med denna höjning.
6. Regeringen betonar i Livsmedelsstrategin kontrollens betydelse för livsmedelsindustrins tillväxt. Vi menar att en oberoende kontroll är en förutsättning för högt konsumentförtroende både nationellt och globalt, och en kvalitetsstämpel som importerande länder tittar efter allra först. Även branschen borde se detta.
7. Vi vill samarbeta. En mer planerad slakt skulle vara en ganska enkel förändring för företagen att göra och ge både branschen och Livsmedelsverket stora kostnadsvinster.

Branschens företrädare tolkar regeringens livsmedelsstrategi på ett märkligt sätt. Livsmedelsverkets primära uppdrag är säker mat för konsumenternas skull. Samtidigt arbetar vi dagligen för att skapa goda förutsättningar och underlätta för företagen, så att de kan erbjuda konsumenterna säkert svenskt kött. En kvalitativ kontroll är det bästa stöd vi kan ge. Och den måste få kosta.

Annica Sohlström, generaldirektör på Livsmedelsverket
Pertti Nordman, chef för livsmedelskontrollen på Livsmedelsverket