Kartläggning av matsvinn i offentliga kök genomförs 2021

Nu är det snart dags att kartlägga matsvinnet från luncher i offentliga måltider igen. 2021 går Livsmedelsverket ut med en enkät till landets kommuner för att ta reda på hur mycket mat som har slängts i onödan i skolan, förskolan och äldreomsorgen under 2020. Livsmedelsverket kommer att sammanställa  dessa siffror för att kunna jämföra och följa upp kartläggningen 2019. 

Förhoppningen är att även kunna kartlägga matsvinnet på sjukhus. Just nu diskuterar vi med regionerna hur deras siffror bäst kan samlas in.

Tidsplan

Hösten 2020 Kommuner och regioner mäter matsvinn två valfria veckor
Första kvartalet 2021 Livsmedelsverket skickar ut enkät för att samla in siffror för matsvinn och det totala matavfallet
Andra kvartalet 2021 Livsmedelsverket presenterar rapport med matsvinnsresultaten
2022 Sverige rapporterar matavfallssiffror till EU

Både matsvinn och totalt matavfall kartläggs

För att kunna bidra till nationell rapportering av matavfallssiffror till EU passar vi också på att fråga efter det oundvikliga matavfallet i denna kartläggning. De siffror som Livsmedelsverket sammanställer och som jämförs med kartläggningen 2019 är precis samma som förra kartläggningen det vill säga: köks, serverings- och tallrikssvinn.  

I enkäten frågar vi efter hur stort matsvinnet (i kg) har varit inom olika verksamhetsområden under 2020:

  • Förskola
  • Skola
  • Äldreomsorg
  • Sjukhus

Vi frågar efter mängden matsvinn i totalsiffror (i kg) för:

  • Kökssvinn (det är svårt veta hur stor del av kökssvinnet som ska ”belasta” förskola, skola, äldreomsorg etc. så det går bra med en sammanslagen siffra för alla verksamhetsområden)
  • Serveringssvinn
  • Tallrikssvinn

För att se hur stort matsvinnet är i genomsnitt behöver vi också veta:

  • Antalet ätande (under den period som mätningen genomförts)

Dessutom frågar vi  efter det oundvikliga matavfallet i tillagningsköken. Oundvikligt matavfall är ben, skal, kaffesump etc. Vi kommer alltså att fråga efter två olika siffror när det gäller den mat som slängs i köket: 

  • Kökssvinn 
  • Oundvikligt matavfall

Dessa blir tillsammans det totala matavfallet i köket, som tillsammans med matsvinnet från serveringen och tallriken blir det det totala matavfallet från måltidsverksamhetens luncher.  Det som slängs från servering och tallrikar räknas enbart som matsvinn.  Även om det till viss del också kan handla om skal eller kanske servetter har vi gjort bedömningen att det är så försvinnande lite att det kan räknas som matsvinn. 

Varför också mäta totalt matavfall?

Enligt EU:s reviderade så kallade avfallsdirektiv ska Sverige från och med 2020 för första gången rapportera in matavfallssiffror för de olika leden i livsmedelskedjan. EU efterfrågar en siffra på det totala matavfallet, det vill säga både matsvinn och oundvikligt matavfall.

Det här görs för att följa upp hur vi ligger till i arbetet för att nå målet i Agenda 2030. För att ytterligare bryta ner det målet har även ett nationellt etappmål, med slutår 2025, antagits precis innan sommaren.

Det är alltså därför som vi i den här kartläggningen också samlar in siffror på det totala matavfallet. Ju fler som svarar desto bättre siffror kan Sverige rapportera till EU. 

Varför frågar Livsmedelsverket efter mängden serverad mat?

Genom att också mäta mängden serverad mat kan ni ta reda på hur mycket mat som har konsumerats (hamnat i magen) i genomsnitt. Ni får dessutom en procentsiffra på hur mycket av den serverade maten som har kastats, det vill säga blivit matsvinn.

Använd den nationella mätmetoden och mätprotokollet!

Livsmedelsverket har tagit fram en nationell mätmetod för att mäta matsvinn inom offentliga måltider. För att de siffror som rapporteras in ska bli så jämförbara som möjligt är det bra att använda sig av mätmetoden och det tillhörande mätprotokollet. Mätprotokollet har uppdaterats så att det även går att registrera det oundvikliga matavfallet.

Mer information om metoden hittar du via länkarna nedan.

Har du frågor om kartläggningen eller hur ni ska mäta?

Om du har frågor om hur kartläggningen, den nationella mätmetoden eller mätprotokollet får du gärna vända dig till Karin Fritz, som leder projektet.

Senast granskad 2020-09-10