Vanliga frågor om antibiotika/antibiotikaresistens och mat

Vilka är riskerna med antibiotikaanvändning i matproduktion? Här är några vanliga frågor till Livsmedelsverket om antibiotika/ antibiotikaresistens och mat.

Varför används antibiotika i djuruppfödningen?

Antibiotika används för att behandla bakteriella infektioner hos djuren, i till exempel juver, livmoder, njurar, luftvägarna, tarm och ögon.

Användningen av antibiotika skiljer sig mellan olika delar av världen. Sverige har en av de lägsta användningarna tillsammans med exempelvis Norge och Finland. Det bästa sättet att minska antibiotikaanvändningen är att förhindra att sjukdomarna uppkommer. Detta görs bland annat genom förbättrad hygien och skötsel, avel för friskare djur samt vaccinering.

Inom EU får man sedan 2006 inte använda antibiotika i djuruppfödningen i för att djuren ska växa snabbare, utan endast när de är sjuka, ett förbud som Sverige har haft sedan 1986. Man får behandla djur i förebyggande syfte, om till exempel en gris är sjuk så kan alla grisar i samma stia få behandling trots att de ännu inte konstaterats sjuka. Detta görs i mindre utsträckning i Sverige än i EU i stort. På vissa andra håll i världen används antibiotika i stor utsträckning, både sjukdomsförebyggande och i tillväxtfrämjande syfte.

Kan det finnas rester av antibiotika i maten?

Inom EU finns strikta regler för hur mycket rester av antibiotika och andra läkemedel som får finnas i mat. Reglerna säger också att djur som behandlats med antibiotika inte får slaktas direkt och att man måste vänta ett visst antal dagar efter behandling innan man tillvaratar mjölk eller ägg. På så sätt ser man till att antibiotikaresterna i maten är så små att de inte är en hälsorisk för människor. Analyser visar att den mat som säljs i Sverige inte innehåller några eller extremt små mängder antibiotikarester. Det gäller både svenska och importerade produkter både från länder inom och utom EU.

Varför är antibiotikaanvändning ett problem om det inte finns rester av det i maten?

Ju mer antibiotika som används, desto mer sprids bakterier som är motståndskraftiga mot ett eller flera antibiotika – så kallade antibiotikaresistenta bakterier. På många håll i världen används antibiotika ofta i onödan till både människor och djur. Det gör att antibiotikaresistenta bakterier sprids snabbt och orsakar stora problem inom sjukvården och i samhället. Ju fler bakterier som blir resistenta desto svårare blir det att behandla bakterieinfektioner. Därför är antibiotikaresistenta bakterier ett av de största hoten mot folkhälsan.

Kan det finnas antibiotikaresistenta bakterier i maten då?

I pastöriserade mejeriprodukter finns inga bakterier kvar. I kött från exempelvis nöt, gris och fågel kan det dock finnas bakterier, både antibiotikaresistenta bakterier och sådana som inte är det. Vanliga magsjukebakterier som campylobacter och salmonella kan vara antibiotikaresistenta, och dem kan man bli smittad av. Sådana magsjukor behöver ofta inte behandlas med antibiotika, men kan vara besvärliga att drabbas av. I livsmedel kan det också finnas antibiotikaresistenta bakterier som normalt inte orsakar sjukdom. Det är tänkbart att resistensgener från dessa skulle kunna överföras till sjukdomsframkallande bakterier.

Följer du råden om god hygien i köket och att genomsteka kyckling och köttfärs minskar du risken att smittas. Alla bakterier dör vid upphettning oavsett om de är resistenta eller inte. De viktigaste råden om hygien i köket är:

  • Tvätta händerna innan du börjar laga mat, men också direkt efter att du hanterat rått kött, inklusive kyckling.
  • Använd rena redskap, håll rent på arbetsbänken och diska knivar och skärbrädor noga när du skurit rått kött, inklusive kyckling.
  • Genomstek fågel och köttfärs, smaka inte på rå köttfärs.
  • Skölj grönsaker.

Är det bättre att köpa ekologiska produkter ur antibiotikaresistenssynpunkt?

I ekologisk uppfödning av djur är reglerna för användning av mediciner strängare än i konventionell uppfödning. Antibiotika är tillåtet även i ekologiskt uppfödning, men används sparsammare. Med lägre användning minskar risken för att fler bakterier blir resistenta. Man har sett i studier att det finns färre antibiotikaresistenta bakterier i ekologiskt griskött jämfört med konventionellt uppfött. Men all användning av antibiotika ökar risken för spridning av antibiotikaresistenta bakterier.

Vad kan jag själv göra för att minska riskerna för antibiotikaresistens?

Följ råden om god hygien i köket och hur du ska tillaga maten. Om du köper kött, fisk, mjölk och ägg från producenter som arbetar för god djurhälsa och bara använder antibiotika när det verkligen behövs bidrar du till en minskad spridning av antibiotikaresistenta bakterier.

Sverige, Norge och Finland är exempel på länder där producenterna använder mindre antibiotika till djur än i många andra länder.

Källor: SVA, Jordbruksverket och Livsmedelsverket

Senast granskad 2019-07-04