Lokalpolitiker nyckelgrupp för att utveckla de offentliga måltiderna

2021-04-12

Beslutsfattare i kommuner och regioner anser att måltiderna i vård, skola och omsorg är viktiga för att förbättra resultaten i kärnverksamheten och för att nå övergripande hållbarhetsmål. Men upplever samtidigt att de ofta saknar den helhetssyn som krävs för att utveckla måltiderna. De engagerar sig istället i enskilda sakfrågor, till exempel var maten tillagas eller andelen ekologiskt.

Det visar en intervjuundersökning med politiker och höga chefer i kommuner och regioner som undersökningsföretaget Ipsos genomfört på uppdrag av Livsmedelsverket. De intervjuade bekräftar Livsmedelsverkets antagande att de som politiker har stor betydelse för att höja de offentliga måltidernas status och prioritet, och därmed för möjligheten att utveckla måltiderna.

– Måltiderna är kanske inte högst på politikernas agenda idag men det är glädjande att de uttrycker ett engagemang. De ser att måltiderna kan bidra i det pedagogiska uppdraget i förskola och skola, till livskvalitet i äldreomsorgen och till tillfrisknande på sjukhus. Men de efterfrågar stöd från Livsmedelsverket om hur de kan omvandla det engagemanget till handling, säger Livsmedelsverkets projektledare Emelie Eriksson.

Efterfrågar fakta om styrning och ekonomi

Generellt finns alltså ett engagemang kring måltiderna och en vilja att erbjuda hög kvalitet, men i slutändan är det de ekonomiska ramarna som styr. För att politiker och chefer ska våga satsa på måltiderna vill de därför ha mer fakta om styrning och ekonomi – vilka framgångsfaktorerna är och vad kan man vinna i ekonomiska termer. Men även kring hur sådana ”hårda” värden kan kopplas till större samhällsfrågor som hållbarhet, folkhälsa och jämlikhet.

– Det här har vi tagit fasta på. Livsmedelsverket genomför nu en samhällsekonomisk analys för att kunna erbjuda beslutsfattare mer kunskap om hur de offentliga måltiderna kan främja bland annat en hållbar livsmedelskonsumtion för hälsan och miljön, skolprestationer och det lokala näringslivet. Och vi fortsätter vårt arbete med nationella kartläggningar som möjliggör jämförelser kommuner emellan, säger Emelie Eriksson.

Få sätter mål för måltidernas påverkan på hälsan

Flera av intervjupersonerna nämner att måltiderna är viktiga ur ett folkhälsoperspektiv. Ändå säger ingen av de intervjuade att de följer upp hur måltiderna bidrar till hälsa eller sociala aspekter. Däremot följer man upp måltiderna kopplat till ekonomi och miljö. De flesta nämner att de fokuserar på mer kortsiktiga mål som matgästernas nöjdhet.

– Det är synd men kanske inte så förvånande att man inte följer upp måltiderna kopplat till folkhälsa. Det  är tydligt att det som görs på nationell nivå är otroligt styrande på lokal nivå, så vill vi att det ska finnas lokala mål kring folkhälsa behöver det också finnas konkreta nationella mål kring det, säger Emelie Eriksson.


Ytterligare upplysningar för journalister:
Livsmedelsverkets presstjänst 018-17 53 40