Riksmaten vuxna

Den senaste undersökningen om vuxnas matvanor är Riksmaten vuxna 2010-11 då nära 1800 personer mellan 18 och 80 år deltog. Undersökningen visade att matvanorna bland vuxna i Sverige har blivit bättre, men är inte tillräckligt bra för att främja hälsa i befolkningen på kort och lång sikt.

Riksmaten vuxna 2010-11 visade att:

  • Två av tio äter 500 gram frukt och grönsaker per dag eller mer.
  • Tre av tio äter fisk som huvudrätt minst två gånger per vecka.
  • Sex av tio använder olja eller flytande margarin i matlagningen.
  • Nio av tio äter för lite fullkorn.
  • Sju av tio får i sig för lite fibrer.
  • Fyra av tio äter för mycket socker.
  • Sju av tio äter för mycket salt, men många väljer joderat salt.
  • Åtta av tio får i sig för mycket mättat fett.
  • Hela 15 procent av energiintaget – kalorierna – kommer från godis, läsk, bakverk och snacks.
  • Unga kvinnor och män, 18–30 år, har sämst matvanor.
  • Kvinnor har generellt sett bättre matvanor än män.

Bättre matvanor men inte tillräckligt bra

Jämfört med tidigare matvaneundersökningar visade Riksmaten 2010-11 att matvanorna bland vuxna i Sverige har blivit bättre, men de är fortfarande inte tillräckligt bra ur ett folkhälsoperspektiv. Bättre matvanor skulle kunna minska förekomsten av de stora folksjukdomarna, som hjärt- och kärlsjukdom, fetma, typ 2-diabetes och cancer.

Många, särskilt unga, äter alldeles för lite grönsaker, frukt och fullkorn och för mycket fet och sockerrik mat, saft, läsk och salt.

De flesta får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler men vissa, särskilt unga kvinnor, får i sig mindre än vad som rekommenderas av vitamin D, järn och folat.

Se längst ner under ”Mer information” för resultatrapporterna.

Kortfattat om hur Riksmaten vuxna 2010-11 gick till

Undersökningen genomfördes mellan maj 2010 och juli 2011. 5 003 slumpmässigt utvalda kvinnor och män mellan 18-80 år boende i Sverige inbjöds att delta i undersökningen. Urvalet stratifierades på kön, åldersgrupp (18-30, 31-45, 46-65 och 66-80 år) samt region (Götaland, Svealand och Norrland).

Matdagbok och enkät

Deltagarna registrerade allt de åt och drack i fyra dagar. Detta gjordes via en självrapporterad och webbaserad matdagbok under fyra på varandra följande dagar. Alla veckans dagar var representerade. Dessutom ingick en enkät med ett femtiotal frågor. Totalt 1 797 personer, 1 005 kvinnor och 792 män, genomförde kostregistreringen, vilket gav en deltagarfrekvens på 36 procent.

Bortfall

Bortfallet i denna undersökning var större bland män, personer med kortare utbildning och invandrare. Bortfallet var jämnt fördelat bland kvinnorna i alla åldersgrupper, men bland männen var bortfallet större bland yngre än hos övriga män. Underrapporteringen var i samma omfattning som i tidigare matvaneundersökningar och var mest uttalad bland de yngsta männen (18-30 år).

Se längst ner under ”Mer information” för metodrapporten och under "Mer information på andra webbplatser" för vetenskapliga artiklar som beskriver hur Riksmatenmetoden har validerats.

Ta del av data från Riksmaten vuxna 2010-2011

Tidigare undersökningar bland vuxna

Riksmaten 1997-98

Se längst ner under ”Mer information” för metod- och resultatrapporten.

Hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor (HULK)

Metod- och resultatrapporten finns inte på webben.

Senast granskad 2020-06-10