Bakgrund om EU-arbetet

En svenska och en EU flagga mot en blå himmel.

De flesta lagar på livsmedelsområdet tas fram i samarbete mellan EU:s 27 medlemsländer, EU-kommissionen, EU-parlamentet och Ministerrådet. Här kan du läsa om hur livsmedelsverket arbetar inom EU för att utveckla lagar inom livsmedelsområdet.

De flesta lagar på livsmedelsområdet tas fram i samarbete mellan EU:s 27 medlemsländer, EU-kommissionen, EU-parlamentet och Ministerrådet. Livsmedelsverket får därefter i vissa fall ta fram föreskrifter och fatta beslut som behövs för att komplettera EU-reglerna så att de passar svenska förhållanden.

Nationella regler

 Det går att  ha nationella regler inom områden där

  • det inte finns EU-lagstiftning
  • det i EU-lagstiftningen ges möjlighet för nationell reglering, exempelvis kontroll av salmonella och deciliter som uttryck för volym.

EU-rätt har företräde

Om en svensk lag och en EU-regel står emot varandra är det EU-reglerna som gäller. Det kallas för att EU-rätten har företräde. Om en medlemsstat anser att det är nödvändigt att anta ny nationell lagstiftning, ska landet anmäla de planerade åtgärderna och skälen för dem till kommissionen och de övriga medlemsstaterna.

Bindande och icke-bindande regler

Det finns olika typer av regler, så kallade rättsakter inom EU. Vissa är bindande och måste följas av alla medlemsstater, till exempel förordningar och beslut. Andra är icke-bindande, till exempel rekommendationer och yttranden.

Regelförhandling i EU

Formellt är det regeringen som förhandlar alla regler för Sverige. När Livsmedelsverket deltar i förhandlingsarbetet är det alltså på regeringens uppdrag. För att regeringen ska kunna bedöma en fråga inför förhandlingar behöver den underlag. Livsmedelsverket ger bland annat underlag om hur olika risker med mat ska hanteras.

Därmed ligger verkets underlag till grund när regeringen tar fram den linje Sverige ska arbeta för i EU-förhandlingarna.

EUs gemensamma livsmedelspolitik

EU:s gemensamma livsmedelspolitik syftar till att

  • skydda medborgarna från farliga livsmedel
  • se till att medborgarna får tydlig och korrekt information för att kunna välja rätt
  • reglerna blir rättvisa och enkla för företagen att följa.

Sveriges livsmedelspolitik

Sveriges livsmedelspolitik, Livsmedelsstrategin, är en grund för en hållbar livsmedelspolitik fram till år 2030, nationellt och kopplat till EU-arbetet. Strategins övergripande mål består av tre områden:

  • Regler och villkor
  • Konsument och marknad
  • Kunskap och innovation

 

Livsmedelsverkets arbete i EU

Senast granskad 2020-11-10